Forskning pågår:
Att skriva sig till läsning med dator
Från hösten 201l jobbar samtliga
skolor i Sandvikens kommun med att
skriva sig till läsning från årskurs 1.
Anledningen till detta är att man inom
förvaltningen såg de positiva resultat
som Mona Wiklander uppnått efter mer
än åtta års användande av arbetssättet.
Mona och Kungsgårdens skola var bland de första i landet med att ta in
datorn, Internet, ljudande tangentbord
och talsyntes i elevernas läs- och skrivinlärning.
Mitt i denna skolutveckling ryter utbildningsminister
Jan Björklund till:
- Man måste lära sig skriva för
hand i skolan, det går inte att upphöra
med det. Man kan inte säga att bara
för att det är svårare att skriva med
penna så ska man sluta med det. Jag
blir rätt sorgsen när jag läser att man
tänker så. Även i framtiden måste
man kunna både skriva och räkna.
Man kan inte alltid ha tillgång till en
dator var man än befinner sig. (DN
2012·02-01)
Ett uttalande som går tvärs emot
den väldokumenterade erfarenhet
som gjorts av professionella lärare i
Sandviken.
Vad säger forskningen?
Sandvikens kommun har sedan tre år
tillbaka ett nära forskningssamarbete
med Högskolan Dalarna. Ambitionen
är att pågående skolutvecklingsp rojekt
ska beforskas för att man ska veta om
man är på rätt spår i sin ambition att
eleverna ska nå skolans kunskapsmål.
Samarbetet med högskolan började
när projektet varsin dator drog igång
i kommunen för tre år sedan. Nu följer
två forskare Maria Westman och
Eva Hultin Sandvikens satsning på
skriva sig till läsning. Deras forskning
finansieras av den relativt nystartade
Skolforskningsfonden vid Högskolan
Dalarna samt kommunen själv.
Forskarna som är universitetslektorer
i svenska och pedagogik har under
hösten börjat sitt arbete med att besöka
de nätverksträffar som anordnas
for de lärare i åk l som arbetar med
skriva sig till läsning. De har intervjuat
ett tiotal lärare, varav hälften är lärare
som tidigare har jobbat med metoden
och den andra hälften är nybörjare.
Positiva lärare
De tendenser som forskarna hittills
har märkt är den positiva inställning
som de intervjuade lärarna uppvisar.
Trots att man tidigare har arbetat på
annat sätt tar man till sig den nya metoden
utan att varken döma ut det tidigare
arbetssättet eller det nya. Eftersom
lärarna själva har valt tidpunkten
for att gå in i projektet upplever man
heller ingen top-downstyrning från
förvaltningen. Flera lärare utvecklar
också arbetssättet en del för att passa
dem själva och deras elever.
På tekniksidan finns de vanliga
reflektionerna. En viss rädsla att man
inte kan IT tillräckligt, att supporten
inte fungerar som den ska och att
tillgängligheten på datorer är för låg,
samtidigt upplever lärararna att den
egna digitala kompetensen höjs med
automatik.
Nu går Sandvikens kommun in i
en satsning på varsin dator till samtliga
elever i grundskolan, vilket kommer
att förändra de tekniska förutsättningarna.
Andra tendenser som Westman
och Hultin ser är hur snabbt lärarna
sätter sig in i det nya synsättet och ser
fördelar i det. Möjligtvis beror det på
att man i skriva sig till läsning lånar
delar av olika traditionella läsinlärningsmetoder
som tar sina ansatser
både i analytiska och syntetiska
grunder.
Nätverk viktigt
Nätverksträffarna är betydelsefulla
och en framgångsfaktor för arbetet.
Man träffas var fjärde vecka under
Mona Wiklanders ledning och mötena
är en del av den stödstruktur som
behövs för att arbetet ska fungera.
Under våren kommer Maria Westmans
och Eva Hultins preliminära
resultat att publiceras vid konferenser
i Kanada och i Köpenhamn. Pedagogiska
tidskrifter visar också stort
intresse av att skriva om vad de har
komnmit fram till.
Forskarna i klassrummet
Under våren börjar Westman och
Hultin ett fältarbete som innebär att
de kommer att besöka aktuella skolor
och titta på arbetet med skriva sig till
läsning i praktiken. Man ska undersöka
vad som händer i klassrummet
ur en mängd olika aspekter.
Som kommunrepresentant kommer
det att bli väldigt spännande att
få reda på vad detta arbetssätt innebär
för elevernas skriv- och läsinlärning,
men även för elevernas vidare
lärande, både det för stunden och
det livslånga. En förhoppning är att
utbildningsministern också delar den
nyfikenheten.
