BETT 2017 spaning

Trender och tendenser på BETT Skapande och görande i fokus

Att försöka få syn på utvecklingen när det gäller förskolans och skolans digitalisering är en uppgift som borde vara ett självklart och nödvändigt inslag för de som driver och leder. Det är inte alltid enkelt att navigera i nyhetsflödet och att skilja ut det användbara – det gäller att hitta sina egna kanaler och arenor. Den årliga Bett-mässan i London är en sådan möjlighet som speglar både det brittiska och det internationella nuläget. Mats Östling, DIUs trendspanare, går igenom trenderna och tendenserna på årets Bett-mässa.

Med drygt 700 utställare uppvisar mässan en bredd när det gäller vad som är aktuellt just nu. Det finns också exempel på det som har varit och glimtar av vad som kan komma.

Det brittiska
Mycket av det som har kännetecknat den brittiska skolutvecklingen när det gäller it finns kvar i olika former, ibland förstärkt och förändrat, ibland på väg bort.

De senaste åren har företag som erbjuder effektiva betalningslösningar för föräldrar (lunch, fritidsaktiviteter och annat som kostar pengar i skolan) tillhört finalisterna till Bett Awards, men inte i år. Företagen, och behoven, finns kvar men har gått från att vara innovativa till något självklart.

Det starka fokuset på brandväggar, internetfilter och andra lösningar för att stänga ute de delar av internet som upplevs som besvärliga var på väg att minska, men hade i år fått ett tydligt uppsving. Tillsammans med övervakningskameror, fysiska lås och olika identifieringsmetoder, som fingeravtryck och ansiktsigenkänning, marknadsfördes detta som heltäckande lösningar för att erbjuda elever en säker och trygg skolmiljö. Den upplevda osäkerheten i världen syntes tydligt i ett ökat skyddsbehov.

Till det brittiska kan vi nog också lägga de stora och heltäckande lösningarna för skolans administration och uppföljning. Med en mycket omfattande och detaljerad kursplan ställs stora krav på pedagoger att löpande redovisa elevers resultat och att använda digitala system är helt nödvändigt. Genom att koppla ihop en mängd olika funktioner – skolans administrativa system, elevhälsa, resultat och uppföljning, planering, kursplaner och mål, kommunikation med hemmet och individuella studieplaner skapas en komplex helhet. Oavsett hur väl detta faktiskt fungerar – och det finns en del kritik mot kursplaner och mätningar – så finns det en tydlig ambition att underlätta och effektivisera pedagogernas planering och administration.

Stora ord och stora system
Under några år har BETT haft ett ökat fokus på pedagoger och pedagogik. Bett Future med människor som har en idé, makerspace och skapande med inriktning mot STEAM, ”science, technology, enginering, art and mathematics” har vuxit stadigt och tog i år stor plats i var sin ända av utställningshallen.

Samtidigt dök det upp stora ord och stora löften mer centralt – revolutionera, återskapa, förnya och förändra. Stora ord som tydligt riktar sig till beslutsfattare och avspeglar en förhoppning om att i grunden kunna förändra skolan med digitalt stöd.

Internationella inslag
Antalet utställare från andra länder är stort, ett fyrtiotal länder är representerade, i flera fall med nationella montrar. En del av dessa visar idag upp pedagogiska lösningar och inte endast teknisk utrustning eller är på mässan för att knyta kontakter med leverantörer. Kanske kan kommande Bett-besökare också inspireras av länder från andra delar av världen när det gäller pedagogik?

Online
Distansundervisning förekommer i England, men trenden på Bett var Online. Det kunde vara en lösning som var tänkt att vara ett komplement till annan undervisning, men det fanns också flera leverantörer som lanserade kompletta digitala undervisningsmiljöer. Det intressanta med begreppet Online är att det verkligen sätter fokus på ett digitalt stöd som är platsoberoende och teknikoberoende – en online-lösning kan användas både i skolan och hemma. Det fanns många varianter på detta tema, allt från lösningar för läxor, dans, tematiska och ämnesövergripande inslag till heltäckande system med planering, innehåll, uppföljning och bedömning.

