Av: Torbjörn Skarin
E-Post: torbjorn.skarin@metamatrix.se
Metamatrix

Krönikan:
Nytta av IT i skolan – myt eller verklighet?

De nordiska länderna har länge betraktats som världsledande när det gäller IT i undervisningen. Vi har i Sverige haft en god tillgång till infrastruktur som bredband och datorer, och genomfört stora nationella program för att öka användningen och nyttan av IT i skolan.

Det har emellertid funnits en brist på mätbara belägg som tydligt visar de praktiska effekterna av våra investeringar. Kan vi dra några slutsatser av den forskning som är gjord internationellt? Finns det tydliga tecken och bevis för att användande av IT i skolan ger nytta avseende elevers utveckling och inlärning? Hur kan man arbeta med dessa frågor på kommun eller skolnivå?

I en nyligen publicerad rapport, som jag gjort på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling, har jag granskat ett stort urval av internationella studier och forskningsrapporter inom området IT i skolan. Syftet med denna analys var att ge en bild av under vilka förutsättningar IT/teknik kan bidra positivt till elevers lärande och därmed måluppfyllelse.

En stor undersökning av olika europeiska studier kring effekten av IT i skolan visar på ett antal viktiga och övergripande fördelar med IT kopplat till lärande. De fördelar som lyfts fram är en ökning av elevernas motivation och färdigheter, ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp. En ökad motivation hos eleverna leder i sin tur till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna, vilket främjar lärandet. IT bidrar enligt många studier dessutom till effekter vad gäller elevers utveckling och inlärning av ett antal färdigheter, vilket innebär en möjlighet till ökad måluppfyllelse för skolan och dess verksamhet. Det är dock användningen av IT i skolan som under vissa omständigheter har en effekt på elevers inlärning. Studier visar att man inte endast kan fokusera på tekniken i sig för att dessa fördelar ska uppkomma. Man måste även ha ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen kopplad till en pedagogisk idé.

Den övergripande bilden är att det är tydligt att IT har en positiv effekt på kunskapsinlärning (både i form av mätbar och upplevd effekt) och på prestationer i specifika ämnen. En omfattande brittisk översikt kring forskning och studier inom området visar ett tydligt positivt samband mellan IT och kunskapsinhämtning i nästan alla ämnen i den nationella läroplanen, varav sambandet är tydligast i ämnena engelska, matematik och naturvetenskap. I dessa ämnen har dock även stora investeringar gjorts i Storbritannien när det gäller ämnesspecifika digitala lärresurser för att främja inlärning och utbildning.

Flera studier visar också ett starkt samband mellan det sätt som IT används på och elevers kunskapsinhämtning. Detta indikerar att en viktig komponent är läraren och dennes pedagogiska förhållningssätt till IT. Det finns dock vissa problem med att påvisa detta direkta samband, som beror på att det är svårt att dra generella slutsatser kopplade till en viss situation, en viss typ av användning eller ett visst pedagogiskt synsätt. Man kan dock säga att ju mer inbäddad eller integrerad en specifik teknik är, desto högre är effekten, vilket är en viktig slutsats när det gäller synen på IT i lärandet.

En rapport drar slutsatsen att det är den sammanlagda effekten av ökade IT-investeringar samt en positiv och främjande skolmiljö som skapar positiva effekter i de tidigare årskurserna av grundskolan. Effekter av IT avseende elevers motivation och engagemang hittas ofta i undervisning där man fokuserar på lärandet som process, snarare än på att lösa en specifik arbetsuppgift. Användandet av IT är effektivt när eleverna upplever att arbetsuppgiften fyller sitt syfte och när IT integreras i lärprocessen på ett sätt som förstärker och utvecklar lärandet, så att effekten av undervisningen blir mer långsiktig. När IT blir ett normalt inslag i klassrummet och i det pedagogiska arbetet finns det klara tecken på positiva effekter för lärande och elevers prestationer.

Det finns ett antal omgivande och påverkande faktorer som är viktiga när det gäller att skapa positiva effekter avseende elevers utveckling och inlärning. Det handlar om tillgång till datorer, kunskap och kompetensutveckling. Det handlar om synen på det pedagogiska arbetet och hur dagens arbetsmetoder kan utvecklas med hjälp av IT. Det handlar om en ökad insikt om att lärande med hjälp av teknik innebär ett nytt synsätt kring planering, genomförande samt uppföljning.

Det behöver arbetas med IT på olika nivåer i samhället. Det behövs bland annat ett nationellt arbete i form av en gemensam strategi för IT i skolan, detta är en viktig symbolisk handling som visar att detta är ett prioriterat område. En nationell strategi sätter upp ramarna för hur skolan ska utvecklas med hjälp av IT och kan därmed användas som styrmedel för att främja införandet av ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt. En strategi bör åtföljas av ett antal mätbara och uppföljningsbara mål samt nationella och lokala handlingsplaner kopplade till IT och lärande.

Enligt min analys är det tydligt att IT har en positiv effekt på kunskapsinlärningen och prestationer i specifika ämnen. Det är dock användningen av IT i skolan som under vissa omständigheter skapar dessa positiva effekter. Detta innebär att man måste värdera vilken teknik och vilka insatser som är mest lämpliga för att stödja elevers utveckling och lärande. Det behövs ett kontinuerligt arbete med att utreda och analysera användningen av IT i skolan, och en ökad insikt om dess effekter på elevers inlärning och utbildning.

Hur kan man arbeta på kommun och skolnivå med dessa frågor? I det praktiska arbetet på lokal nivå kan man hitta inspiration från Nederländerna och deras modell för ’Fyra i balans’. Modellen utgår från att användandet av IT i utbildningen måste ske med balanserad användning och tillgång av: vision/ledarskap, kunskap/ kompetensutveckling, programvara/ digitalt innehåll samt infrastruktur. Ett första steg i detta arbete inleds ofta med en genomlysning av skolans/ kommunens situation när det gäller IT i skolan. När man har kunskap om dagens situation så kan man genomföra en analys av behoven och ta fram en handlingsplan för prioriterade områden. I detta arbete är det viktigt att hitta effektiva metoder för att mäta och utvärdera insatserna för att driva utvecklingen framåt. En bra balans skapar förutsättningar för en ökad nytta av IT i skolan.

Torbjörn Skarin
E-Post: torbjorn.skarin@metamatrix.se
Metamatrix

Torbjörn Skarin arbetar som senior utredare på Metamatrix med studier, benchmarking och utvärderingar, med särskilt fokus på IT i skolan. Han har tidigare arbetat som rådgivare på Näringsdepartementet med kopplingen mellan IT-politik och utbildningspolitik. Rapporten ’Effektivt användande av IT i skolan – analys av internationell forskning’: http://itforpedagoger.skolutveckling. se/nyheter_forskning/Undersokningar_rapporter