– Allt vi gör ska ha förankring i läroplan
och kursplaner. När du använder en
app på pekplattan ska du veta varför du
använder den och till vad, säger Ulrika
Jonson, processledande skolutvecklare
för IT och specialpedagogik i Södertälje
och projektledare för ”Write to read”.
ett projekt för att främja språkutvckling,
läs- och skrivprocessen med stöd
av teknik som pekplatta och/eller dator.
– Jag kunde knappt läsa min mail
förut, men det här passar mig, säger
Margaretha Ujj, lärare i en 1-2:a på
Fornbackaskolan i Södertälje, samtidigt
som hon med van hand kopplar
ihop den interaktiva tavlan med
pekplattan.
På tavlan startar en kort film,
det är barn som ritar självporträtt
samtidigt som de berättar och kommenterar.
Och de appar som gör det
möjligt att skriva eller rita och spela
in ljud samtidigt tillhör Margarethas
favoriter.
– Det är magiskt. Det är så enkelt.
Och barnen blir betydligt duktigare
på att ljuda ord. Just det momentet,
den fonologiska förmågan där kan jag
säga att jag ser en tydlig skillnad.
Margaretha har fem pekplattor i sitt
klassrum och det klarar hon sig långt
på. Och när plattorna används så är det
alltid ett samarbete mellan två barn.
Pekplattorna är lättare att ta fram
än datorerna menar Margaretha och
hennes kollegor. De har längre batteritid,
det krävs färre sladdar och de
startar på ett ögonblick.
Studerande nätverk
Margaretha Ujj är en av de cirka 40 lärare
som deltar i ”Write to read”. Kraven
för att delta i projektet är att alla
deltagande pedagoger delar med sig av
sina erfarenheter i projektets digitala
sociala nätverk, att alla läser och diskuterar
den litteratur som valts ut, att
man deltar vid projektträffarna samt
kopplar sina tankar och göranden i
projektet till Lgr11 och kursplanerna.
– Det lärande samtalet kommer i
fokus, lärares lärande blir verklighet,
vi delar med oss av höjdpunkter och
fallgropar. Vi ”smittar” varandra med
olika sätt att arbeta på med stöd av
verktyget, med stöd av miljön vi skapar
på våra skolor och en del av den
miljön är multimodala texter, säger
Ulrika Jonson.
Litteraturen bidrar till fokus på
samtalet runt de områden nätverket
arbetar med: textskapande, arbetssätt,
förhållningssätt, attityder till lärande
gemenskaper, styrdokument. Fokus
är det lärande samtalet för såväl lärare
som elever.
– För mig blir våra träffar som en
modell som vi kan ta delar av och använda
i det dagliga arbetet med våra
närmaste arbetskamrater: eleverna,
säger Ulrika Jonson.
Samarbete över klassgränserna
På idylliska Mölnbo skola utanför
Södertälje berättar Veronica Örnebjär,
lärare i en 3:a och Carina Uddberg
Danielsson, som har en förskoleklass,
entusiastiskt om ett av de första projekt
de gjort tillsammans med de nya
pekplattorna.
Förskoleklassen och tredjeklassen
fick i uppgift att göra en saga tillsammans,
två och två, en från varje klass.
Treorna fick stå för synopsskrivande
för hand och sedan ritade de sagan
på pekplattan samtidigt som de läste
in den. De inspelade sagorna visades
sedan i storformat på den interaktiva
tavlan.
– Alla barnen var delaktiga och
de hjälpte varandra. De var jämlika
i projektet, säger Veronica Örnebjär.
Det här kan man bygga ut hur mycket
som helst. Eleverna var spridda runt
om på hela skolan och jobbade. Vi
pedagoger bara mös.
Och förskolebarnen uppfödda
med smarta telefoner och pekskärmar
har inga problem att greppa tekniken.
– Jag behöver inte kunna allting,
säger Carina Uddberg Danielsson, som
ser fram emot att jobba med plattorna
i barnens språkliga utveckling, som ett
stöd för att få igång berättandet.
Multimodalitet är ett ledord i
”Write to read”. Det är inte enbart läsoch
skrivprocessen som står i fokus
utan även andra kompetenser inom
det som brukas kallas det vidgade
textbegreppet.
I Skolans värdegrund och uppdrag
står det: ”Språk, lärande och identitetsutveckling
är nära förknippade. Genom
rika möjligheter att samtala, läsa
och skriva ska varje elev få utveckla
sina möjligheter att kommunicera
och därmed få tilltro sin sin språkliga
förmåga”. Det citatet kan stå som en
sammanfattning för projektet menar
projektledaren Ulrika Jonson.
– ”Write to read” blir olika på olika
skolor, elevgrupperna ser olika ut, vi
är olika individer, vi tar till oss olika
saker som vi kan applicera i lärandemiljön.
Och det är det som gör det så
spännande, säger Ulrika Jonson.