Thomas Lingefjärd & Mikael Holmquist
Thomas.Lingefjard@ped.gu.se
Mikael.Holmquist@ped.gu.se
Nyckeln: fortbildning!
Bland verksamma lärare finns ett uttalat behov av att skapa forum för diskussion och kompetensutveckling.
Från Skolverkets publikation Bilden av skolan 1996 kan vi under rubriken Svenskt skolperspektivfinna att intresset hos lärare att använda datorn som hjälpmedel har ökat. Den reella användningen av datorer i undervisningen anges dock vara ganska begränsad.
Det finns naturligtvis många olika sätt att förklara detta. Många är också de intressenter som har synpunkter. Från debattörer hörs ibland synpunkten att lärare vet mindre än sina elever om datorer och genom den ständiga utvecklingen kan dessa lärare aldrig komma ikapp. Andra hävdar att lärare, särskilt matematiklärare, har en konservativ syn på undervisning och lärande.
En betydande orsak som vi själva gärna lyfter fram är att satsningarna för skolan gällt framförallt inköp av datorer och att fortbildning kommit långt ner på listan.
Vad säger lärarna?
De lärare vi kommer i kontakt med - vad säger de? En av de vanligaste förklaringarna som framförs till varför inte skolan "hänger med" pekar på den knappa tillgången på tid!
Vidare säger sig många lärare sakna någon att diskutera med: Var skall man börja? Hur vet jag/tar jag reda på vad som är bra respektive dåligt vad avser användning av datorer(program)?
Ur återkommande diskussioner med verksamma lärare och i skenet av universitetets ambitioner har därigenom en konkret fortbildning tagits fram. Den presenteras som en fristående kurs om 10 p vid Institutionen för ämnesdidaktik, Göteborgs universitet. Flera rapporter från denna kurs har som ett resultat av ett samarbete publicerats i Datorn i Utbildningen (i nr 3 sid 34-37, 46-49, nr 4/97 sid 66-67 och nr 1/98 sid 43-47). Vi ska nu presentera några av grundtankarna bakom denna fortbild- ningsverksamhet.
Nära egen verksamhet
Kursen vänder sig till yrkesverksamma lärare i grundskola och gymnasium och varje kurs karaktäriseras av ett ämne/ämnesområde som exempelvis matematik, språk, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Att kursdeltagarna har mycket olika bakgrund och erfarenhet, inte minst med avseende på vilken åldersgrupp av elever som man arbetar med, ses som en tillgång i utbytet mellan deltagarna.
Profilering mot det egna verksamhetsområdet möjliggörs av att kursarbetet till en stor del utgörs av ett eget arbete. Val av inriktning på detta arbete grundar sig på att det i den dagliga lärargärningen finns intresse och frågor kring hur och när datorer kan vara stöd i undervisningen.
En personlig frågeställning
Utifrån de deltagande lärarnas egna preferenser ifråga om ämne och/eller elevgrupp formas så småningom en personlig frågeställning i samband med datorstöd. Denna frågeställning utgör grund för det egna arbetet.
Det kan vara ett datorprogram som en lärare vill analysera utifrån uppställda mål med eller utan elever, men det kan också utgöra en produktion av elevmaterial för ett lokalt utvecklingsarbete, exempelvis ett datorkörkort för den egna 6-årsverksamheten (se DiU nr 3/97, sid 34-37).
Praktisk utprövning
Att förädla, förmera och förmedla kunskap genom att ta till vara erfarenheter och utveckla kompetens bygger naturligtvis på att de frågor som väcks kring datorstöd är förankrade i kursdeltagarens vardagliga lärarverksamhet.
Det är också här som vi mer direkt kan iaktta att det forskande arbetssättet sätts in i ett sammanhang och positivt påverkar ett långsiktigt utvecklingsarbete. För den som genomför kursen utan denna direkta koppling till en egen verksamhet är utfallet inte lika tydligt men vi har all anledning att tro att det ger underlag för och inspiration till kommande förändringsarbete i samband med datorstöd i ämnesundervisningen.
"… formas så småningom en personlig frågeställning i samband med datorstöd. Denna frågeställning utgör grund för det egna arbetet."
Spridning av erfarenheter
Allt arbete dokumenteras och vid kursslut sammanställs detta till ett kurskompendium. Detta är ytterligare ett led i strävan att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna men också för att ge intressenter utanför kursen möjlighet att ta del av de erfarenheter och insikter som dokumenterats. Ett uttryck för universitetets uppgift att förmedla kunskap. Några av arbetena har dessutom överförts till artiklar i DIU (se ovan).
Några lärarsynpunkter
- Det egna arbetet med att fördjupa mig i ett matematikprogram var jobbigast och lärorikast!
- Det som givit mig mest är utvärderingen av ett matematikprogram, där jag dels fick läsa in mig på hur man utvärderar ett program, sedan sätta upp kriterier för att avsluta med att utvärdera en programvara.
- Som nummer två kommer litteraturseminarierna där dels artiklarna men även diskussionerna gett mig nya värderingar vad gäller datoranvändning (allt blir bättre bara man använder en dator!!!!).
Ofta har lärarna synpunkter på de friare examinationsformer som tillämpas på kursen:
-Vi på kursen har haft en del skrivande som har redovisats på ett bra sätt. Inlämningsuppgifter är en mycket bra examinationsform bland annat därför att kursdeltagaren har tid på sig att kunna reflektera över det skrivna. Detta ges inte med en traditionell tentamen som görs på plats. Därför kan också den formen där elever testas med traditionella prov ifrågasättas.
Varje kurs är ny
Som lärare och handledare på denna typ av kurser fängslas man framförallt av att den ena kursen aldrig är den andra lik, att innehållet till stor del är utbytt efter ett år, att nya kursdeltagande lärare har andra infallsvinklar än de som gick för ett år sedan, att datorer och datorprogram utvecklas och förändras på den relativt korta tiden av ett år.
Didaktiska grundfrågor
Kvarstår gör de ämnesdidaktiska frågeställningarna: Varför skall jag använda datorstöd i mitt ämne? Vad för slags datorstöd skall jag använda i mitt ämne? Hur skall jag använda datorstöd i mitt ämne? Frågor som inte äger några slutgiltiga svar...
Thomas Lingefjärd & Mikael Holmquist
Göteborgs Universitet
Institutionen för Ämnesdidaktik
Avdelningen för Matematik
Thomas.Lingefjard@ped.gu.se
Mikael.Holmquist@ped.gu.se
Datorn i Utbildningen nr 2 1998. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
