Untitled Document Debattinlägg även publicerat i Ny Teknik 7 maj 2014
Författare:
Peter Becker, ordförande stiftelsen DIU
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
Tomas Tobé Skolpolitisk talesperson (M), riksdagsledamot, ordförande i utbildningsutskottet
Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot, ledamot utbildningsutskottet

 

Förmåga att ompröva tidigare sanningar är det som bär vår utveckling framåt.

”Kunskapsintensivt samhälle kräver ny teknik i skolan”

Vår kunskapsintensiva ekonomi förutsätter att våra medborgare snabbt kan tillgodogöra sig ny teknik. Därför är det avgörande för Sveriges framtid att våra elever tidigt lär sig att förstå och använda moderna läromedel, skriver debattörerna.

En vanlig dag kanske din telefon inte riktigt fungerar som den ska. Datorns internetuppkoppling kanske är långsammare än vanligt. Batteriet på din läsplatta tar slut snabbare än vad du hade väntat dig. Först när de saker vi tar för givet slutar att fungera upptäcker vi hur stor del av vårt liv som är beroende av teknik. Detta är inte ett ohälsosamt förhållande, tvärtom. Detta är en förutsättning för att vårt samhälle ska hålla ihop. Direkt, tillgänglig och billig kommunikation stärker våra sociala relationer, ökar vår produktivitet och frigör tid som vi kan lägga på vad vi tycker är viktigt.

När Sverige deltog i den största undersökning som gjorts av vuxnas förmåga att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av informationsteknologi (PIAAC), gjord av OECD mellan augusti 2011 och maj 2012, stod det klart att vi lyckas bra och ligger över genomsnittet för de deltagande länderna. Allra bäst är resultaten för problemlösning med hjälp av datorer.
Precis så naturlig som vi tycker att tekniken är i vårt vardagsliv och på vår arbetsplats, precis lika naturlig och integrerad ska den vara i skolan. PISA 2012 skickar en tydlig signal att skolan står inför fortsatt stora utmaningar.

I bruset av diskussionen som följde av PISA rapporten försvann dock ett viktigt resultat. I kunskapsmätningen genomfördes även datorbaserade prov i matematik och läsning. Sveriges resultat på det digitala matematikprovet ligger under OECD-medelvärdet, men skillnaden mot OECD är mindre. De svenska eleverna lyckas alltså bättre på det digitala provet än på det pappersbaserade. Detsamma gäller för läsning. Det är även värt att notera att andelen lågpresterande elever på båda testen var mindre på det digitala än på det pappersbaserade provet.
Det är dock fortfarande viktigt att uppmärksamma att vi ser en resultatnedgång även på de digitala proven jämfört med PISA 2009.

Framtidens lärande handlar om att ta tillvara på den tillgängliga tekniken och använda den som en integrerad del av undervisningen för att bättre ge varje elev förutsättningar till lärande och därigenom höja elevernas kunskaper. Här är det viktigt att vara tydlig. En läsplatta, ett youtubeklipp eller ett uppslagsverk på internet är hjälpmedel i undervisningen, men aldrig alternativ till en skicklig och engagerad lärare.

Framtidens skola ska formas med utgångspunkt från eleven. Alla elever ska bli sedda i skolan och få den uppmuntran och engagemang de behöver för att nå kunskapsmålen. En maskin kan aldrig ersätta tiden mellan en lärare och en elev.
Forskningen pekar på att rätt använd kan modern teknik i skolan höja skolresultaten.

Detta förutsätter inte bara att lärplattor finns tillgängliga i klassrummet. Det kräver även att lärarna känner sig trygga med att använda utrustningen på ett sätt som förstärker deras undervisning. Därför är det viktigt att lärare får den fortbildning och kompetens de behöver för att lyckas med detta.

Utvecklingen i vår omvärld är tydlig. Allt fler länder har en växande tjänstesektor som är kunskapsintensiv. Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva god förståelse av modern teknik och förmåga att ta till sig nya innovationer både i vardagen och på arbetet. Vi har ett ansvar att ge våra barn och elever de största möjligheterna att lyckas i skolan och senare i arbetslivet.
Då är framtidens lärande inte bara ett sätt att höja elevers kunskaper utan även ett villkor för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett modernt land.

 

Tomas Tobé Skolpolitisk talesperson (M), riksdagsledamot, ordförande i utbildningsutskottet

Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot, ledamot utbildningsutskottet

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet

Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund

Peter Becker, ordförande stiftelsen DIU



Datorn i Utbildningen nr 3-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 140506