Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Religionerna lever på nätet. Mångfalden kan vara både stimulerande och bedövande. Men sedan infi nner sig den vanliga frågan. Vem kan jag lita på? Och vem litar eleverna på?

– Den enorma mångfalden är en möjlighet mer än ett pedagogiskt problem menar Göran Larsson, lärare och forskare vid Religionsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Men att använda Internet i religionsundervisningen är inte problemfritt. Det finns en generell tendens att bedöma information från nätet som mindre trovärdig än en bok, menar Göran. Information – så länge den är i tryckt form – anses som mer ”sann”. En inställning som han har svårt att förstå.

– Läroböcker ger en idealbild av religion. De bygger på selektioner och ideala förhållanden. Dessutom tar läroböcker inom religionsämnet ofta sitt avstamp i de religiösa högtidena, som ett sätt att beskriva religionen. Tänk dig istället att man närmade sig judendomen genom Woody Allen och Alan Ginsburg. De är båda två judar.

Göran pläderar inte för att läroböckerna ska skrotas, men att de används mer som bollplank och inte som ”sanningen”.

Inom islam, som är Göran Larssons specialområde, anser nog många att en grundläggande kunskap är att kunna redogöra för islams fem pelare. Det är tveksamt, menar Göran som hellre talar om att försöka få eleverna att förstå, tänka och refl ektera.

– För lärare handlar det om att ha kunskaper så att vi kan hjälpa till att ställa de rätta frågorna. Ha grundläggande kunskaper i källkritik, inte att tala om vad som är rätt och fel, eller upprepa det som står i boken.

vad är en moské
Olika religiösa grupperingar är väl företrädda på nätet. Vissa är dock mer frekvent förekommande än andra. Muslimska grupper och nyandliga rörelser är ”stora” på nätet. En snabb sökning på ordet ”islam” med sökmotorn Google gav 15.700 träffar, och då var det bara på sidor inom den svenska domänen. På ordet ”kristendom” blev det knappt 8.000 träffar.

– Inom islam är det vissa grupperingar som är mest synliga på nätet. Den stora mittfåran syns minst på Internet. De som fi nns mest på nätet är nog mer fundamentalistiska.

Problemet blir självklart att för elever och lärare att vara medvetna om vilka som står bakom webbplatsen och vilken inriktning de tillhör. Det är inte alltid så enkelt att avgöra.

Men samma sak inträffar även i normala skolsituationer utan Internet. I Göteborg fi nns cirka 35 källarmoskéer. Men bara en särskilt byggd moské. Många Göteborgselever har gjort studiebesök i den moskén, ditskickade av sina lärare för att lära mer om islam. Problemet är att just den moskén tillhör en gren av islam som de fl esta muslimer inte alls accepterar. Men de har en moské som ser ut som en moské.

– Det kan bidra till häftiga diskussioner i klassrummet om man har muslimska elever. För att inte tala om vad som händer när de går hem till sina föräldrar och berättar var de har varit.

religiösa krig – på nätet
I sin bok ”Virtuell religion – globalisering och Internet”, som kom ut förra året, beskriver Göran Larsson hur de religiösa motsättningarna mellan olika grupperingar fortsätter på Internet. Samtidigt som nätet har blivit en möjlighet för mindre grupper att föra fram sin åsikt finns det effektiva metoder att stoppa dem – även på nätet.

Göran Larsson tar den muslimska Ahmadiyya-rörelsen som exempel. De räknas inte som ”riktiga” muslimer av de två huvudinriktningarna inom islam, shia och sunna. Ända sedan röreelsens uppkomst i slutet av 1800-talet har den varit förföljd både av religiösa och politiska skäl. Och det fortsätter i cyberrymden.

Många muslimska webbplatser fi ltrerar helt enkelt bort omnämnadet av rörelsen på sina webbplatser. Vilket bland annat innebär att i frågelådor och diskussionsforum kommer aldrig gruppens namn fram. Likaså saboteras webbplatser som anhängare till rörelsen driver.

Att stora företag, försvarsmakten och andra myndigheter är utsatta för, och fruktar, hackers kan vi ofta läsa om i medierna. När religiösa grupperingar använder sig av samma taktik blir det sällan stora tidningsrubriker.

– Gamla spänningar och konfl ikter fortlever och reproduceras på Internet. Det kan liknas vid en ständigt pågående kamp om vem som har tolkningsföreträ-

det och vem som har de största möjligheterna att föra ut just sitt synsätt och sin tolkning.

lära sig be
På Internet finns det också möjligheter för minoriteter att hitta och stödja varandra, även om de lever långt ifrån varandra. – Ett exempel är homosexuella muslimer.

