Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

[artikel.länkar]

Seminarierapport från Bett:
Integrera IT i hela skolan

Informationstekniken är en viktig del i framtidens skola och den ska bidra till att höja utbildningens kvalitet. Det menar engelska politiker och ger medel till uveckling av IT i skolan.

Undervisningen i engelska skolor anses i allmänhet mer konservativ än i motsvarande svenska skolor. Kursplanestyrning, inspektion, tester och rankning av skolor sätter hård press på skolledare, lärare och elever. Svenska skolor har generellt bättre infrastruktur och mer IT-utrustning än de brittiska.

Trots olika förutsättningar och skolkulturer kan vi lära en del av ITutvecklingen i England. Från central politisk nivå råder inte samma stumhet som i Sverige. Alla från Tony Blair till utbildningsministern, skolministrar och chefen för skolledarutbildningen framhåller i olika sammanhang att informationsteknik är en bärande del i framtidens skola och ska bidra till att höja utbildningens kvalitet. Genom ekonomisk stöttning och ambitiösa stödprogram visar man också att det inte handlar om tomma ord och löften.

För lärare, skolledare och andra som är intresserade av och driver dessa frågor är det minst lika viktigt att IT:s centrala roll i skolan betonas av de centrala beslutsfattarna som att man tillför medel till att förverkliga visionerna. Några av de centrala satsningarna i England innebär att man från staten satsar, 50 miljoner pund för att lärare och skolor ska köpa in program för ”National Curriculum Online”, 92 miljoner pund för att utveckla College Online, 195 miljoner pund till bärbara datorer för lärare och 8 miljoner pund för att utbilda lärare via webben.

dålig integration av IT
Temat på flera seminarier var att informationstekniken integreras dåligt i de vanliga skolämnena.

Rapporter och undersökningar från Ofsted (Offi ce for standards in education) visar att eleverna når bättre resultat på kurser som använder sig av IT, men att informationsteknikens roll och användning i kärn- och karaktärsämnen bör förbättras.

Ken Dyson, inspektör och rådgivare i IKT på Ofsted, redogjorde för statistik från mätningar i engelska skolor. På stadier motsvarande f-5 skolor används IT mest effektivt i matematik, engelska och bildämnena. På motsvarande 6-9 och gymnasieskolor används IT bäst i engelska, design och ”technology”.

– Skolor som lyckats väl har det gemensamt att de integrerat informationstekniken i hela skolan, sade Ken Dyson.

Han pekade på några avgörande faktorer för att lyckas med integration av IT i skolan:

• Starkt ledarskap som driver användningen kopplat till läroplanens mål och där satsningarna utvärderas mot målen.
• IT används av hela skolan
• Kultur som präglas av ”can do”
• Lärare arbetar tillsammans och diskuterar vad som fungerar bra, dåligt
• Lärare som är väl förtrogna med tekniken
• Bra tillgänglighet av IT-utrustning för allt arbete
• Bra pedagogisk support – några som stöttar och inspirerar
• God tillgång till pedagogiskt material

skolledarnas ansvar
På flera seminarier poängterades skolledarnas roll i utvecklingen mot god användning av ny teknik. Richard Pietrasik, Director of Schools på Becta ( British Educational Communications and Technology Agency som har regeringens uppdrag att stödja användningen och utvecklingen av IT i skolan), menade att skolledare i allmänhet måste ta kontrollen över och leda IT-utvecklingen. Tekniken spelar en viktig roll för allt en skola gör. Den tar stora medel i anspråk och måste integreras i skolledningens strategiska planering. Frågorna om infrastruktur, ledning och organisation, undervisningens innehåll och genomförande med stöd av ny teknik hör ihop.

– IT-användningen måste professionaliseras och tiden då enstaka eldsjälar drev frågorna och bestämde vilka investeringar som skulle göras är förbi, sade Pietrasik.

Tony Richardson, direktör för Online Learning på NCSL (National College for School Leadership), påpekade att tillgången till hårdvara och IT-infrastrukturen inte längre är det största problemet utan det är hur och till vad tekniken används. Utvärderingar visar att på de skolor som man har ett bra ledarskap av IT-frågorna når man också bättre resultat för skolan som helhet.

– Skolledare i allmänhet måste bli bättre på att leda och utveckla både den pedagogiska användningen av it i undervisningen kopplat till läroplanen och användningen av IT som stöd för ledaruppdraget och skolans organisation., sade Tony Richardson

Också han pekade på några viktiga frågor inför framtiden:

• Vilken blir skolans och lärarnas roll när elever arbetar mer och mer uppkopplade och mer och mer av innehåll för lärande blir tillgängligt utanför den traditionella skolkontexten?
• Vad innebär det när framtidens elever kommer att bli mer och mer autonoma i förhållande till skolan som institution?
• Hur motarbetar man att lärande med stöd av ny teknik bara gynnar medelklassens barn?

