Aktuell status:
Nationell strategi kring digital kompetens i skolan

Alla elever ska få möjligheten att bli digitalt kompetenta

Det har snart gått ett år sedan Skolverket i april 2016 lämnade över sina förslag på nationella strategier för skolans digitalisering till regeringen. En för grundskola och förskola och en för gymnasieskola och vuxenutbildning.
Sedan dess har en stående fråga från lärare, skolledare, förvaltningar och lokalpolitiker varit: Vad händer med den nationella strategin?
Under Bett-mässan arrangerade Skolverket seminarier i London kring de nationella IT-strategierna och hur de ska omsättas i praktiken.

Något besked om frågan när besluten formellt fattas fick inte deltagarna på Skolverkets seminarier i London, däremot, att Skolverket har fått beskedet att arbeta som om så var fallet.

Skolverket pekar på att det finns stor spridning när det gäller såväl tillgång till teknik som kompetens mellan olika kommuner i landet, därför har man i strategierna formulerat en vision att nå senast år 2022.

– Alla barn ska ha möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens och för det behöver man förstås ha tillgång till tekniken, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket.

Fram till 2022 har kommunerna på sig att se till att förutsättningar finns för detta. För de flesta elever handlar det om att få tillgång till en egen digital enhet som de kan använda både i skolan och hemma.

I visionen för 2022 gäller också att skolan ska präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

Digital kompetens – vad är det?
I den nationella strategin gör man ingen tydlig definition av begreppet digital kompetens. Och det gör man av en anledning:

– Vi behöver hela tiden föra en diskussion om vad som ligger i digital kompetens eftersom den digitala verkligheten ständigt kommer att förändras. Det viktiga är att skolväsendet ska ta tillvara på de möjligheter digitaliseringen ger och att det inte ska ha någon betydelse i vilken skola en elev går, säger Peter Karlberg.

Tillgänglighetsfrågorna och att ha en personligt utformad utrustning är en central fråga i sammanhanget och därför vill Skolverket att Specialpedagogiska skolmyndigheten ges resurser så att lärare i alla kommuner får tillgång till stöd.

Införandet av digitala nationella prov är ytterligare en fråga som påverkar takten i digitaliseringen av skolorna.

– Det skulle öka trycket på digitaliseringen och vore positivt för utvecklingen, säger Peter Karlberg.

Programmering i kursplanerna
Den nationella strategin påverkar även läroplaner, ämnesplaner och kursplaner. Ett arbete pågår med att bearbeta dessa så att det blir tydligt att digitala verktyg ska användas.

Det har funnits en del vägval, till exempel att bestämma hur programmering ska komma in. Diskussionen har handlat om ifall det ska skapas ett nytt ämne eller om det ska läggas in i alla ämnen. Efter en omfattande process landade man i att programmering blir ett inslag i flera ämnen. En viktig fråga har handlat om att identifiera och formulera hur progressionen ser ut.

Kompetensutveckling
Skolverket arbetar för närvarande med två olika kompetensutvecklinginsatser en som riktar sig till skolhuvudmän och skolans ledning och en som riktar sig till lärare. I båda insatserna ingår att ta fram webbaserat kompetensutvecklingsmaterial.

Det är avgörande att hela styrkedjan, från den politiska ledningen, förvaltningsledning och skolledning driver på för att digitaliseringen ska kunna ske på ett likvärdigt sätt.

– Du måste själv ha kompetens när det gäller digitaliseringen för att vara framgångsrik i din roll i styrkedjan, säger Lars Lingman, undervisningsråd och ansvarig för frågor om skolledare och it i skolan.

En del i det kommande kompetensutvecklingsmaterialet för skolhuvudmän och skolledare tar upp frågor kring kartläggning av nuläget, digitalisering av samhälle och skola samt digitala ekosystem. Denna del leder fram till att deltagaren har en utvecklingsplan för sin enhets eller organisations digitalisering. Del två riktar konkret in sig på själva förändringsledningen.

– Det handlar om hands-on och genom olika ledarhandlingar använda materialet direkt i sin egen kontext i sin styrkedja, säger Lars Lingman. – Materialet utformas så att det hela tiden kan vidareutvecklas eftersom vi ser digitaliseringen som något som ständigt kommer att pågå och förändras, säger Lars Lingman.

Material för lärare
Delar av det stöd- och utbildningsmaterial som tas fram för lärare har redan publicerats. Det innehåller kommentarsmaterial, diskussionsunderlag, stöd för lärare i form av kompetensinventering och kompetensutvecklingsmaterial. Skolverket har utvecklat en lärportal, där digitalisering är en ingång och att undervisa i tekniktäta klassrum ett av områdena.

En viktig fråga i sammanhanget, och som inte Skolverket råder över, är lärarutbildarnas digitala kompetens. Hur ser man till att lärarstudenter under sin utbildning i tillräckligt hög grad förbereds för ett arbetsliv i en tekniktät skola?

– Det skulle behövas ett lärarlyft för universitetslärare. Lärare inblandade i lärarutbildningen borde ha ett krav på sig att arbeta med dessa frågor, var ska annars våra nya lärare lära sig detta, säger Tina Lindahl, utbildningshandläggare vid Göteborgs universitetoch en av deltagarna vid Skolverkets Londonseminarium om den nationella strategin.

MONICA ESBORN

Länkar
innehåll DIU nr 7/2016.