Från hetsig debatt i klassrummet till
gemensam dialog i sociala medier
Efter en hetsig klassrumsdebatt om
främlingsfientlighet, islamofobi och
mänskliga rättigheter hamnade vi ganska
snart i låsta positioner. Elever argumenterade
utifrån sina känslor och vi
kände ett behov att flytta diskussionen
från klassrummet till en annan arena
där elever och lärare på ett sansat,
reflekterande och sakligt sätt kunde
mötas. Valet föll till slut på att använda
sociala medier, och tillsammans med
skolans IKT-pedagog Mikael Jönsson
startade vi en sluten hemsida dit vi
bjöd in eleverna i klassen.
Arbetet sker i verktyget Ning, som
är enkelt att använda även för dem
som inte är kan bygga hemsidor eller
programmera. En eller två lärare är
administratörer på sidan och bjuder
in de personer som ska vara med.
Eleverna bjuds in en klass åt
gången, men här finns givetvis möjlighet
att forma olika typer av grupper.
Efter hand finns möjlighet att bjuda in
gästdebattörer som kan bidra med nya
perspektiv och som utmanar eleverna
på nya sätt, vilket uppskattas mycket
och bidrar till att nivån på diskussionen
förblir hög.
På hemsidan diskuterar eleverna
ett eller två ämnen åt gången.
Ämnena väljs med tanke på skolans
värdegrund, och såväl lärare som
elever har möjlighet att påverka vad
som ska diskuteras. Exempel på ämnen
som diskuterats är skillnaderna i
skolresultat mellan pojkar och flickor,
ställningstagande i svåra situationer,
utseendefixeringen i samhället,
intolerans och fusk inom idrott. Stora
möjligheter finns dock att anknyta till
energifrågor, konsumtionssamhället,
global rättvisa med mera.
Skolans komplexa uppdrag
Skolans uppdrag består inte bara av
kunskapsuppdraget, utan skolan har
också ett uppdrag att fostra goda sam-
hällsmedborgare och att förbereda
eleverna inför det fortsatta studieoch
yrkeslivet.
Enligt Lpo94 och Lgr11 har skolan
en skyldighet att bemöta främlingsfientlighet
och intolerans med öppen
diskussion, kunskap och aktiva insatser.
Hemsidan underlättar det arbetet,
samtidigt som den ger möjlighet att
utveckla elevernas generella kompetenser,
att analysera, kritiskt granska
andras argument, vara källkritisk och
argumentera.
Formativ undervisning
Arbetet med värdegrundsfrågor i
sociala medier är formativt och ger
eleverna möjlighet att genast träna
sina förmågor i att argumentera, vara
källkritiska och läsa, granska och
kommentera varandras inlägg.
Läraren lägger ut ett ämne, eleverna
svarar, läraren, en gästdebattör
eller en annan elev ger respons och
tips på hur man kan utveckla sina
argument och sin argumentationsteknik.
Vi har sett stora fördelar med att
eleverna får direkt återkoppling och
utvecklas metakognitivt i ett flerstämmigt
forum. Även de elever som inte
varit inne och kommenterat något
ämne, säger sig läsa och följa samtalen
vilket i sig är utvecklande.
Effekter
Några av de positiva effekter vi ser
med sociala medier är att fler elever
deltar aktivt i diskussionen, och
att det inte bara är de elever som i
vanliga fall är tongivande som får
utrymme, något som uppskattas av
alla. Eleverna tycker att det intressant
att få ta del av annars tillbakadragna
och tysta klasskamraters kunskaper
och åsikter, och lärarna ser dessutom
fördelen att ett gediget underlag för
bedömning skapas.
En annan positiv effekt är att
diskussionerna blir sakliga, faktabaserade
och att man kommer mycket
längre än i klassrummet. I takt med
att läraren ställer följdfrågor och
ger tips och att elever ifrågasätter
varandras argument, slipas argumentens
innehåll och form, bland annat
genom att eleverna lär sig att hänvisa
till statistik och andra källor samt
använda centrala begrepp. Hemsidan
blir en övningsarena där de generella
kompetenserna kan utvecklas på ett
lustfyllt sätt.
De inbjudna experterna, en polis
och en islamolog, har också bidragit
mycket. Deras förmåga att se saker
ur andra perspektiv, och deras fackkunskaper
har utmanat eleverna och
hjälpt dem att utvecklas ytterligare,
samtidigt som deras medverkan ger
diskussionen en tyngd och autenticitet
som annars kan vara svår att uppnå.
Metod
Metoden vi använder, och som vi
tror mycket på, bygger på Christer
Mattsons Toleransprojekt i Kungälv.
Mattsson säger att en nyckel till framgång
i värdegrundsarbetet är att man
använder dialog i stället för konfrontation,
och undervisning i stället för
debatt.
Nya ämnen inleds genom att arbeta
med centrala begrepp i klassrummet.
Exempelvis kan man ta avstamp
i de mänskliga rättigheterna som vi
lät eleverna skriva om med egna ord
för att de verkligen skulle kunna tolka
och i förlängningen också använda
dem i sina egna inlägg. Begrepp som
yttrandefrihet, religionsfrihet och
åsiktsfrihet diskuterades och gjordes
till elevernas egna innan diskussionen
på hemsidan sattes igång.
Avslutning
Att använda sociala medier som arena
för värdegrundsarbete är otroligt
givande för både elever och lärare.
Man kommer längre i diskussionerna
eftersom det finns möjlighet att reflektera
och använda externa källor,
man skapar flerstämmighet, man ger
eleverna möjlighet till metakognitivt
arbete, man har möjlighet att arbeta
ämnesövergripande och med skolans
värdegrund och man ger elever som
vanligtvis inte deltar aktivt i diskussioner
möjlighet att visa och utveckla
de generella kompetenserna.
Att arbeta i sociala medier är att
befinna sig på elevernas hemmaplan!
Läs mer
Läs även debattartikeln om varför Facebook och sociala medier hör hemma i skolan, skriven av Peter Ellwe, i samma nummer av DIU.
Om verktyget Ning
Ning är en webbaserad tjänst för att skapa sociala mötesplatser på nätet. Ning kan användas för användas för att skapa grupper kring olika intressen men Ning kan också användas som lärplattform. Ning finns i olika prislägen från ca 150 kr/år för upp till 150 deltagare. Gratis provperiod på 30 dagar, www.ning.com.