Untitled Document Text: Jan Hylén
E-post: jan@janhylen.se

 

Kan skolan utveckla framtidskompetenser?

Globalisering, teknikutveckling och ekonomiska kriser förändrar snabbt vårt samhälle och arbetsliv. Skolans undervisning måste spegla dessa förändringar och möta de nya krav som kommer att ställas på våra ungdomar.

En internationell diskussion om vilka förmågor som kommer att krävas i framtiden har pågått sedan slutet 1990- talet. Vanligen pratar man om ”21st century skills” eller på svenska ”framtidskompetenser”. Diskussionen handlar dels om vilka dessa kompetenser är, hur de bäst kan tränas och om, och i så fall hur, de kan mätas.

Det är givetvis omöjligt att veta vilka kompetenser som blir mest avgörande i framtidens samhälls- och arbetsliv men vanligen tänker man på analytiska, problemlösande, kommunikativa färdigheter och samarbetsförmåga. Här spelar inte bara kunskaper och färdigheter in utan i hög grad sådant som motivation, beteende och attityder, dvs. socialt-emotionella faktorer som vanligen kallas icke-kognitiva förmågor. Dagens skola är inte särskilt van att träna och utveckla sådana kompetenser hos eleverna och vi saknar verktyg för att mäta dem.

I juni 2012 kommer två internationella forskningsprojekt, som arbetat med dessa frågor, att presentera sina resultat vid Framtidens lärande och forskarseminarier.

Hur kan man träna samarbetsförmåga?
Det ena projektet, kallat ”Innovative Teaching and Learning Research” (ITL), försöker inventera innovativa undervisningsmetoder och studera hur dessa påverkar elevernas kunskaper. Det leds av en forskargrupp från USA och samverkar med skolmyndigheter i sju länder (Australien, England, Finland, Indonesien, Mexiko, Ryssland och Senegal. Projektet finansieras av Microsoft). Forskare i varje land har identifierat 24 skolor i varje land som ansågs nydanande. Dessa jämfördes med ”vanliga” skolor. Därefter genomfördes en lång rad klassrumsobservationer där man utifrån ett speciellt schema kartlade i vilken utsträckning lärarna faktiskt använde sig av innovativa undervisningsmetoder. Totalt har drygt 4 000 lärare studerats.

Flera intressanta slutsatser drogs av observationerna, slutsatser som gäller för samtliga medverkande länder, trots att de har mycket olika skolsystem och ekonomiska villkor.

Den första att skillnaderna i undervisningsmetodik är mycket större mellan lärare inom samma skola än mellan skolor. Det innebär att i skolan är innovation är ett individfenomen, inte ett organisationsfenomen, vilket i sin tur försvårar förstärkning och spridning av nydanande undervisningsmetoder.

Den andra och viktigaste slutsatsen var att eleverna utvecklade sina analytiska, problemlösande och kommunikativa färdigheter i den grad som lärarens uppgifter krävde det av dem, men inte mer! Kunde elevuppgifterna lösas med enklare medel och utan samarbete så nöjde sig de flesta elever med detta. Lärarens undervisningsformer och elevuppgifter bestämmer alltså i hög grad hur väl eleverna utvecklar sina framtidskompetenser.

Vidare framkom det när studien pågått några år, att de lärare som blivit granskade och diskuterat sina undervisningsmetoder med granskarna utvecklade sin undervisning över tid. Detta medföljde stora förbättringar i elevernas resultat ifråga om de s.k. framtidskompetenserna.

Även om nydanande undervisning ofta berodde mer på enskilda lärare än på skolmiljön, har man identifierat ett antal faktorer som skapar ett mer innovativt skolklimat, som samarbete mellan lärarna, en intresserad och stödjande skolledning och goda möjligheter att integrera IT i undervisningen.

Projektet kommer nu att gå vidare och utveckla ett kompetensutbildningsprogram för lärare baserat på sina resultat.

Kan man mäta kreativitet och kritiskt tänkande?
Forskarna som genomfört ITL-projektet konstaterar tyvärr också att innovativt innehåll och nya undervisningsmetoder ofta stöter på problem när de möter examensprov och nationella prov av traditionellt slag.

Det andra forskningsprojektet som presenterar sina resultat under våren, utgår i hög grad från detta faktum. ”Assessment and Teaching of 21st Century Skills” (ATC21S), som involverar en lång rad ledande experter på provkonstruktion och kunskapsmätning, utgår från erfarenheten att de allra flesta skolsystem i hög grad styrs av de slutprov, examina eller nationella provsystem som finns.

Skolan lär till stor del ut det som kommer att testas i de avgörande proven. Provsystemen styr ofta mer än läroplaner och kursplaner. Därför har projektet lagt stor vikt vid att definiera vilka dessa nya kompetenser är och att utveckla metoder för att testa och mäta dem.

Projektet leds från Australien och genomförs tillsammans med skolmyndigheter i Finland, Portugal, Singapore, Storbritannien och USA. Initiativtagare och finansiärer är Cisco, Intel och Microsoft.

Forskarna har genom litteraturstudier identifierat tio kompetenser under fyra huvudrubriker och var och en av dessa beskrivs ur fyra aspekter: kunskaper, färdigheter, samt attityder, värderingar och moral (Knowledge, Skills, Attitudes, Values and Ethics – KSAVE).

Projektet har hittills utvecklat mätmetoder och genomfört tester på några av dessa kompetenser på cirka 5 000 elever i de sex medverkande länderna. De exakta mätmetoderna är ännu inte offentliga men tydligen har man använt många olika tillvägagångssätt, t.ex. övningar mellan elever både i fysisk och virtuell miljö för att mäta samarbetsförmåga. Hur man mäter kreativitet och kritiskt tänkande vet vi ännu inte.

I sommar kommer man att publicera sina verktyg och metoder samt resultaten från mätningarna. Vidare utlovas också slutsatser som forskarna dragit om hur deras resultat bör påverka utformningen av läroplaner, undervisning och nationella tester.

De ansvariga för kunskapsmätningen PISA, som organiseras av OECD, och andra internationella kunskapsmätningar följer projektet noga och har sagt att man sannolikt kommer att förändra sina tester för att i framtiden bättre kunna spegla de kompetenser som ATC21S mäter.

Att fundera över vilka kompetenser som behövs i framtidens samhälle öppnar många spännande perspektiv. I denna diskussion får man inte glömma att skolan också har en viktig roll i att förmedla ett historiskt och kulturellt arv - annars får vi historielösa och kulturellt vilsna medborgare. Det är inte lätt att veta hur balansen mellan gammalt och nytt ska se ut. Inte heller hur vi ska kunna testa eller mäta att eleverna faktiskt tillägnat sig nya kompetenser. Vidare är det inte självklart att alla de nya kompetenserna bäst tränas och utvecklas i skolan. Arbetsfördelningen mellan skolan och arbetslivet och skolans roll i samhället behöver återigen diskuteras.

 

Jan Hylén
E-post: jan@janhylen.se





Datorn i Utbildningen nr 1-2012. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 12]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 120226