Frustration i klassrummet –
att surfa och inte hitta

– Nu ger jag f-n i detta, deklarerade en upprörd elev innan han helt sonika lämnade datasalen.

Och han var inte ensam.

Luften vibrerade av svavelosande svordomar. Frustrationen var uppenbar och gick inte att ta miste på. Frustrationen över att inte hitta. Inte hitta ”svaren” ute på nätet.

Efter jullovet påbörjade vi kursen ”Fordon och samhälle” med våra gymnasieettor på Transport och trafiktekniskt centrum. Eleverna förväntas enligt kursplanen att:

• lära sig och känna till, infrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen,
• den enskildes och samhällets behov av transporter,
• hur transportarbetet fördelar sig på de olika trafikslagen,
• risker för människor och miljön,
• hur fordon och arbetsmaskiner utvecklats historiskt,
• samt olika arbetsområden och krav för behörighet att arbeta yrkesmässigt i branschen.

Bland annat skall Internet användas för att ta fram fakta och information om de olika delarna.

Eleverna uppmanades, innan de började leta, att noga tänka igenom vad de ville ha svar på. Formulera vad de måste lära sig och hur.

Mycket tid och energi lades i datasalen. Eleverna skrev in sökord för glatta livet i olika sökmotorers rutor. Det gick inte alls bra, rapporterade lärarna som hade gruppen. Eleverna hade svårt att hitta vettiga och användbara saker och lärarna satte sig ner och tänkte igenom hur de själva skulle löst uppgiften att hitta bra webbsidor.

många sätt att söka
De olika söktjänsterna ute på nätet är organiserade och strukturerade på lite olika sätt. En viktig grupp är sökmotorerna som letar efter det inskrivna sökordet på olika webbsidor. På många träfflistor hamnar sidor för vilka företag betalat högt upp i träfflistan, de har köpt sig ”en plats i solen”. Är dessutom sökningen för vid får du alldeles för många sidor i träfflistan att plöja igenom, tusentals träffar är ingen ovanlighet. Det är lätt att falla av surfbrädan och drunkna i alla oviktiga sidor.

Det finns även en annan kategori söktjänster som är strukturerade som ämneskataloger. Där har människor valt ut och samlat webbsidor i olika kategorier. Betydligt färre sidor, men betydligt mer ordnat. Om du vill ha en översyn över exempelvis ett nytt område eller ämne är ämneskatalogen ett bra alternativ. Ingen av fordonseleverna valde dock en ämneskatalog! Som de allra flesta nätsurfare använder de endast sökmotorer och är vana att bara skriva in olika ord.

När jag själv försökte lösa uppgiften tog jag universitetens nät Sunet och valde dess webbkatalog som är organiserad i katalogiserade avdelningar med underavdelningar följt av nya underavdelningar i ett hierarkiskt system. Väl på Sunet skrev jag in sökordet ”transporter”.

Ingen särskilt sofistikerad och avancerad söksträng, men på 10-15 minuter hade jag ändå med hjälp av Sunet och andra ämneskataloger vaskat fram flera intressanta webbplatser. I första hand letade jag efter olika intresseorganisationers och sammanslutningars webbplatser med egna länklistor. Länklistor som i sin tur ger ett fylligt spektrum över hela transportsektorn. Webbplatser med fina länklistor över allt från berättelser om försvunna fartyg till Naturskyddsföreningens listor över bra miljöval.

Många elever är alltför ofta dåliga på att hitta bra och användbara saker i skolarbetet på nätet. De besöker och behärskar sidor de redan är bekanta med, exempelvis blocket.se för att titta på och köpa saker eller Lunarstorm för att träffa kompisar. Men de saknar strategier för sin informationssökning vilket våra frustrerade fordonselever ännu en gång belyste.

sökslump
I höstas läste jag med stor behållning ”Textflytt och Sökslump – informationssökning via skolbibliotek” utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Den intressanta skriften ingår som nummer 18 i serien ”Forskning i fokus”. Professorerna Mikael Alexandersson och Louise Limberg har

tillsammans med Annika Lantz-Andersson, Lena Folkesson och Mimmi Kylemark under tre års tid följt elva olika klasser fördelade från skolår två upp till tredje året på gymnasiet. Rapporten är slutredovisning av skolutvecklingsprojektet Helvetesgapet. Datorn i Utbildningen har tidigare uppmärksammat projektet, bland annat i temanumret om informationssökning och lärande (6/02). Artiklarna ”Eleverna upptäcker inte världen själva” (intervju med Limberg) och ”Tid för samtal tid för utveckling” (intervju med Folkesson) fi nns tillgängliga på DiU:s webbplats.

Vid genomläsningen av kapitel sex ”Skolnära skildringar” ler jag igenkännande gång på gång när forskarna redovisar hur elever söker information på nätet. Där fi nns eleven som tålmodigt scrollar sida upp och ner av tusentals sökträffar som sökmotorn listat utan att fundera på möjligheten att kombinera fl era sökord och snäva in sökningen.

