– Vi måste lyssna
på ungdomarna. De
kan ge oss en liten
vink om vart samhället
är på väg, säger
Ann-Katrin Svensson,
docent i pedagogik, vid
högskolan i Jönköping.
– Genom att studera hur ungdomar
använder datorerna på fritiden, och vad
de anser vara meningsfull användning av
den nya tekniken kan vi utröna vad deras
fritidsanvändning kan tillföra arbetet i
skolan.
Ann-Katrin Svensson är docent i pedagogik
vid högskolan i Jönköping. Hon
har i en rad studier följt användningen av
datorer bland barn i förskolan och skolans
lägre årskurser, och bland annat tittat på
skillnaderna i barnens datoranvändning
hemma och i förskolan.
Nu har hon gått uppåt i åldrarna och
studerat 15-åringars datoranvändning, i
skolan och på fritiden. Totalt har 176
15-åringar på fyra olika skolor besvarat
frågor om sitt datoranvändande och
hur de skulle vilja att datorn används i
skolan. Och precis som i tidigare studier
av förskolebarn visar det sig att även 15-
åringarna har ett mer kvalifi cerat datoranvändande
hemma än de har i skolan.
kvalificerat jobb hemma
– Vid datorn hemma utvecklar ungdomarna tänkandet, kommunikationen
och även det tekniska kunnandet, säger Ann-Katrin Svensson.
På fritiden använder de digitalkameror,
behandlar bilder, chattar, mejlar, kommunicerar
via Lunarstorm. De gör hemsidor,
spelar strategispel och lär sig en hel del
teknik. När datorn kraschar hemma är
de tvungna att själva lösa problemen,
och det gör att framför allt killarna som
spelar mycket spel lär sig en hel del om
tekniken. De gör också sina skolarbeten på
hemmadatorn. Hela 70 procent av fl ickorna
och 51 procent av pojkarna använder
datorn hemma för skolarbete.
Datoranvändningen i skolan ser annorlunda
ut för de ungdomar som ingår i
Ann-Katrins studie.
– I skolan använder de huvudsakligen
datorerna för ordbehandling, de surfar
lite och söker lite fakta. Enkla saker.
Till en del är det ett tidsproblem,
menar Ann-Katrin. Den enskilde läraren
är ofta pressad av hinna igenom allt som
eleverna ska lära sig. Och då fi nns det
inte plats för datorerna ”också”.
– Det är inte alltid lärarna använder
datorerna på ett insiktsfullt sätt. Eleverna
kan få 15 minuter att söka efter fakta på
Internet. Istället för att ge en uppgift
som ska redovisas om två veckor, så att
ungdomarna får tid och möjlighet att
lösa uppgiften.
– Ungdomarna får inte tid att tänka,
eller att lösa problem.
Samtidigt handlar det om att pedagogiken
måste utvecklas för att datorerna
ska bli ett användbart verktyg – även i
skolan. På bara några år har datorerna
gjort sitt intåg i skolan, och det fi nns
en rad skäl att satsa på IT i skolan, men
förändringar tar tid. Skolan står inför
ett paradigmskifte i synen på kunskap
– och sådana gör ont, menar Ann-Katrin
Svensson.
om eleverna får bestämma
Ann-Katrin Svensson har frågat hur eleverna vill kunna använda datorn
i skolan. Och om 15-åringarna fick bestämma skulle datorn fungera
som ett naturligt verktyg i skolan. De vill kunna använda datorn mycket
mer i skolarbetet, både på lektioner och raster, samtidigt som de
vill ha ordning och reda och hjälp av lärarna.
Eleverna vill i stora delar göra allt med
datorstöd – i dag fi nns det för många
restriktioner. De vill ha fler datorer,
längre tid för sökning och de vill göra
fi lm och musik i skolan. De vill kunna
få uppgifter via mejl och kunna redovisa
via mejl, de vill komma åt sina skolarbeten
från datorn hemma och även kunna
arbeta hemifrån, åtminstone en halv dag
i veckan. Några vill också få förslag från
skolan på program som de kan använda
hemma för att öva till exempel glosor
och matematik. Men eleverna vill också
att det fi nns lärare som övervakar datoranvändningen
och hjälper till.