Ett problem för skolledare ska kunna ta denna strategiska roll är att IT inte användes i skolan när de fl esta av dem var lärare. Många skolledare har därför svårt att se den pedagogiska nyttan av informationsteknik. Är man dessutom inte förtrogen med verktygen för att underlätta sitt ledarskap i skolorganisationen krävs det mycket utbildning.

IT för skolledare
NCSL har tagit flera initiativ för att stödja skolledarnas uppgifter och roll som ledare i en skola med allt mer informationsteknik. Man driver flera utbildningar och communities på nätet och tillgängliggör forskning och rapporter som kan vara beslutsstöd för skolledare.

– Det måste finnas klara förväntningar på lärarna att de ska använda IT som stöd i sin undervisning. Och IT måste användas konsekvent i alla ämnen och kurser., sade Richardson och refererade till undersökningar som visar att där IT konsekvent används i undervisningen av främmande språk så har betygssnittet höjts nästan ett steg och detta beror bland annat på att lärarna lyckats bättre med att individualisera undervisningen.

– Lärare kan inte bara ge eleverna tillgång till allt mer kursinnehåll via datorn. De måste mer och mer intervenera i deras lärande, interagera, stötta, följa upp.

nationella läroplaner föråldrat
Professor Stephen Heppell vid forskningsintitutet Ultralab höll ett inspirerande inspirerande och utmanande anförande som knöt ihop dåtid, nutid och framtid. ITutvecklingen och tillämpningen av ny teknik följer 10-års cykler och nu är vi är inne i en vågdal, menade Heppell

En utvecklingskurva börjar med innovationer som sedan utvecklas till verktyg. Runt 1975 var mikroprocessorn en sådan innovation som sedan utvecklades till persondatorer men nyttan för människor i allmänhet var relativt liten och efter några år hamnade man i en vågdal av osäkerhet. Denna bröts i mitten av 1980-talet då Desktop publishing lanserades och persondatorerna fick nya användningsmöjligheter. Sedan utvecklades grafi ska användargränssnitt, inom lärarkåren började en del pionjärer pionjärer använda hypercard för att bygga interaktiva lektioner. I början av 1990-talet kom en ny osäkerhetsperiod som varade till mitten av 1990-talet då World Wide Webb, Internet och bättre multimediaverktyg lanserades för en större grupp.

– Lärare och elever behöver kreativa verktyg som de kan använda för att skapa bra innehåll, påpekade Stephen Heppell.

Nu är vi återigen nere i en vågdal med osäkerhet om vad vi ska ha tekniken till och hur den utvecklas.

– En fara just nu är att anslagen till forskningsintitutioner och utvecklingslaboratorier dras ner i tider då de behövs som mest. Ett allvarligt fel som många inom branschen gör är att de stirrar sig blinda på produktivitet. De gör de gamla sakerna billigare och snabbare. Men för skolbruk behöver vi nya verktyg som är kreativa och som möjliggör samarbete, sade Heppell.

synliggör processer
– Vad vill vi göra med stöd av den nya tekniken? Det är den viktigaste frågan att ställa. Stephen Heppell anser att vi fått en massa dumma saker och företeelser som förstärks med tekniken, exempel är tester med fl ervalsfrågor på webben och kvalitetsmätningar.

Lärande är inte linjärt i den meningen att man ska stoppa i sig något som en tid därefter mäts. Den bästa kvalitetsmätningen är istället att synliggöra elevernas processer och det som de producerar i skolan. Lägg ut allt på webben så att föräldrar och andra kan ta del av det.

Stephen Heppell menar också att fokuseringen på de nationella kursplanerna är ålderdomligt. I framtiden kommer de inte att fi nnas eller behövas, istället kommer det kanske att fi nnas ett fåtal globala kurs- och läroplaner.

I tider när en del diskuterar förbud för mobiltelefoner i skolan använder forskarna på Ultralab sig av devicen ”think different” i form av: Hur kan vi utnyttja det faktum att de fl esta elever och hushåll äger en mobiltelefon?

En glimt av en möjlig framtid och användning av mobiltelefoner i undervisningen visade Heppel exempel på. Ultralab testar att utrusta elever på exkursioner med mobiltelefoner som har inbyggd kamera. Hemma i skolan kan de som är kvar betrakta en hemsida som successivt fylls med bilder och textmeddelanden från de elever som är ute på fältet.

Ett annat sätt att använda mobiltelefoner har Ultralb testat på föreläsningar då elever och studenter kunnat skicka sms och interagera med föreläsaren. Meddelandena dyker upp i form av postit-lappar på en webbsida som projiceras på väggen bakom föreläsaren.

Ultralab är tillsammans med andra aktörer involverade i projektet ”Classroom of the future”. Engelska utbildningsdepartementet satsar på att bygga 30 fantasifulla och kreativa skolbyggnader som inte är projekterade efter den så vanliga skokartongsprincipen – rektangulära klassrum. Istället byggs utmanande och innovativa miljöer som tillsammans med ny teknik som 3-D kameror, robotar, trådlösa nätverk ska utmana och stödja lärare och elevers lärande.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se