Skriva sig till läsning på datorn

Frälsegårdsskolan i Trollhättan har lång erfarenhet av att arbeta med att barnen skriver sig till läsning på datorn. Och samtidigt diskuterar de kring språk och ord på svenska, arabiska, somaliska och många andra språk. På en skola med närmare 100 procent elever med utländsk bakgrund bidrar det till barnens självförtroende och språkutveckling att diskutera kring ordens betydelse och mening.

– Vi har alltid jobbat mycket systematiskt med elevernas skrivprocess, men när barnen skulle ändra och skriva om sina texter blev det så mycket suddande. Allt suddandet suddade också bort lusten och barnen skrev korta texter för att slippa sudda så mycket. Nu när våra elever skriver sig till läsning på datorn, från årskurs 1 till årskurs 5, är det enkelt att ändra i sina texter. De skriver längre och bättre texter.

Det är drygt sex år sedan som Carina Karlström, Pirkko Koskela och Susanne Örtlund kom i kontakt med Arne Trageton och metoden att skriva sig till läsning på datorn. Innan dess hade de mest använt datorerna i sina klassrum på Frälsegårdens skola i Trollhättan till renskrivning. Efter många, långa pedagogiska diskussioner beslutade de tre pedagogerna sig för att pröva nytt, att ta in datorn i skrivprocessen från början och att pröva att låta barnen skriva sig till läsning.

Frälsegårdsskolan är en skola där så gott som samtliga barn har helt eller delvis icke-svensk härkomst och det är en extra utmaning för pedagogerna i skriv- och läsprocessen.

Arabiska och svenska på en gång
Då för sex år sedan, när alltsammans startade hade Carina Karlström en nybörjarklass med många arabisktalande barn. Då fanns det en arabisktalande lärare på skolan och barnen skrev sig till läsning på datorn på båda språken samtidigt och språkdiskussionerna i klassrummet blev många och långa.

– Vi hittade sagor som fanns på båda språken. Vi bakade sockerkaka, jag vispade på svenska och Faida på arabiska. Vi pratade mycket om ord i klassen och upptäckte likheter mellan ord på olika språk. Ordförrådet hos barnen växte och statusen på det egna modersmålet stärktes, berättar Carina Karlström.

– Vi såg att barnen lärde sig snabbare och att de skrev bättre och längre texter.

Samarbetet kring språk, ord, texter, högläsning av de egna texterna för varandra och samspelet vid datorn gjorde också att barnen i klassen blev trygga med varandra.

Samma sak gällde bland de äldre barnen.

– Konkurrensen försvann. Istället blev det en inställning att det jag inte kan, kan du och tvärt om. De jobbade ihop, säger Pirkko Koskela.

Varje klass och pedagog är unik
I dag har det kommit många barn till somaliska flyktingar till skolan. Många gånger saknar både barn och föräldrar skolbakgrund, och det ställer andra och nya krav på pedagogerna och anpassning av arbetssättet.

Att aktivt arbeta med att låta barnen skriva sig till läsning på datorn innebär inte att ständigt göra samma sak eller att följa exakt samma arbetsmönster varje gång. Dels måste varje enskild pedagog och varje arbetslag göra det till sin egen metod, dels måste man anpassa sig efter den elevgrupp man har påpekar Carina Karlström, Pirkko Koskela och Susanne Örtlund.

– Det gäller nog att vara trygg i sin egen lärarroll, och känna att något saknas i det arbetssätt man använder sig av, säger Susanne Örtlund.

Fina böcker viktigt
Förr – innan arbetet med att skriva sig till läsning på datorn tog sin början var det påtagligt hur ointresserade barnen var av sina egna teckningar, berättar Pirkko Koskela.

– De var ofta helt ointresserade av att ta med sig sina teckningar hem.

Nu är det annorlunda. De arbeten som barnen skriver och tecknar till binds samman i fina böcker, och originalen får alltid barnen med sig. Kopiorna sparas i skolan. Elevernas bilder har fått en större betydelse. Dels får eleverna en viktig finmotorisk träning samtidigt som bilderna också förstärker innehållet i elevernas texter.

Och när eleverna jobbar med olika skrivprojekt och producerar texter och bilder är problemet inte längre att hålla kvar dem i skolan utan istället handlar det om att få dem att gå hem.

Utgå från eleven
– Det som är bra med det här arbetssättet är att oavsett elevernas språkkunskaper så kan de arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Som pedagog kan jag utgå från varje enskild elevs behov, säger Pirkko Koskela.

Om en elev till exempel har skrivit en text helt utan adjektiv, när texten finns i datorn är det enkelt att ge eleven i uppdrag att hitta adjektiv som kan förstärka och förändra texten. På suddgummits tid hade inte varit möjligt.

Susanne Örtlund som har en klass 5-6 håller med. Hennes klass har inte jobbat med att skriva sig till läsning tidigare, men undan för undan tar de till sig arbetssättet och hon ser hur deras texter i olika genrer blir allt bättre och längre. Att vänja barnen att läsa högt för varandra har varit svårare, men om de sitter i små grupper om två-tre elever går det lättare och det ger stora vinster för de talspråkiga färdigheterna.

Fakta och förståelse
Nu när datorn blivit ett naturligt verktyg i skrivproduktionen blir också varje projekt och uppgift helt naturligt också en uppgift i läsförståelse.

– Vi pedagoger ser på böcker och material på ett nytt sätt. När vi gick igenom texten i ett material vi köpt in tillsammans med barnen insåg vi att de använder orden, men de förstår dem inte. Det blev en aha-upplevelse, säger Pirkko Koskela.

Den upplevelsen har påverkat sättet att arbeta med fakta förståelse. – Det hjälper ju inte om de kan svara på faktafrågor om de inte förstår. Nu berättar och förklarar vi väldigt mycket och de äldre barnen får alltid skriva en text och eventuellt göra en bok där de får berätta om det ämne vi arbetat med och visa att de förstått på det viset.

Kollegorna spelar roll
Att vara tre stycken kollegor som tillsammans arbetar med och utvecklar ett nytt arbetssätt har varit en styrka för Carina, Pirkko och Susanne. Ensam är det ingen av dem som vet om de riktigt skulle vågat.

Och tillsammans diskuterar de pedagogiska frågor, projekt och idéer om nya vägar att gå, elevernas arbeten och utveckling. Ofta fortsätter diskussionerna efter arbetsdagens slut. Det finns ständigt nya problem och möjligheter som de tre vrider och vänder på i ett ständigt pågående samtal för att förbättra elevernas möjligheter att lyckas nå målen.

Carina Näslundh