Untitled Document

Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net


Krönika

Den skrivande revolutionen

När skrev du senast en text för hand? Jag menar en längre text – inte en inköpslista, ett meddelande på kylskåpsdörren eller en anteckning från ett möte. Nej, en längre text, skriven med papper och penna, och avsedd för någon annan att läsa?

För egen del måste jag backa till slutet av 1980-talet. Det har därmed inte hänt på de senaste trettio åren. Du kan ju fundera över när din egen senaste, dvs. förmodligen sista, handskrivna text kom till. I vilket sammanhang var det och till vilket ändamål skrevs den? Det råder inget tvivel om att sedan början av 1990-talet har det digitala skrivandet helt tagit över.

Bara som skrivmaskin?
I den numera flera decennier långa debatten om datorer i skolan kan man notera att det ofta intas en lätt hånfull attityd när man beskriver skolor som ”bara” använder datorn som en skrivmaskin. Här ser man ofta en lätt nedlåtande ton hos betraktaren. Det beskrivs som ett gammalt och förlegat sätt att utnyttja den nya tekniken. Ibland hittar man även en urskuldande ton hos lärare när de beskriver sin egen verksamhet och berättar att eleverna använder datorn ”endast” som en skrivmaskin. Man anar en generad rodnad på deras kinder.

Detta bekymrar mig en aning för det innebär att man inte tycks inse vilken fantastisk och omvälvande effekt digitaliseringen haft på vårt skrivande. Det har öppnat upp för helt nya skrivprocesser som är enormt stimulerande och om man bara tittar på det självklara att man kan kasta bort de idéer som inte är så lyckade, bearbeta och förfina formuleringar, infoga nya meningar och avsnitt och redigera genom att stuva om och flytta texter – i en miljö där stavningen kontrolleras av rättstavningsprogrammet och som ger oss ett resultat där alla ”handstilar” ser lika snygga ut – så är det fullständigt omtumlande. Vi har helt enkelt upplevt en skrivteknologisk revolution som endast kan jämföras med när sumererna utvecklade skrivkonsten och Gutenberg standardiserade konsten att trycka böcker. Detta har i sin tur har lett till att oändligt mycket fler på olika sätt uttrycker sig i skrift. Träning ger som bekant färdighet och många dåliga självförtroenden har stärkts och mångas skrivkramper har släppt.

Trender kommer och går – skrivandet består
Från eldsjälar och framkantsaktörer kring skolans digitalisering har skrivandet sällan lyfts fram. Det har alltid varit andra och mer spektakulära pedagogiska möjligheter som hyllats. Inte så sällan har detta nya framställts som att vi äntligen hittat svaret på frågan om den nya teknikens roll i skolan. Nästan lika ofta har vi kunnat konstatera att deras nya och innovativa nyttjande visat sig vara en övergående ”fluga” och att det exakta och bestående svaret på frågan ”varför it” fortsätter att gäcka oss. Att så är fallet torde väl knappast förvåna någon vid det här laget. Utveckling och förändring är ju digitaliseringens signum och att vi skulle hitta fram till en ”perrong” där utvecklingen skulle stanna (och vi kunde kliva av) är en naiv och omöjlig tanke.

Lite drastiskt skulle man kunna säga att pedagogiska innovationer kommer och går – men det digitala skrivandet består och utvecklas – vilket kanske är dags att positivt uppmärksamma mer än vi hittills gjort.

Detta är knappast en ny åsikt och insikt från min sida. Om ni googlar rubriken ”Datorn som skrivmaskin – IT och basfärdigheter” så hittar ni den första krönika jag skrev för denna tidskrift och som har samma tema. Det har gått sexton år sedan dess och attityderna har knappast blivit annorlunda. Därför dristar jag mig till att i all ödmjukhet citera mig själv från denna artikel; Även om datorn ”bara” kunde användas som skrivmaskin så är varje dator i den svenska skolan väl motiverad. Även om det ”endast” fanns ordbehandlingsprogram installerade i skolans datorer så är likväl datasatsningen för liten. Dessutom finns det ju – som sagt – fler användningsområden. Ord från 2001 som jag fortfarande står bakom!

Det är med andra ord hög tid att sluta håna och dags att börja hylla!

 

STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

LÄS HELA TEMAT I DIU 3/17 Om skrivrevolution, läsningens gåva och medier - 500 år efter Martin Luthers teser
Rask: Den skrivande revolutionen, sid 22
Viklund: Om kapade identiteter - ny ungdomsroman, sid 28
Edvarsson: Läsning, en gåva för livet!, sid 30
Viklund: Martin Luthers 95 teser ger perspektiv på medier i vår tid, sid 39


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 3-2017. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 17]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 170417