Konferens 26 maj: "Nu öppnar vi klassrumsdörrarna!"

Kollegial granskning ett verktyg för skolutveckling i Linköpings grundskolor

Kollegial granskning är en avgörande länk i kvalitetsarbetet i Linköpings grundskolor. Ett team av observatörer, som består av förstelärare från kommunens skolor, granskar skolorna för att lyfta fram goda exempel och ge lärare och rektorer återkoppling på sitt arbete. Och intresset från skolorna är stort.

I snart fem år har modellen med insynsbesök på skolorna pågått i Linköping och hittills har ett fyrtiotal skolor fått besök. Syftet är att utveckla undervisningen, lyfta fram goda exempel och ge rektorer och lärare en återkoppling på sitt arbete.

- Fokus i granskningarna är undervisning och förutsättningarna för god undervisning. Vi har tagit fram en definition kring vad vi menar med god undervisning med utgångspunkt i forskning och vi använder oss också av Skolverkets BRUK-material för självskattning i granskningarna, säger Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen i Linköping som tillsammans med kollegan Kathrin Hansson samordnar verksamheten.

Intensiv återkoppling
Insynsbesöken är intensiva. Skolorna förbereder sig genom att bland annat göra en självvärdering som sedan stäms av mot det observatörerna uppmärksammar under sitt besök.

- Vi är ett stöd för utvecklingen på skolan och ofta har rektor inför besöket bett oss att titta på något speciellt område, som man jobbar med på den aktuella skolan, till exempel att särskilt titta på hur väl ett speciellt arbetssätt är förankrat på skolan, säger Elisabeth Stärner.

Under en dag besöker gruppen med sex observatörer skolan. De är med på 10-15 lektioner och intervjuar rektor, lärare och elever. Dagen efter besöket samlas observatörsgruppen för att stämma av intrycken från sina observationer och på eftermiddagen träffar man rektor och lärare för återkoppling. Observatörsgruppen lyfter fram styrkor och identifierar utvecklingsområden.

- Vi lämnar mycket tid till samtal under återkopplingen. Och diskuterar kring det vi har sett och om det stämmer med rektorns och lärarnas egen bild. Men det handlar också om återkoppling till observatörsteamet, där rektor och lärare berättar om hur de har lyckats genomföra saker vi sett under observationen.

Kollegialt lärande
Observatörsteamen i Linköping består dels av förstelärare från skolor i kommunen som fått särskild utbildning kring bland annat lektionsobservationer, dels av koordinatorer för specialpedagogiskt stöd och representanter från förvaltningen.

- Att det är yrkesverksamma lärare som jobbar i skolan som är med i teamen skapar tillit och legitimitet. Det är en kollega som kommer in i klassrummet och observerar lektionen, säger Elisabeth Stärner.

Man är också noga med att insynsbesöket ska spegla en vanlig dag på skolan, med de lektioner och den undervisning som normalt pågår.

Efter insynsbesöket är det den aktuella skolans uppgift att internt ta vara på de synpunkter som kommit fram under insynsbesöket och gå vidare med sitt utvecklingsarbete. Men också för de förstelärare som medverkar som observatörer fungerar insynsbesöken som en kompetensutveckling.

- Alla observatörer säger samfällt att de har tagit med sig något som de använt i sin egen undervisning, men också till den egna skolan. Det är en del av spridningseffekten, säger Elisabeth Stärner.

Uppföljning och utveckling
En dag kan verka som en kort tid för att utvärdera en verksamhet, men efter snart fem år och besök på ett fyrtiotal skolor har det visat sig att modellen fungerar. Rektorer och lärare på de skolor som fått besök upplever att observatörsteamet fångat de frågor skolan arbetar med, men också upptäckt nya utvecklingsområden.

- Den värdering vi gör är kvalitativ, vi rankar inte skolor. Det handlar om att stärka professionen och att lärare och rektorer ska kunna känna stolthet över det egna arbetet.

Ett år efter observatörsteamets besök gör Elisabeth Stärner och Kathrin Hansson ett uppföljningsbesök på skolorna.

- Rektorerna är eniga om att insynsbesöken är bra för att komma vidare i utvecklingsarbetet och flera rektorer skulle vilja kunna boka in två insynsbesök samtidigt, med det andra besöket ett år efter det första, säger Elisabeth Stärner.

Insynsbesöken är en del av stödet för det kvalitativa utvecklingsarbetet i Linköpings skolor och modellen för besöken utvecklas kontinuerligt. Och till skillnad från Skolinspektionens besök handlar insynsbesöken om att fokusera på det som är bra i undervisningen med utgångspunkt i forskning, identifiera utvecklingsområden och sprida goda exempel.

Carina Näslundh
E-post: carina@diu.se
Foto: Lasse Hejdenberg

Presenteras på konferens 26 maj: "Nu öppnar vi klassrumsdörren"
Elisabeth Stärner och Kathrin Hansson medverkar på konferensen "Nu öppnar vi klassrumsdörrarna", den 26 april 2018, i Stockholm, där de berättar om Linköpings modell under rubriken "Tillit till yrkeskunnande: Intern insyn grundskola som verktyg för skolutveckling på vetenskaplig grund"
Mer om konferensen den 26 april.

Faktaruta
Linköpings kommuns grundskolor mottog kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 bland annat för sitt arbete med insynsbesök. Juryns motivering: För ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.

Intern insyn grundskola i Linköping har valts ut som en av tolv försöksverksamheter inom ramen för Tillitsdelegationens arbete. Tillitsdelegationen har utsetts av regeringen och ska arbeta för en mer tillitsbaserad styrning i välfärdssektorn.