SKOLAN OCH MOLNTJÄNSTERNA:
Jeanna Thorslund, SKL och Sarah Arlebrink, Göteborg höll ett uppskattat seminarium om molntjänster
på Framtidens lärande – nästa steg.
Det är alltid enklare att göra rätt
När molnen blir allt fler och allt tätare
behöver man på allvar fundera över vad
det innebär. Molntjänster i skolan var
temat för ett seminarium på Framtidens
lärande, med Sarah Arlebrink, stadsjurist,
Göteborg och Jeanna Thorslund,
jurist på Center för eSamhället, Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL, som
medverkande.
En av de mest diskuterade och intressanta
frågorna när det gäller utvecklingen
av IT i lärandet och skolans
digitalisering är frågan om användningen
av olika molntjänster. Dessa
används redan i dag på många håll,
ofta initierat av pedagoger som vill
ta arbetet ett steg vidare. Det som
var i fokus för seminariet är vad som
händer när skolor och kommuner vill
nyttja molntjänsterna för hela verksamheten–
vilka krav ställer Personuppgiftslagen
(PUL) och Datainspektionen
(DI), hur går man till väga, hur
ska avtalen skrivas, vem tar besluten?
Som så ofta när olika intressen
ställs mot varandra blandas hörsägen
och myter med personliga önskningar
och leverantörers kommersiella agendor.
Information och desinformation
blandas och det är svårt för en enskild
skola eller kommun att hitta rätt.
Molntjänster handlar om att resurser
och infrastruktur tillhandahålls
över nätet. Som användare behöver
du inte sköta om servrar, programvaror,
lagring, backup och annan
teknik. Det minskar behovet av egen
teknisk kompetens och personal men
kan också öka beroendet av externa
leverantörer. En tanke som fanns från
början om att molnet gör dig mindre
leverantörsberoende genom att du lätt
kan byta en tjänst mot en annan gäller
i huvudsak enklare verktyg, ju mer
avancerade tjänster är desto större blir
beroendet.
Skolan i molnet
För skolan är molnet både bra och
nödvändigt – det är inte frågan om
utan hur molntjänster kan användas.
Att komma ifrån installationer på
hårddiskar, att undvika all den service
och support som hänger ihop med
traditionell it-drift är kanske en av
de viktigaste förändringarna för att
utveckla skolan med stöd av it.
Med molntjänster blir du både
oberoende av såväl platsen som utrustningen,
det är arbetsuppgiften
som styr val av teknik. Möjligheten att
också kunna använda sin egen utrustning,
att låta behoven styra ger nya
förutsättningar (och utmaningar).
Personuppgifter
Den fråga alla som har funderat kring
molnet och skolan sliter med handlar
om hur man ska hantera PUL. Vilka
krav ställs egentligen på en molnleverantör,
hur ska personuppgifter hanteras,
hur ska avtalen se ut – kan man
överhuvudtaget använda molntjänster
i skolan?
Jeanna och Sarah belyste dessa
frågor på ett lysande sätt under ett
seminarium på Framtidens lärande.
Med erfarenhet från Göteborg och
med utgångspunkt i den vägledning
SKL har tagit fram blev budskapet var
tydligt – gör ett gediget arbete och ta
er igenom alla delar av vägledningen
och se till att beslutet hamnar hos
nämnden.
Jeanna var väldigt tydlig med ansvaret:
– Det är utbildningsnämnden
(motsvarande) som är personuppgiftsansvarig,
det är den som ska ta
beslut om hur olika tjänster ska användas.
Det är dessutom så att det är kommunen
och hur kommunen har hanterat
molntjänsten som godkänns eller
kritiseras av DI, inte tjänsten i sig.
Lär av andra men försök inte ta
genvägar.
Risk och sårbarhet
Det är helt nödvändigt att göra en
risk och sårbarhetsanalys – RSA. Den
tar upp frågor om vilken information
som ska hanteras, hur tjänsten ska användas,
hur integriteten ska hanteras
och hur uppföljning kan ske av efterlevnad
och förändringar.
Se till att utbildningsnämnden får
ett bra underlag för sitt beslut – det är
nämnden som ansvarar för PUL och
det är den som ska ta beslutet om att
använda en molntjänst.
Se över avtalen med leverantören
så att de klarar ut hur underleverantörer
redovisas, hur uppgifter om
användare raderas från molntjänsten,
hur leverantören använder data som
genereras av användarna etcetera.
Avtalet är viktigt, men det räcker inte
– övriga delar måste också vara på
plats. Gör också en laglighetsbedömning
enligt PUL Var sker lagring och
bearbetning – inom eller utanför EU?
Behövs det kompletterande avtal för
just lagringen? Framför allt – ta hjälp
av SKL:s vägledning ”Molntjänster i
skolan”.
Som Sarah sammanfattade:
– Det är enklare om man gör rätt –
och det enda sättet att göra rätt är att
ta sig igenom hela processen.
Vad är det som granskas?
Det är aldrig molntjänsten som godkänns
av Datainspektionen – det är
endast den enskilda kommunens sätt
att använda och tillämpa tjänsten
som inspekteras och antingen godkänns
eller kritiseras. Oavsett om en
annan kommun har fått OK eller ett
föreläggande så är det inte en garanti
för att andra får samma besked.
Nästa gång ni hör en leverantör
säga: Vår tjänst är godkänd (eller vår
konkurrents tjänst är olaglig) så är
det just en leverantör som vill vinna
fördelar- det har inget me. Det är
endast ert eget arbete som avgör om
ni lyckas.
Pedagogiken
När dessa inledande moment kring
PUL och avtal är klara då börjar det
som är det intressanta – hur kan
molntjänsterna förändra skolan, hur
kan pedagogiken dra nytta av de nya
möjligheterna, vad händer egentligen
med lärandet när elevers och pedagogers
frihetsgrad ökar? För att svara på
dessa frågor finns det bara en väg –
börja använda molnet!
