Gunilla Celén
gunilla_celen@ljunga.savsjo.se
Kunskap genom tjuvjakt?
Lär man sig av datorspel? Ja, svarar Gunilla Celen efter arbete med Sverigejakten, ett nyutkommet geografispel.
Sverigejakten är ett svenskproducerat spel där det är tänkt att spelaren skall få en duvning i Sveriges geografi genom att jaga en förslagen tjuv som lägger beslag på sevärdheter samt ibland hela städer med hjälp av en förkrympningsmaskin. Till sin hjälp har spelaren tre detektiver. Det gäller att lista ut vart tjuven är på väg så man hinner genskjuta honom, eller helst spärra alla vägar för honom. Man kan färdas på olika sätt; med tåg, buss, båt, flyg eller lifta med lastbilschaufför. Eftersom spelaren har begränsat med pengar får den tilldelade kassan avgöra vilket fordon man tar. Flyg är dyrast men snabbast.
Ledtrådar
För att få lite ledtrådar kan man ta hjälp av lokalbefolkningen. Roligt nog talar de utpräglad, men lättförståelig, dialekt. Först när man befinner sig i samma stad som tjuven är han fast. Till sin hjälp har spelaren också ett "Arkiv" med information om städerna och landskapen.
En trevlig finess i spelet är att man kan ta reda på landskap, städers och de största sjöarnas namn genom att hålla pekaren över dem ett ögonblick. Då visas en liten skylt med namnet. En liten fråga bara, vart tog älvarna och bergen vägen?
För en person som är helt ny på det här med Sveriges geografi skulle det lätt kunna bli tråkigt om man hela tiden måste ha kartan bredvid sig för att leta efter stöder. Men det har programmakarna en fiffig lösning på.
När tågkonduktören i Göteborg frågar om man skall till Skövde, Jönköping eller Halmstad räcker det att hålla pekaren över städernas namn i pratbubblan så tänds ett kryss över rätt stad.
Lär sig barnen verkligen då? tänkte jag misstänksamt först. Tydligen, är min slutsats.
Eftersom jag har min mesta arbetstid i en femma prövade jag att testa spelet hos dem utan att läsa Sveriges geografi parallellt. De har ju nyss gjort det i fyran och borde ha hyggliga grundkunskaper, tänkte jag. Spelet skulle kunna fungera som en uppborstning av de gamla färdigheterna.
"Före och efter"-test
För att verkligen få svart på vitt att spelet var lärorikt och inte bara en "kul grej" beslöt jag mig för att testa deras kunskaper på Sveriges geografi "före och efter Sverige-jakten".
Resultatet på första testet blev kanske inte så lysande - borde man inte kunna Stockholm, Göteborg och Malmö åtminstone när man går i femman? Blev först lite osäker på hur de skulle ta emot spelet när jag hörde deras suckar över mitt lilla överraskningsprov. De kanske inte skulle gilla ett geografispel heller?
Jag hade inte behövt oroa mig. När jag visade spelet för klassen blev de eld och lågor och alla ville pröva meddetsamma.
Eftersom vi bara hade ett spel var det naturligt att jobba gruppvis för att minska väntetiden. Jag var också rädd att de skulle köra fast om de fick pröva på egen hand så vi resonerade oss fram till att det var lagom med tre, ett barn per detektiv. Den strategin övergav barnen direkt när de insåg att detektiverna fick arbeta olika mycket, men det fungerade ganska bra med tre framför datorerna ändå. De samsades och byttes vid utan bråk.
För jämförelsens skull fick även fyrorna pröva spelet eftersom de just läser Sveriges geografi. De uppskattade spelet om möjligt ännu mer än femmorna. Självklart är det bäst att använda spelet just så, i samband med att man läser Sveriges geografi parallellt.
Roligt och lärorikt
Jag tyckte själv att spelet var rätt roligt. Man måste tänka strategiskt för att spärra vägarna för tjuven så att han inte skall hinna slinka ur nätet. Det går inte att bara jaga efter honom med en detektiv som jag först försökte. Då hinner han långt! Det blir ganska spännande när man inser att han är på väg att bli fast.
Men ibland har inte vi lärare riktigt samma uppfattning som barnen om vad som är roligt. Vare sig det nu är en generationsfråga eller om det handlar om olika mål. Jag beslutade att kolla med barnen hur de uppfattade spelet. Jag gjorde en anonym utvärdering och ställde frågor på utmaning - "hur kul är spelet", "hur lärorikt är spelet", "hur fungerar faktatexterna" läser man dem, samt plats för kommentarer; "vad är bra" och "vad skulle kunna vara bättre".