– De vill själva ha restriktioner kring
användningen av skolans datorer, eftersom
det finns elever som ockuperar
datorerna och gör ”förbjudna” saker i
datasalarna.
kommunikation och strategiskt tänkande
15-åringarna uppfattar arbetet med stöd av datorer som meningsfullt
och det bidrar till att skapa gemenskap och samarbete. Många använder
ocskå skolans datorer för att sköta de sociala kontakterna och
sedan gör de skolarbetet hemma.
– Många elever har dålig uppkoppling
hemma och då passar de istället på att
sköta den delen i skolan.
Och det behöver inte vara fel menar
Ann-Katrin Svensson. Skolan är också en
social institution och eleverna löser sina
uppgifter, om än inte på det sätt som
skolan tänkt sig.
Till elevernas hemanvändning hör
också spelandet. Fler pojkar (71 procent)
än flickor (25 procent) använder
datorn hemma för spel. Flickorna spelar
oftast Sims, som är ett ”snällt” spel,
medan pojkarna spelar helt andra spel ofta våldsamma, men också
fotbollsspel. Gemensamt är att det ofta är ett stort
inslag av strategiskt tänkande i spelen.
Och samarbete, antingen genom att man
spelar tillsammans eller har kontakt med
andra via Internet.
– Det är bra med spel, men många har
ett budskap som man inte kan vara annat
än kritisk till.
Ann-Katrin Svensson är inte främmande
för att elevernas spelintresse också
kan användas i skolan.
– Det finns en mängd bra spel. I till
exempel fotbollsspelen ingår mycket
strategiskt tänkande. För att vinna med
sina fotbollslag måste de kunna köpa
rätt spelare, fundera på hur köpet ska
fi nansieras, lägga upp strategier. Och
Sims är ett pedagogiskt och bra spel
som borde kunna fi nnas i skolan parallellt
med böcker.
– Alla spel hör inte hemma i skolan,
men det gör inte all litteratur heller,
påpekar Ann-Katrin.
IT-pedagogen gör skillnad
Hur datorerna används i skolan kan också påverka ungdomarnas
datoranvändning på fritiden. En av de skolor som ingått i Ann-Katrin
Svenssons undersökning har en hög andel elever med invandrarbakgrund.
Det är en skola som har satsat mycket på att använda datorn
i undervisningen och eleverna arbetar mycket med datorn. Det visar sig i studien
att eleverna på denna skola också använder datorn hemma för
skolarbete i högre grad än eleverna på de skolor som inte hade
samma höga datoranvändning i skolan.
– Jag hade nog förväntat mig att de här
eleverna skulle spela mer hemma. Istället
visade det sig att 71 procent av eleverna
på den skolan använder hemmadatorn
för skolarbete.
Eleverna på just den skolan har också
fått en grundligare datorutbildning än eleverna på de andra
skolorna. De har
fått lära sig att göra hemsidor, använda
presentations- och kalkylprogram och
skolan har satsat mycket på att lära
eleverna att söka på Internet. Skolan
har också anställt en lärare, IT-pedagog,
på 60 procent av en heltidstjänst för att
inspirera andra lärare, hålla ordning i
datasalarna och stötta eleverna.
– Andra skolor har kanske 10 procent
sådan hjälp. Det är för lite, det måste
vara halvtid eller mer, anser Ann-Katrin
Svensson.
Lärarna kämpar på, menar Ann-Katrin,
men de behöver stöd och utbildning.
Men det gör också eleverna. Även om
många av eleverna är mycket kompetenta
datoranvändare, finns det andra
som saknar baskunskaper och inte heller
har tillgång till dator hemma. Eleverna
behöver också mycket stöd för att bli
kritiskt granskande och refl ekterande.
– Skolan ska utveckla elevernas tankeförmåga.
Kunna vara en plats för
intellektuella samtal där läraren är mer
inspiratör än kunskapsförmedlare.
Då spelar det mindre roll om eleverna
sköter det sociala livet i skolan och
jobbar hemma. Men i skolan ska det
fi nnas utrymme att diskutera, värdera,
refl ektera och tänka.