Ibland framgår det att online kan användas hemma, ibland är det tänkt för skolbruk. Kopplingen till kursplaner, tester, kontroll och prov finns dock med i alla lösningar. Den unikt svenska varianten fjärrundervisning har britterna inte hört talas om.

Robotar, drönare, programmering
Robotar, robotar, robotar – överallt och hur som helst. Mångfalden i form och utseende motsvaras möjligen inte av mångfald i användning, men det är ingen tvekan om att de lockar både små och stora. En grupp robotar programmeras direkt med knappar som sitter på roboten och de rör sig ofta på ett rutmönster eller andra banor. Många robotar programmeras via plattor eller datorer med hjälp av symboler eller andra färdiga block, ofta med Scratch som grund.

Programmeringen kan leda till att roboten rör sig eller flyttar föremål med griparmar. Kombinationer finns där roboten kan röra sig fritt över en yta och utföra olika uppgifter. En del robotar byggs ihop av användaren, andra är färdiga att användas direkt.

Drönare fanns också, men några flyguppvisningar var inte tillåtna. Även bland drönarna fanns det de som kunde programmeras, andra styrdes från en konsol eller platta.

Kodning i form av text på skärm var inte vanligt, även om det kan vara en viktig del när man själv bygger en liten robot. Om några år har variationen förmodligen minskat men den pedagogiska användningen ökat.

Ett område där kreativiteten verkligen var i fokus var Makerspace och STEAM-village. Ett intensivt skapande, byggande, testande och utforskande med en blandning av pedagoger, tekniknördar och entusiaster. Bananer och lödkolvar, papper och elektronik – allt kan användas för att skapa och för att öka intresse och förståelse för naturvetenskap.

STEAM – Science, Technology, Engineering, Math tillsammans med Art utgjorde det tydligaste temat för Bett. Under ett antal år har detta område långsamt ökat i omfattning för att 2017 finnas över hela mässan. Det intressanta med denna satsning är att den inte är helt digital.

Det fanns flera montrar som varken hade sladdar eller skärmar och där istället trä, papper och plast utgjorde stommen. Uppenbarligen klarar de brittiska skolorna av att hantera flera olika former av material och innehåll samtidigt. Bett startade för 30 år sedan med analog fysik och teknik, och såväl mässan som skolorna har lyckats behålla det som fungerar samtidigt som man har tagit till sig den digitala tekniken.

Att själv göra, skapa och utforska kombinerat med digitala lösningar och teknik i alla former är ett tilltalande koncept – ”antingen eller” känns omodernt.

Virtual Reality
Något som också fanns överallt var VR-glasögon. Något som däremot inte fanns överallt var en genomtänkt pedagogisk tanke. Fenomenet känns igen från tidigare mässor – interaktiva tavlor i alla montrar med säljare som i bästa fall kunde bläddra fram sin powerpoint, 3D-skrivare som lite planlöst skriver ut färdiga modeller och nu VR-glasögon som publikmagneter.

Att VR-glasögon har en marknad för underhållning, spel och andra upplevelser av mer avgränsad karaktär är uppenbart – jag hann knappt komma hem från London innan jag såg ett inslag på TV om hur skolbarn lär sig rätt sätt att ta sig ut från ett rökfyllt rum – men just nu är det en utmaning att hitta fungerande och långsiktigt hållbara sätt att arbeta med VR i pedagogiken. Allt användning som förutsätter ett extra tillbehör eller utrustning utöver min platta eller dator kräver en hög motivation och uthållighet.

3D-skrivare används inte längre enbart som lockbete utan har börjat hitta sitt användningsområde, några sådana fanns också på mässan, inte minst kopplat till STEAM och makerspace.