Vad tycker eleverna?
Jag fick följande resultat av den lilla undersökningen bland mina 11-åringar.
Utmaning - 5,22 på en skala 1-6 där ett är "jättetråkigt" och sex är "jätteroligt"
Lärorikt - 4,1 på en skala 1-6 där ett är "bara för skojs skull" och sex är "man lär sig mycket"
Faktatexter - 1,7 på en skala 1-6 där ett är "aldrig läst" och sex är "alltid läst"
Jag tolkar detta som att de tycker att spelet är tämligen roligt och lärorikt. Att de inte läst faktatexterna i högre omfattning är inte speciellt konstigt. Jag blev faktiskt imponerad av att det blev ett så högt tal som 1,7. Det tyder på att de ibland lyckats bemästra upphetsningen i tjuvjakten och faktiskt letat ledtrådar, som det stod på omslaget till spelet att man skulle. Jag citerar: "Läs fakta om städer och landskap. Här finns ledtrådar som hjälper dig under jakten."
Tyvärr märkte aldrig jag att man hade någon hjälp av faktatexterna i spelet. Det gick utmärkt att jaga tjuven utan att veta något om sevärdheter eller annat.
Strategi och namn
Vad man lär sig på spelet, eller har nytta av att kunna sedan tidigare, är strategiskt tänkande och namngeografi. Man tar sig snabbare fram om man har ett hum om man skall norrut eller söderut om tjuven finns i Malmö.
Jag fick också flera bra kommentarer från barnen. Förslag för att förbättra spelet var till exempel: "Spelet är bra i sig självt men små detaljer är ibland tråkiga; som till exempel när man kommer in i städer. Dom är för små. Bussar går ibland för sakta." "Det borde finnas fler att ställa frågor till i städerna."
Tillsammans ökade klassen sina poäng med cirka 70 procent utan att ha haft städerna i läxa en enda gång!
På vad som är bra med spelet svarade de: "spännande", "roligt", "intressant", "man lär sig var städerna ligger", "man får veta städer längre upp i landet", "dialekterna är roliga", "pejlingsapparaten är bra", "det är roligt att bli stressad", "bra tecknat" samt "kul att fråga personer".
Outnyttjade faktatexter
Det som är synd med spelet är att faktatexterna blir dåligt utnyttjade. De är kortfattade men innehållsrika och tar upp bland annat fiske- och jordbruksindustrin samt förstås städer och landskap. Det är lite tråkigt att de förblir olästa av de flesta eleverna. Det borde inte ha varit så svårt att lägga in i spelet att spelaren måste ta reda på fakta i varje stad för att komma vidare. Kanske har programmakarna resonerat som så att spelets nerv skulle gå förlorad, det skulle inte bli lika roligt att spela om man bromsas upp ibland och måste svara på frågor.
Ljudtestet
Hur kul spelet var skulle jag egentligen lika gärna kunnat utvärdera bara genom att lyssna!
Det har under de här veckorna inte direkt varit några svårigheter att höra vid vilken dator Sverige-jakten varit igång. Det har tjoats och skrattats, upphetsningen och glädjen när de fångat tjuven har varit stor.
Och kunskaper?
Då var frågan, hur gick det med kunskaperna? Alla grupperna har spelat tre gånger vardera. Ofta har de stått och "hängt" och tittat på när andra spelat och gett strategitips. Första testet med blindkarta gav som sagt ett ganska klent resultat. Andra testet - överraskande bra!
Tillsammans ökade klassen sina poäng med cirka 70 procent (!) utan att ha haft städerna i läxa en enda gång! Det är ingen nyhet att det går lättare att lära när man har roligt och det tycker jag Sverige-jakten bevisar.
Bra skolköp
Min åsikt är alltså att Sverige-jakten är ett bra köp till skolan. Det är ett trevligt spel som kan fungera som ett komplement i geografiundervisningen.
Geografi är ett tacksamt ämne i skolan. De flesta elever tycker att det är intressant och roligt. Det är egentligen bara namngeografin som kan vara lite svår att variera. Med Sverige-jakten har man en utmärkt hjälp med det.
Gunilla Celén
Ljungaskolan
Skolgatan 105
76 31 Sävsjö
Tel 0382-15 354
E-post: gunilla_celen@ljunga.savsjo.se
Datorn i Utbildningen nr 2 1998. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
