Ylva Lundin
ylva.lundin@skola.alingsas.se
"Storyline" i Alingsås
Välförberett
rollspel
effektiv
metod
Nyligen var Steve Bell, en av de skotska pionjärerna bakom Storyline i Sverige för att handleda i metoden.
Rummet sjuder av aktivitet. Fyrtio alingsåslärare klipper, klistrar, diskuterar, skrattar och har hjärtligt roligt. Familjer tar form i grupper om 8 personer. Bilden av en farfar, en galen moster, en upprorisk tonåring och en skateboardåkande sjuåring växer fram. Pass tillverkas, väskor packas och varje grupp förbereder sig för en resa till tre huvudstäder i Europa. Mitt i rummet står Steve Bell och uppmuntrar lärarna i arbetet. Genom att praktiskt arbeta med en storyline får lärarna möjlighet att lära sig mer om metoden.
Doktor Steve Bell från Strathclyde University i Glasgow besökte nyligen Alingsås. Han höll dels en föreläsning inför ca 400 personer och dels en tvådagars kurs. Steve Bell är en av grundarna av Storyline - en skotsk undervisningsmetod som han arbetat med i 30 år. I Sverige är metoden relativt ny, men den väcker allt större intresse runt om i landet. Föreläsningen, som arrangerades av Alingsås IT-Modell, drog besökare från bland annat Dalarna och Stockholm.
Exempel
I pausen på föreläsningen visade tre alingsåsskolor upp hur de under åren arbetat med Storyline. Där kunde man bland annat besöka:
"Nioceia" - ett fiktivt afrikanskt u-land som styrts av eleverna i årskurs nio.
"Upproret i Stenbrohult" - en femtonhundratalsby som befolkats av eleverna i årskurs fem.
"Aten" - där elever ur årskurs nio bland annat deltog i de första olympiska spelen.
"Husdjuren" - en Storyline från årskurs ett på Afzeliiskolan.
"Ett medeltida gästabud"- med elever från grundsärskolans årskurs fyra till nio. I projekten har man på olika sätt integrerat IT i arbetet.
Storyline började användas i Alingsås 1995 sedan fyra rektorer och en lärare varit på studiebesök i Skottland. Därefter har flera lärare besökt skolor i Skottland och Danmark för att lära sig mer om metoden.
Sprider sig
Sedan 1997 har Ängaboskolan (årskurs 1-6) och Östlyckeskolan (årskurs 7-9) prövat att integrera Storyline och IT i ett delprojekt inom Alingsås IT-modell.
Metoden har på dessa skolor även prövats inom grundsärskolans årskurs 4-9. Ytterligare ett projekt pågår vid en tredje skola, Afzeliiskolan, vars verksamhet nu byggs ut till att omfatta årskurs 1-9. Storyline sprider sig snabbt inom Alingsås kommun, och allt fler skolor prövar metoden vilket är orsaken till att Alingsås IT-Modell bjöd in Steve Bell för att föra arbetet ytterligare ett steg framåt.
Framvuxet ur ett behov
Steve Bell berättade att behovet av att införa en ny metod uppkom när den skotska läroplanen för primary school ändrades på 60-talet.
Nya undervisningsområden som t.ex. environmental studies krävde ämnesövergripande studier. Metoden utvecklades vid lärarhögsskolan Jordan Hill College som bland annat utarbetade kursplaner enligt Storylinemetoden.
Så fungerar Storyline
Storyline innebär att lärare och elever tillsammans arbetar med en story (historia) i klassrummet. Eleverna ikläder sig olika roller och arbetar sedan utifrån sin rollfigur. Elevernas rollfigurer ingår i grupper t.ex. en familj vilket gör att alla elevers bidrag blir viktiga för arbetet.
Storyline - den röda tråden - ger läraren/lärarna en möjlighet att integrera flera ämnen eftersom historien kräver det. Lärarens uppgift är att se till att det som kursplanerna kräver integreras i arbetet. Lärarna gör detta genom att ställa nyckelfrågor. Dessa skall leda historien framåt och är ett av de bärande inslagen i en Storyline.
Utgår från förförståelse
Storyline utgår genom nyckelfrågorna från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.
Vad tror ni skulle behövas för att? Hur tror ni att en ser ut?
Vi vet alla att läsning av en bok i ett totalt okänt ämne är ansträngande, medan samma bok kan upplevas som lättläst för någon som sedan tidigare har kunskaper i ämnet. Detta utnyttjas i Storyline då man förbereder eleverna genom att utgå från deras förförståelse.
Steve Bell gav exempel från ett arbete med en lokal radiostation. Läraren ställer frågor som t.ex: Vad tror ni finns på en lokal radiostation? Eleverna tillverkar modeller och funderar över vad som behövs både i form av utrustning och personal.
När arbetet börjar närma sig slutet besöker man en riktig radiostation och jämför sina egna slutsatser med verkligheten. Eleverna är fulla med frågor och är måna om att få ut så mycket som möjligt av besöket. Steve Bell hävdar att om man gör studiebesöket för tidigt under ett arbete så ger man eleverna lätta svar på frågor som de ännu inte utmanats att ställa.