När lärare påminner om utdelade länkar nöjer sig eleverna med att skumma ingångssidorna för att se om de hittar något av värde. De följer inte upp länkar till undersidor. När man söker igenom webbsidor presenterade i sökmotorns träfflista är det mycket tidsparande och användbart att söka efter sökordet direkt på den presenterade webbsidan (istället för att manuellt läsa igenom allt där). Man går till menyraden överst i webbläsaren, väljer Redigera därefter Sök på denna sida (eller trycker kortkommandot ctrl+f), skriver in sökordet i dialogrutan så letar webbläsaren direkt upp de ställen i texten där det sökta ordet fi nns.

Forskarna såg aldrig några elever använda den möjligheten. Jag har inte heller sett några elever använda sig av det, såvida man inte tipsat dem om det.

plus eller minus, eller ...
Eleverna läser inte igenom söksidornas egna hjälpsidor med nödvändiga upplysningar om hur man optimerar sökningen. De kan därför komma att söka med plustecken trots att den använda söktjänsten inte stöder den funktionen. Eleverna gör ingen skillnad mellan olika sökmaskiner, de använder samma strategi i samtliga utan att någonsin kontrollera hur det fungerar konstaterar forskarna. Om några tecken används för att förfi na sökningen är det uteslutande citationstecken eller plustecken som ibland kombineras, inget annat.

Ingen av de observerade eleverna sågs använda sig av avancerade sökningar som förfi nar möjligheterna med olika begränsningar. Det visar sig vara liten skillnad på hur eleven i de tidigare skolåren och gymnasisten söker.Var är progressionen? Mycket av skolarbetet fokuseras på insamlandet, inte på lärandet.

Det fi nns många iakttagelser att fundera över: Lärarens goda intention att eleverna inte fi ck skriva av (de skulle ju försöka förstå texten på nätet) parerades av eleverna med att de istället försökte memorera det lästa. Vilket resulterade i att de skrev lösryckta fragment fritt ur minnet. Det är inte lätt! Bilder uppfattas inte som särskilt användbara källor i vår textbaserade skolkultur. En visuell kompetens behöver erövras. Överhuvudtaget är hela kapitel åtta om informationssökning och kunskapsutveckling mycket bra och lärorikt.

självkritisk som lärare
Gång efter gång presenterar forskare studier som entydigt pekar i samma riktning. Eleverna blir lämnade ensamma i det undersökande arbetet. Det är ofta av mekanisk och reproduktiv karaktär. Eleverna fokuserar på själva faktasamlandet och proceduren i sig. Att bli färdig är mer intressant än själva innehållet, sammanhangen och förståelsen.

Det handlar alltså inte bara om att eleverna måste bli bättre på att hitta på nätet. Det handlar om innehåll och tid för att resa de rätta ingångsfrågorna, att väcka undran. Tid och kompetens att bearbeta materialet man får fram. Ny kunskap bildas av associationer i en väv av tidigare kunskap. Man måste veta ”något” för att kunna leta efter ”något”. Vilken förförståelse har eleverna egentligen för uppgiften?

Det är hög tid att vi lärare självkritiskt börjar fundera på och resonera om hur elevernas lärande kan sättas i fokus. Jag skrev för ett knappt år sedan en artikel i denna tidning om källkritik i vilken jag påpekade vikten av att vi i skolan reser friska frågor. Lätt att tycka och skriva! Vilket utrymme ger vi egentligen för verklig, genuin undran? ”Textfl ytt och sökslump” (vilken bra titel) påminner återigen om hur inriktat det ”undersökande” arbetet allt för ofta är på att hitta ”svaret”. Vad lär sig eleverna? frågar forskarna och mina självkritiska tankar är redan igång!

lyfta fram lärandet
I förra numret av Datorn i Utbildningen redovisades i notisform Vetenskap & Allmänhets undersökning av bland annat lärares syn på forskningen. Sju av tio lärare ansåg att man kunde vara en bra lärare utan att följa den pedagogiska forskningen. Jag undrar om inte några av de lärarna skulle behöva bläddra i rapporten ”Textfl ytt och sökslump”? Här har forskare under tre år följt elever och synliggjort viktiga frågeställningar som varje professionell pedagog och skolbibliotekarie skulle behöva beakta.

Hur kommer vi ifrån sökandet för sökandets skull? Hur ger vi eleverna tid att reflektera över det insamlade materialet? Hur lyfter vi fram lärandet istället för att som i dag när eleverna ofta bara klipper och klistrar utan vidare bearbetning av innehållet? Hur rustar vi elevernas informationskompetens med användbara strategier?

Forskningsrapporten ”Textfl ytt och sökslump” stimulerar i allra högsta grad till nödvändig refl ektion runt dessa viktiga frågor. Läs den du också och fundera! Inte skall vi väl lämna eleverna ensamma i detta svåra arbete?

Nils Fagerberg
E-Post: fagni@edu.jonkoping.se