Artificiell intelligens, learning analytics och neuroeducation
De första lösningarna som kombinerar datainsamling med en automatiserad analys och planering börjar nu finnas tillgängliga.

Elever som utifrån sin individuella planering arbetar sig igenom ett område, genomför test och prov och därefter automatiskt får en mer anpassad tillgång till innehåll och resurser inför nästa område gör det i en plattform som samlar in information, analyserar utfallet och presenterar resultatet. Självlärande system kommer på bred front, och kan fylla en roll också i skolan. Det som visades på mässan var ganska enkla exempel och med en renodlat summativ bedömning, men med mer avancerade bedömningsverktyg kan pedagogens erfarenhet och elevkännedom tas tillvara också i den formativa processen. Det handlar inte om att ersätta läraren utom om att underlätta den individuella anpassningen – om det visar sig att jag lär mig bättre om jag använder video kan den andelen öka, om jag istället vill ha det uppläst blir det lite mer av det under nästa avsnitt. Artificiell intelligens och learning analytics bygger på insamling av stora mängder data, vilket naturligtvis ställer krav på en säker hantering.

AI kommer framöver att vara en självklar del i vår vardag, inte minst kommer våra robotar att lära sig allt mer om hur de ska fungera för att göra störst nytta. Ett annat högteknologiskt område är Neuroscience och Educational neuroscience (neuroeducation). Det handlar om att kombinera en mängd olika områden, allt från hjärnforskning, psykologi, kognition, undervisningsteori till undervisningsteknologi för att skapa bättre förutsättningar för lärandet. Ett uttryck för detta på Bett var Learnometer, en liten burk som mäter ljudnivå och buller, ljus, luftfuktighet, koldioxid och föroreningar i luften. Allt detta är faktorer som påverkar arbetsmiljön och lärandet och med hjälp av ljusindikatorer visar learnometern om förhållandena är optimala eller behöver åtgärdas.

Neuroeducation är ett område att hålla ögonen på framöver, intressant men inte helt okomplicerat.

Från interaktiva tavlor till stora skärmar
Ett påtagligt inslag på årets mässa var att interaktiva tavlor ersatts av stora skärmar. Merparten av alla montrar hade skärmar på väggarna, en del tryckkänsliga (som en jättelik platta), en del endast som skärmar. Förra året fanns det flera nya program och tjänster som var tänkta att användas med alla de interaktiva tavlor som finns i brittiska skolor. Det var inte helt självklart att skärmarna hade samma eller bättre pedagogiska möjligheter än de interaktiva tavlorna. Utbytet verkar mer vara drivet av ett behov av att visa något nytt och modernt (och att sälja dyra skärmar förstås) än att visa på nya möjligheter för elever och pedagoger. Att slippa fläktljud och värme är naturligtvis bra (annars larmar learnometern) men i övrigt har utbytet en del att bevisa.

Slutligen video
Om några år spås det att kanske 90 procent av internettrafiken består av video – självklart syntes detta också på Bett. Lösningar för flippad undervisning, inspelningar för frånvarande elever, online-undervisning – exemplen är många.

En lite udda lösning handlade om att filma undervisningen för att sedan analysera det som händer, en arbetsmetod som kan hjälpa pedagoger att få syn på sig själv och det egna arbetet. Tanken är att pedagogen listar ett antal faktorer som ska uppmärksammas och noteras, genomför undervisningen och därefter går igenom filmen (eller ber någon annan göra det) och markerar när olika saker inträffar. Det kan vara hur pedagogen rör sig, vilka elever som får uppmärksamhet, hur frågor och svar hanteras och så vidare. För att det inte ska bli övervakning bygger det på att pedagogen styr både filmning och analys.

Det kan på sikt finnas kopplingar till både learning analytics och AI. För leverantören var frågan enkel – om nu pedagogerna är den viktigaste resursen, hur ska den resursen bli bättre? Att få syn på sitt arbete, sitt lärande och att reflektera kring det är inom alla områden en viktig framgångsfaktor.

Mats Östling