Läsning, visst är det ett intressant
ämne. Jag tänker inte i första hand på
att man läser utan snarare på hur man
läser och vad man läser.
För mig är läsning en del av mitt vardags-
och yrkesliv. Det går inte en dag
utan att jag läser åtminstone något.
Vad är det då jag läser? Får jag bestämma läser jag helst en tryckt fysisk
bok, en tidning eller en tidskrift. Är
det en skönlitterär bok läser jag från
pärm till pärm med det undantaget
att jag inleder med att läsa baksidestexten.
Är det en morgon- eller
kvällstidning har jag för vana att börja
bakifrån och gå framåt och jag läser
oftast B- och C-delen innan jag ger
mig i kast med A-delen. En tidskrift
bläddrar jag igenom och stannar upp
vid de artiklar jag finner intressanta.
För mig är läsning alltså gärna läsning i form av fysiskt tryck text.
Att läsa e-böcker eller lyssna på ljudböcker
har aldrig fungerat för mig.
Ljudböcker somnar jag till och vid
läsning av e-böcker får jag inte samma
känsla som när jag har min text i
handen och med fingrarna enkelt kan
bläddra från sida till sida.
Jag har länge tänkt att det där med
hur man läser beror på åldern. Jag är
inskolad i att läsa tryckt, fysisk litteratur
och gör helst det. Men kanske är
det inte så enkelt att det är åldern som
avgör hur man läser.
För ett tag sedan var det dags för
Londons stora bokmässa, London
Book Fair, och därifrån presenterades
Nielsen Book Researchs årliga undersökning
av den brittiska bokmarknaden.
Resultat är spännande. Barn
och unga i Storbritannien väljer hellre
den fysiska boken än en e-bok när
de ska läsa. Att hålla en bok i handen,
låta ögonen löpa över sidan med
text, sedan vända blad till nästa sida,
var alltså något barn och unga gärna
gjorde när de skulle läsa en bok.
Enligt Steve Bohme, som presenterade
undersökningsresultatet,
handlar det om att de unga får
en möjlighet att ”vila från digitala
medier”. De tryckta fysiska böckerna
blir en sorts respit från den digitala
läsningen.
Liknande resultat kan man faktiskt
se i Sverige. Utgivningen av e-böcker
för barn och unga sjönk under 2015,
ett led av minskad efterfrågan, medan
andelen tryckt litteratur ökade med
12 procent, enligt Svenska Barnboksinstitutet
och Svenska Förläggareföreningen.
Jag har också länge tänkt att inte
bara hur man läser utan också vad
man läser beror på ålder. Läsning för
mig är läsning av bok, tidning eller
tidskrift. Att läsa kommentarer eller
flödet i sociala medier räknas inte till
läsning, åtminstone inte till den sortens läsning som jag tänker är
viktig att besitta för att klara av att
verka i samhället eller klara av skolan
och de kunskapskrav som där finns.
Samtidigt är jag medveten om att
många av mina elevers läsning
består av just detta. Skummande av
sociala medier, läsning av kommentarer
och korta inlägg. Läsning av en hel
bok hör för dem till undantag snarare
än till regel. Vad gör det med deras
läsförståelse när de aldrig tillåter sig
att stanna kvar i en och samma text
under en längre tid? Hur ska de kunna
träna sitt flyt och sin läsförståelse
om de aldrig fördjupar sin läsning?
Jag tror inte det går.
För mig är det därför centralt att
vi som arbetar i skolan ger våra elever
redskap och strategier så att de kan
erövra olika typer av texter. De ska
kunna läsa en bok, likväl som en tidning
eller en tidskrift. De ska också
kunna läsa digitala multimodala
texter och de ska veta hur de kommer
vidare om de kör fast i sin läsning.
Inte ett litet uppdrag för oss lärare
men ack så viktigt.
Läsningen, tänker jag, är det absolut
mest värdefulla vi kan ge våra
elever. Att läsa öppnar dörrar och skapar
möjligheter att göra det okända
känt och det outforskade utforskat.
Visst är väl det en gåva vi alla vill ge
våra elever!
JENNY EDVARDSSON
lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet
i Kristianstad, Guldäpplepristagare 2015
E-post: jenny.edvardsson@utb.kristianstad.se
LÄS HELA TEMAT I DIU 3/17 Om skrivrevolution, läsningens gåva och medier - 500 år efter Martin Luthers teser
Rask: Den skrivande revolutionen, sid 22
Viklund: Om kapade identiteter - ny ungdomsroman, sid 28
Edvarsson: Läsning, en gåva för livet!, sid 30
Viklund: Martin Luthers 95 teser ger perspektiv på
medier i vår tid, sid 39
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.