En annan sida av Internet är möjligheten att utöva och gå vidare i sin religion över nätet. Islam har som flera andra religioner en lång tradition av muntligt förmedlande av de religiösa berättelserna, muntlig vägledning av präster och andra i allt som rör det vardagliga livet.

Nu finns allt detta på nätet. Den som vill lära sig be har till exempel alla möjligheter att göra det via nätet.

Många religiösa rörelser erbjuder också möjlighet för den enskilde att ställa frågor och få råd via Internet. Inom islam fi nns bland annat Fatwa-Online och Ask the Imam som ger muslimer över hela världen möjlighet att ställa frågor.

– Detta är inte okontroversiellt i den muslimska världen, säger Göran Larsson. Det fi nns en stark tradition av att man lär sig via en mästare och att det är kontakten ansikte mot ansikte som är avgörande.

Samtidigt som en fråga via Internet är anonym, och på så sätt kan ge möjligheter att ställa frågor som annars inte skulle bli ställda, blir svaret offentligt och tolkas av andra som bär på samma frågor men befi nner sig i en annan livssituation. Göran berättar om hur den välkända arabiska tv-kanalen Al-Jazeera får mängder av brev som reaktion på de frågor som kanalens imam svarar på. Breven kommer från människor som följt hans råd, men inte fått det resultat de väntade sig.

De olika ”frågespalterna” är intressanta att följa när man ska lära sig mer om en religion.

– Vilka frågor ställs? Varför blir vissa svar accepterade och andra förkastade. Hur konstitueras auktoritet och sanning?

religionen – del av samhället
När Göran Larsson talar om religion är det svårt att se det enskilda ämnet religion. Det handlar om politik och samhälle, historia, kultur och kokböcker, och inte minst hur man förhåller sig till utveckling och kunskap.

– I Sverige har vi ett annat synsätt än i många andra länder. Kläder, mat och liknande är inte religion i Sverige. Det är det på många andra håll i världen.

Det finns stora möjligheter till intressanta diskussioner i klassrummet. Göran Larsson tror på diskussionerna. På att istället för att utgå från läroböckerna ge eleverna möjlighet att själva söka sig fram. För att sedan ägna rejält med tid åt att summera och diskutera.

– Den typen av förhållningssätt ställer andra krav på läraren. Och i grund och botten handlar det om vilken kunskapssyn man har.

– Men det är också i sådana situationer som det kan uppstå ett kollaborativt lärande.

– När jag själv eller mina studenter får en AHA-upplevelse under en diskussion kanske det innebär en vagare kunskap, men det är samtidigt en känsla av att ha varit med om något intressant i skolmiljön. Något att minnas.

Religion handlar om människans existentiella behov av att söka mening, påpekar Göran Larsson. Och det är ett ämne som intresserar och engagerar ungdomar.

– Ungdomskultur, spel och religion har ett samband. Det handlar ofta om kampen mellan det goda och det onda. Spelen har tagit över många av de gamla berättelserna.

den religiösa kartan
Ett sätt att skapa AHA-upplevelser är att studera religion utifrån ett visuellt perspektiv. Hur ser de religiösa byggnaderna ut, kyrkorna, moskéerna?

I England ser man allt mer att kyrkor byggs om till moskéer. Även de kristna församlingsbyggnaderna förändras.

– Studenter som kommer in i en ombyggd kyrka och ser en representation av en indisk gud där de förväntar sig att se ett altare blir berörda.

Det kan också vara intressant att göra en religiös karta över sin stad. Diana Eck, amerikansk professor, har bland annat tagit fram en religiös karta över Boston.

– Det ger en visuell bild av var kyrkorna, synagogorna, moskéerna och de andra religiösa byggnaderna ligger i förhållande till var människor bor, stadens topografi , kommunikationer.

guldgruva
– Ny informationsteknik är ett medium som alla andra medier. Det är vare sig frälsare eller undergång.

Den stora boomen för religionsämnet på Internet innebär att det fi nns stora möjligheter att hitta intressant studiematerial. Delta i diskussioner man annars inte skulle ha tillträde till, möta olika falanger och söka efter både själsfränder och den egna identiteten. Att hitta rätt är ett problem, likaså hur man ska hantera det man hittar. Men det är inte unikt för just för nätet.

– Universitetsbiblioteket i Göteborg är en guldgruva, men om man inte vet hur man ska förhålla sig till denna guldgruva har man ingen nytta av den, påpekar Göran Larsson.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se