Bärbar dator – eller lärplatta. Kungsbacka
är en av de kommuner som stått
inför ett val. Och resultatet blir att
kommunens skolor successivt övergår
till lärplatta. Smedingeskolan i Kungsbacka
har varit testskola för lärplattorna.
Mikael Parknäs, rektor, ger i denna
artikel en bild av vad testet visat och
hur Kungsbacka går vidare.
Smedingeskolan är testmiljö för lärplatta
som digitalt verktyg för elever
och lärare i årskurs 7, i Kungsbacka
kommuns satsning på en-till-en (se
artikel i DIU nr 4/2012). Meningen
var att Kungsbacka skulle ta ställning
till för och nackdelar med bärbar
dator i förhållande till lärplatta. Resultatet
av den nyligen genomförda
utvärderingen blir att till hösten 2013
får Kungsbackas sjundeklassare, sammanlagt
900 elever och 250 pedagoger
lärplattor. Och att vi i Kungsbacka
successivt går över till Ipads för år
7-9.
Test av plattor
På Smedingeskolan hade vi studerat
hur Ebba Petterssons privatskola
använde Ipaden (se artikel i DIU nr
1/2012) Och samtidigt hade våra problem
med kvalitet, reparationer och
hantering av våra en-till-en datorer
tilltagit. Vi hade ett antal antaganden
som grund för vårt test av lärplattor
på Smedingeskolan. Det handlade om
fyra punkter:
• Om lärplattan bidrar till omdefiniering
av lärandet på ett bättre sätt
• Hur tekniken påverkade supporten
• Ergonomi och klassrumsmiljö
• Ekonomi
Utvärdering
Lars Clemensson, utvecklingsledare
i Kungsbacka, gjorde en snabbgallup
bland lärare och elever på de två skolorna
som deltog i försöket med lärplattor
och på Smedingeskolan gjorde
vi en djupare utvärdering bland lärare
och elever i årskurs 7.
Enkäten gav oss svar på viktiga
frågor. Till exempel har det ju diskuterats
om det är svårare att skriva texter
på Ipaden. Det fanns farhågor, främst
bland vuxna, att det skulle försvåra
textproduktionen.
Så var det inte alls om man ser vad
eleverna tycker. Fem av 80 elever tycker
det, men det överväldigande antalet
tycker att det går bra eller mycket bra
att skriva på paddan.
Några intressanta fritextkommentarer
fanns ju också:
• De är snabba, enkla, och det
finns tusentals bra appar för att göra
arbeten och
Vad säger pedagogerna?
Även bland pedagogerna anser de
flesta, 77 procent, att lärplattan är att
föredra framför en dator. Här nämns
batteritiden samt att tekniken sällan
strular som positiva argument. Dessutom
upplever pedagogerna att eleverna
är positiva till lärplattan, vilket är
motivationshöjande.
Här är några kommentarer:
• Enkelt för mig och eleverna
• Lång batteritid, inget teknikstrul
• Tilltalande presentationsteknik
som motiverar eleverna
• Snabb, eleverna hanterar den
väldigt enkelt.
• Sök och presentationsverktygen
fungerar bra, vissa appar har vi också
haft användning för till exempel TED,
Popplet och history maps World Atlas
Utvärderingen gav oss också värdefull
information om fortsatt kompetensutveckling.
Elevernas svar visade
att det var mest strukturfrågor och
administrativa frågor de behövde mer
kunskap om. Dropbox, Icloud och
hur man lägger upp filmer på Youtube
nämndes framför allt. Bekymmersamt
var att eleverna sa att lärplattan användes
minst i matte, språkval och en
del estetiska ämnen.
Personalen behöver mest kompetensutveckling
inom appar som Imovie,
Educreations och att lägga upp
filmer på Youtube.
Men hur blir det med ekonomin?
Beslutet att gå vidare med lärplattor
har också en ekonomisk sida. Av alla
sammanlagt 160 lärplattor som har
använts i år 7 nu i höst har två gått
sönder på grund av olyckshändelser.
Ett fantastiskt resultat mot bakgrund
av de problem och kostnader vi har
haft för våra bärbara datorer.
En bidragande orsak är att vi har
köpt ett slagtåligt fodral och i årt
avtal med elever och föräldrar står att
fodralet får bara bytas/avlägsnas av
”behörig personal”. Det gör att vi nu
vågar avstå från försäkringsdelen för
lärplattorna och köper in den senaste
versionen av Ipad.
Hur går Kungsbacka vidare?
Ett febrilt arbete pågår inför övergången.
Totalt får 250 pedagoger sina
lärplattor i vår i kombination med fortbildning,
och ska vara beredda på att
starta med sina elever i augusti 2013.
Det viktigaste att komma ihåg är
att detta inte är ett teknikprojekt utan
ett skolutvecklingsprojekt
Utdelningen av lärplattor till eleverna
kommer att ske på sen eftermiddagstid
för elever och föräldrar
tillsammans. Skälen är bland annat att
det visat sig att en del föräldrar inte
längre ”hänger med” i vad eleverna
gör i skolan. Då kommer vi också
resonera om risker för överdrivet spelande
och gränssättning i förhållande
till användandet.
Kungsbackas modell
Elever och personal får lärplattor
med 16 GB minne och wifi. Ett fåtal
pedagoger får lärplattor med 3G. Till
exempel idrottslärare för att kunna utnyttja
gps. Hos oss gäller en lärplatta,
ett fodral, ett Ituneskonto per person
och ett gåvokort på 250 kr. Vi tror att
det är både bra och praktiskt att eleverna
lär sig ta ansvar för sin lärplatta.
Det ingår också i avtalet att den tas
med hem och tas med fulladdad till
skolan.
Pedagogerna får dessutom en vgaadapter
för att kunna koppla upp mot
projektor.
I vårt avtal ingår också en obligatorisk
”Applista” med både appar att
köpa och gratisappar. De obligatoriska
apparna är: Pages, Keynote,Imovie,
Garageband och Icab mobile
Frågor att lösa......
Två frågor har utkristalliserat sig
under höstens försök och det är att de
elever som tidigare har haft störst behov
av struktur, stöd och uppmuntran
fortfarande har kvar behovet.
Lärplattan löser inte det automatiskt
utan för dessa elever är behovet
större än någonsin. Egentligen handlar
det om traditionell studieteknik i
digital miljö; var sparar jag, hur strukturerar
jag mina dokument, hur håller
jag ordning på mina anteckningar,
hur lämnar jag in och så vidare.
Den andra frågan är hur vi förhåller
oss till spel. Om vi kan ta in spel i
undervisningen blir det en enorm tillgång.
Om elevernas spelande blir ett
”missbruk” och ett störande moment
får vi problem.
Men den allra viktigaste frågan är
hur skall lärplattan bidra till ett modernt
lärande och en undervisning för
”21st Century Learners” och det är en
skolutvecklingsfråga som jag återkommer
till i nästa nummer av DIU.
