Digitala prov är på väg in i svensk skola. Många kommuner och skolhuvudmän upphandlar system för digitala prov och nu har riksdagen fattat beslut om att de nationella proven ska digitaliseras, med start hösten 2018. Digitala prov ger nya pedagogiska möjligheter. DIU har i sex punkter sammanfattat de aspekter som gör digitala prov till en viktig skolutvecklingsfråga.
Utvecklingen av digitala prov och tester har kommit långt, inte minst när det gäller den mångfald av frågetyper som programmen kan leverera. Med digitala prov går det att skapa provsituationer som prövar mer sammansatta och autentiska situationer än "pappersprov". Detta är något som successivt kommer att utvecklas. Företagen har börjat hitta modeller för uppgifter där teknikens möjligheter tas tillvara på ett sätt som ger möjlighet till mer pedagogiskt intressanta frågor än vad papper och penna någonsin kan erbjuda.
Många kommuner och skolhuvudmän upphandlar för närvarande system för digitala prov. Det är en utmaning för de unga och relativt nyetablerade företagen i branschen att hantera de omfattande krav som följer med det offentliga upphandlingssystemet. Det kan handla om kravspecifikationer med flera hundra punkter när det gäller frågor som teknik, flexibilitet, säkerhet, pedagogisk variation, integritet och inte minst anpassningsförmåga till olika former av funktionsvariationer hos eleverna.
Automatiskt rättade uppsatsuppgifter
Nu när det är klart att de nationella proven kommer att digitaliseras finns frågor kring om det är alltför tidigt att övergå till automatiskt rättade uppsatsuppgifter. Här pratar man från de styrandes håll om "extern rättning" vilket inte behöver betyda att den är maskinell, och dessutom är regeringen och Skolverket tydliga med att man ska börja med de ämnen och de delprov som lättast låter sig digitaliseras, det som populärt kallas att "plocka de lågt hängande frukterna". Därefter kan man gå vidare i takt med att tekniken utvecklas och vi får rutin på att använda den på meningsfulla sätt.
Sedan är det en helt annan fråga att tekniken utvecklas i ett tempo som få har en inblick i. Kanske är det så att bedömning av uppsatser är en uppgift som passar den artificiella intelligensen alldeles perfekt. Och det kanske inte dröjer innan eleverna kräver att få sina prov rättade maskinellt, för att slippa den mänskliga faktorns subjektivitet och eventuella godtycklighet.
Område med utvecklingspotential
DIU har sedan flera år intresserat sig för frågan om digitala prov och har i ett antal artiklar och seminarier beskrivit möjligheter och utmaningar. Detta har inte skett för att frågan är enkel och självklar, det finns en mängd problem att lösa, men det är lätt att se att frågan bär på en potential. Utvecklingen av digitala prov och tester är i en accelererande utvecklingsfas. Det finns ett antal aspekter som gjort att DIU intresserat sig för frågan och kortfattat kan de sammanfattas i följande sex punkter.
1. Elevers möjlighet att göra sig själva rättvisa
Dagens elever är vana att använda it i olika sammanhang, till exempel i komplexa spel, i foto- och videoanvändning och i kommunikation. I princip alla unga har tillgång till mer eller mindre smarta telefoner, vilket innebär att skolan får allt mer datorvana elever, som indirekt förväntar sig att skolan agerar som en modern och it-kunnig organisation.
Även om skolan fortfarande använder många traditionella undervisningsmetoder så ser vi att en förändring sker successivt och i allt snabbare takt. Allt fler skolor förser elever med datorer eller lärplattor, vilket leder till kravet att även prov ska kunna genomföras digitalt. Om nu datorn används i det dagliga skolarbetet, varför ska eleverna då använda papper och penna på proven? Proven ska upplevas som en del av undervisningen och bör därför kunna ske med likartade förutsättningar, det vill säga utnyttja elevers vana att använda digitala verktyg. Ytterst handlar detta om att eleverna ska få förutsättningar att göra sig själv rättvisa och få redovisa sina kunskaper inom ramen för miljöer som är vana och bekanta.
2. Lärares legitima krav på minskad arbetsbelastning
Ett annat centralt argument är behovet av effektivisering, rationalisering och arbetsbesparing. Inte minst det senare är tydligt efterfrågat från lärarkåren. Digitaliseringen kan på sikt ge detta, både avseende administration och inte minst när det gäller tid för rättning. Här kan man peka på den framtida möjligheten till ett utvecklat maskinellt rättande av vissa delprov. Det skulle ge en större rättssäkerhet och likvärdighet, och befria oss från diskussionen om betygsinflation, fördomsfullhet och subjektiva bedömningar.
3. Framtida möjligheter till pedagogisk förnyelse
Digitala prov kan - jämfört med "pappersprov" - ge möjligheter att pröva kunskaper på ett djupare och bredare sätt. Det går att skapa provsituationer som prövar mer sammansatta och kanske mer reella situationer, till exempel i virtuella laborativa miljöer.
4. Analys och uppföljning
En fjärde aspekt handlar om analys och uppföljning och här kan man inspireras av vårt grannland Norge. Där kan man direkt efter provtidens slut (om man har rätt behörighetsgrad) gå in i materialet och i tydliga grafiska modeller se skolans och de olika klassernas resultat i relation till varandra och det nationella resultatet. Inte bara avseende medelvärde, utan också på spridningen över nivåerna.
Man kan också se den enskilde elevens resultat och i en tydlig modell se vilka frågor han eller hon svarat rätt på inom de olika svårighetsgradsgrupperingarna. Här finns stora vinster som väntar på att hämtas ut.
5. Proven som katalysator
En nationell satsning på it-baserade prov kan indirekt utveckla undervisningen i övrigt och främja skolans digitalisering i stort. För kanske är det så att redovisningsformerna i större utsträckning än vi vill erkänna styr hur undervisningen ser ut. Proven kan därmed bli både kravställare och idégivare till lärarna och kanske även bli positiva inspirationskällor för läromedelsförlagen.
6. Skolans allmänna legitimitet i ett samhälle i utveckling
I läroplanen anges att ett av skolans uppdrag är att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Det anges också i läroplanen att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Ett samhälle i rörelse kräver att dess institutioner hänger med. Annars får man problem med att behålla sin legitimitet och trovärdighet. Om elever och föräldrar uppfattar skolan som gammaldags och bakåtsträvande förlorar den i status och relevans. Detta kan också komma att gälla Skolverkets relation till lärarkåren. Myndigheten måste gå i takt med dem man skall "betjäna". En digitalisering av det nationella provsystemet är i det avseendet ett steg i rätt riktning.
En tidigare version av den här texten publicerades i tidskriften DIU, nr 5-6/2017 under rubriken "Dags att lägga undan pennorna - nationella proven blir digitala" (sid 52-53).
DIU nyhetsbrev nr 1-2018. Stiftelsen DIU verkar för skolans digitala utveckling, driver Guldtrappan, utmärkelsen för skolhuvudmän när det gäller skola och digitalisering liksom lärarpriset Guldäpplet, studieresor till London i samband med Bett-mässan och konferensen Framtidens lärande i samverkan med partners.
