Britt-Inger Berntsson,
IT-pedagog i Trollhättans kommun och nätverkssamordnare
i Västra Götaland, norra.
|
Hur ser du på behovet
och former för ITfortbildningsbehovet
framöver, efter ITiS? |
För mig kan behovet av IT-fortbildning delas in i tre olika områden
på olika nivåer. Jag ser att fokus kan ligga på presentationer,
ljud och bild samt webben. Det är viktigt att komma ihåg att
50 procent ej deltagit i ITiS av, det innebär att det fortfarande
finns ett ofantligt stort behov av baskunskaper.
Vi har lärare som behöver lära sig hur och varför
man kan använda Powerpoint samtidigt som andra behöver fördjupa
sina kunskaper kring hur man kan använda webben vid presentationer,
för kommunikation, erfarenhetsutbyte. När det gäller till
exempelvis ljud och bild finns de som vill/behöver lära sig
att ta bilder med diskettkamera, men också de som behöver utveckla
”finliret” till exempel genom rörliga bilder.
Jag tror att vi skall försöka visa på nyttan av datorn
som administrativt verktyg för pedagoger. Vad kan jag göra!
Och hur. Varför skall jag göra detta? ”Whats in it for
me” kan vara svårt att besvara om man inte vet vad som finns.
Hands-on behövs fortfarande.
|
Vilken roll kan
föreningen Datorn i
Utbildningen spela
fortsättningsvis? |
Föreningen skall vara spindeln i nätet. För att till exempel
sprida de kunskaper som finns ute i regionerna, vara förebildliga och
visa på nyheter och nyttan. Lyfta frågor av olika slag, delge
forskningsresultat och utvärderingar. Föreningen kan vara en arena
där man kan dela gemensamma reflektioner med andra.
|
Hur ser du på förutsättningarna
för
regionala konferenser?
Behövs även
nationella konferenser,
i så fall till vad? |
Jag tror på idén att genomföra regionala konferenser
med gemensamma teman ”á la” nätkonferensen. Avstånd
och tid får allt större betydelse i en skolledares vardag och
att sända flera pedagoger längre bort ”kostar på”,
hur bra det än är. Att under en dag samtidigt göra ”samma
sak” gör att fler kan delta. Jag tror att det är lättare
att utgå från vardagen och reflekterar tillsammans regionalt
som ett första steg för att sedan ges möjlighet att eventuellt
lösa arbetsuppgifter centralt, att reflektera centralt.
Nationella konferensers behövs också, men kanske inte lika
ofta. Vi behöver alla bryta tankar med så många som möjligt
och att vid tillfälle få möjlighet att möta andra
aktörer är mycket viktigt.
|
Vilka frågor skulle
du vilja togs upp på
regionala respektive
nationella konferenser? |
Det administrativa verktyget, elektroniska mötesplatser,
flexibelt lärande, kollaborativt lärande, den nya lärarrollen,
forskningsresultat kring IT och lärande. |
Daniel Antonsson,
IT-strateg Sundsvalls skolor.
|
Hur ser du på behovet och former för ITfortbildningsbehovet
framöver, efter ITiS? |
Det finns alltid ett behov av fortbildning i en organisation som jobbar
med lärande. Vad gäller IT-fortbildning ser jag två delar.
Grundläggande IT-kunskaper, att använda datorer. Detta har många
redan. För de som inte har denna vana ser jag det som självklart
att det är arbetsgivarens ansvar att stödja arbetstagarna inom
detta område. En strålande möjlighet är att kontiunuerligt
erbjuda arbetstagarna att hyra en hemdator.
När det gäller kompetensutveckling kring IT som ett verktyg
i skolutvecklingen har jag svårt att se att det behov som finns
idag skulle särskiljas från skolutveckling generellt. Vi måste
jobba för att se IT som ett naturligt verktyg i den skolutveckling
som bedrivs i den svenska skolan.
|
Vilken roll kan föreningen Datorn i Utbildningen
spela fortsättningsvis? |
DiU kan absolut spela en roll i framtiden. Jag tror att föreningen
då måste byta perspektiv. Ett mer generellt skolutvecklingsperspektiv,
om man ser pedagoger i klassrummen som målgrupp. Ett annat alternativ
är att fokusera på chefer och beslutsfattare och blir en mötesplats
för skol-IT-specifika frågor av mer strategisk karaktär
”Hur skapar vi förutsättningar för att IT ska kunna
vara ett naturligt redskap i den pedagogiska vardagen?”
|
Hur ser du på förutsättningarna för
regionala konferenser? Behövs även nationella konferenser, i så
fall till vad? |
Det kan finnas förutsättningar för det men frågan
är hur ofta det är realistiskt att genomföra. Varje år
har jag en känsla av blir väl tätt, å andra sidan
är det svårt att bygga någon kontinuitet om man väljer
vartannat eller var tredje år.
Det finns behov av nationella mötesplatser. Datorn i Utbildningens
konferenser har en unik ställning. Jag tycker att det är dumt
att inte nyttja detta. Man kan säkert förädla konferensen.
Ett sätt skulle kunna vara att låta den lokala arrangören
koncentrera sig på de praktiska arrangemangen och bilda en gruppering
på nationell nivå som ansvarar för innehållet.
|
Vilka frågor skulle du vilja togs upp på
regionala respektive nationella konferenser? |
Man skulle kunna tänka sig att fokusera på olika grupperingar.
Den regionala konferensen blir mer lättillgänglig. Kanske man
då skulle vara mer praktisk så att de lärare som dyker
upp får med sig något hem som man direkt kan använda
i sin vardag.
Den nationella konferensen skulle kunna fokusera på skolledare
och på detta sätt vara mer generell och tydligare kopplad till
aktuell forskning. |