Sammanhang
Genom Storyline får lärandet sammanhang och eleverna lär sig genom att de är aktiva.
Uppgifterna är integrerade i historien och barnen upplever dem därför som meningsfulla. De får "riktiga" problem att lösa. Metoden låter varje elev bidra utifrån sin nivå och det blir därför lättare att individualisera undervisningen. Läraren kan dessutom variera uppgifterna inom en Storyline så att en del löses individuellt, andra i grupp och ibland av hela klassen samtidigt.
Egna frågor
Steve Bell hävdade att det inte gäller att lära eleverna historiska fakta, utan att få dem att tänka som historiker.
Anna-Karin Johansson på Ängaboskolan berättar att vid en utvärderingen efter en Storyline om vikingatiden besvarade eleverna frågan: Vad har du lärt dig? på följande sätt: <>
Jag har lärt mig vad de åt, hur de levde, varför de reste osv. <>
Steve Bell hävdar att vi måste lära eleverna att lära sig själva genom att vänja dem vid att ställa frågor.
"om man gör studiebesök för tidigt under ett arbete, ger man eleverna lätta svar på frågor som de ännu inte utmanats att ställa"
Karaktärerna, eller rollerna som eleverna ikläder sig, ger lärarna möjlighet att diskutera känsliga frågor med eleverna, utan att man behöver inkräkta på deras integritet. Att eleverna identifierar sig med en roll under arbetet gör också att de får en chans att kliva ur sin egen roll under denna period.
Kräver hemklassrum
Om man skall arbeta med Storyline krävs det att man har ett hemklassrum eftersom man hela tiden blandar praktiska och teoretiska moment.
Dessutom krävs antingen att samma lärare undervisar i de flesta ämnena eller att lärarna som har klassen ingår i ett väl fungerande arbetslag. Det krävs också att lärarna noggrant har planerat arbetet. Att de vet hur de skall börja och sluta historien och att de händelser och nyckelfrågor som driver historien framåt är väl genomdiskuterade. Det är viktigt för resultatet.
Egna Storylines
Studieplanerna som tagits fram vid Jordan Hill College samt studieplaner framtagna i Danmark kan man ha som utgångspunkt när man prövar metoden men eftersom dessa färdiga planeringar är gjorda för primary school har man på bland annat högstadiet i Alingsås valt att konstruera egna Storylines. Lärarna från Östlyckeskolan som deltog i Steve Bells workshop, fick nya infallsvinklar och tankar kring detta arbete.
Elever behöver struktur
Steve Bell visade hur läraren genom att ge eleverna en struktur för det praktiska arbetet, kan ge dem frihet att skapa. Lärare som prövat Storyline i Alingsås var snara att instämma. När eleverna helt fritt fick göra bilder av sina karaktärer var det flera elever som hade svårt att bli färdiga och flera som inte blev nöjda med sina resultat. Steve Bell visade hur man på flera sätt kan ge en struktur för att framställa karaktärer utan att man för den skull styr elevernas arbete. När man såg Steve Bells egna bilder från olika skolor i Skottland förstod man hur viktigt detta är. Resultaten av elevernas arbete där var imponerande.
Respektera eleverna!
Viktigt är också att man respekterar elevernas diskussioner och inte lägger sig i och styr för mycket. Detta ger läraren många tillfällen att studera elevernas arbete.
Bedömningen sker inte genom att eleverna skall reproducera fakta utan läraren studerar elevernas arbete under hela processen. Flera lärare som arbetat med Storyline berättar att eleverna känner, att det arbete de gör under en Storyline är viktigt. De är stolta över det de producerar.
Krävande metod
Storyline är inte ett "flummigt rollspel" utan en metod som ställer stora krav på lärarens professionalism. Historien och nyckelfrågorna måste vara noga genomtänkta för att kursplaner och mål skall uppnås.
Gunnar Linde på Ängaboskolan berättar att alla hans elever fick godkänt när det gällde uppgifter om skala vid de nationella proven i matematik i årskurs 5 efter det att de byggt en skalenlig 1500-tals by i en Storyline. Man hade tränat på kunskaperna i en för eleverna "vettig" kontext. Om arbetet planeras ordentligt ger metoden fantastiska möjligheter att få eleverna att se sammanhangen mellan och nyttan av ämneskunskaper.
Vidare läsning
En tidigare artikel var införd i nr 3/97 av Datorn i Utbildningen.
En introduktion på nätet: http://www.acskive.dk/storIntr.htm
En litteraturlista: http://www.acskive.dk/LitStory.htm
Från vår egen verksamhet: http://www.school.alingsas.se/ostlyckan/storylin.htm och
http://www.school.alingsas.se/angabo/index.html
Ylva Lundin
Utbildningsansvarig Alingsås IT-ModellRådhuset,
Stora Torget, 441 81 Alingsås
E-post: ylva.lundin@skola.alingsas.se
Tel: 0322-759 06, 0706-750 874
Datorn i Utbildningen nr 2 1998. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
