När skrev du senast en text för hand?
Jag menar en längre text – inte en
inköpslista, ett meddelande på kylskåpsdörren
eller en anteckning från
ett möte. Nej, en längre text, skriven
med papper och penna, och avsedd för
någon annan att läsa?
För egen del måste jag backa till slutet
av 1980-talet. Det har därmed inte
hänt på de senaste trettio åren. Du
kan ju fundera över när din egen senaste,
dvs. förmodligen sista, handskrivna
text kom till. I vilket sammanhang
var det och till vilket ändamål
skrevs den? Det råder inget tvivel om
att sedan början av 1990-talet har det
digitala skrivandet helt tagit över.
Bara som skrivmaskin?
I den numera flera decennier långa
debatten om datorer i skolan kan man
notera att det ofta intas en lätt hånfull
attityd när man beskriver skolor
som ”bara” använder datorn som en
skrivmaskin. Här ser man ofta en lätt
nedlåtande ton hos betraktaren. Det
beskrivs som ett gammalt och förlegat
sätt att utnyttja den nya tekniken.
Ibland hittar man även en urskuldande
ton hos lärare när de beskriver sin
egen verksamhet och berättar att eleverna
använder datorn ”endast” som
en skrivmaskin. Man anar en generad
rodnad på deras kinder.
Detta bekymrar mig en aning för
det innebär att man inte tycks inse
vilken fantastisk och omvälvande
effekt digitaliseringen haft på vårt
skrivande. Det har öppnat upp för helt
nya skrivprocesser som är enormt stimulerande
och om man bara tittar på
det självklara att man kan kasta bort
de idéer som inte är så lyckade, bearbeta
och förfina formuleringar, infoga
nya meningar och avsnitt och redigera
genom att stuva om och flytta texter –
i en miljö där stavningen kontrolleras
av rättstavningsprogrammet och som
ger oss ett resultat där alla ”handstilar”
ser lika snygga ut – så är det
fullständigt omtumlande. Vi har helt
enkelt upplevt en skrivteknologisk
revolution som endast kan jämföras
med när sumererna utvecklade skrivkonsten
och Gutenberg standardiserade
konsten att trycka böcker. Detta
har i sin tur har lett till att oändligt
mycket fler på olika sätt uttrycker sig i
skrift. Träning ger som bekant färdighet
och många dåliga självförtroenden
har stärkts och mångas skrivkramper
har släppt.
Trender kommer och går – skrivandet
består
Från eldsjälar och framkantsaktörer
kring skolans digitalisering har skrivandet
sällan lyfts fram. Det har alltid
varit andra och mer spektakulära
pedagogiska möjligheter som hyllats.
Inte så sällan har detta nya framställts
som att vi äntligen hittat svaret på
frågan om den nya teknikens roll i
skolan. Nästan lika ofta har vi kunnat
konstatera att deras nya och innovativa
nyttjande visat sig vara en övergående
”fluga” och att det exakta och
bestående svaret på frågan ”varför it”
fortsätter att gäcka oss. Att så är fallet
torde väl knappast förvåna någon vid
det här laget. Utveckling och förändring
är ju digitaliseringens signum
och att vi skulle hitta fram till en ”perrong”
där utvecklingen skulle stanna
(och vi kunde kliva av) är en naiv och
omöjlig tanke.
Lite drastiskt skulle man kunna
säga att pedagogiska innovationer
kommer och går – men det digitala
skrivandet består och utvecklas – vilket
kanske är dags att positivt
uppmärksamma mer än vi hittills gjort.
Detta är knappast en ny åsikt och insikt från min sida. Om ni googlar rubriken ”Datorn som skrivmaskin – IT
och basfärdigheter” så hittar ni den första
krönika jag skrev för denna tidskrift och
som har samma tema. Det har gått sexton
år sedan dess och attityderna har knappast
blivit annorlunda. Därför dristar
jag mig till att i all ödmjukhet citera mig
själv från denna artikel; Även om datorn
”bara” kunde användas som skrivmaskin
så är varje dator i den svenska skolan väl
motiverad. Även om det ”endast” fanns
ordbehandlingsprogram installerade i
skolans datorer så är likväl datasatsningen
för liten. Dessutom finns det ju – som
sagt – fler användningsområden.
Ord från 2001 som jag fortfarande
står bakom!
Det är med andra ord hög tid att sluta
håna och dags att börja hylla!
LÄS HELA TEMAT I DIU 3/17 Om skrivrevolution, läsningens gåva och medier - 500 år efter Martin Luthers teser
Rask: Den skrivande revolutionen, sid 22
Viklund: Om kapade identiteter - ny ungdomsroman, sid 28
Edvarsson: Läsning, en gåva för livet!, sid 30
Viklund: Martin Luthers 95 teser ger perspektiv på
medier i vår tid, sid 39
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.