MEDIER I UNDERVISNINGEN
Skola med en egen radiokanal
Booonnnggg! Radioteatern presenterar ...
Radioteatern har fått en renässans på
Grevegårdsskolan i Västra Frölunda. Men det är bara en
av många möjligheter som lärarna Marianne Kindgren och Jonas
Humleklo ser med att producera podradio.
Jonas som i år har en sjätteklass och
Marianne som har svenska och so i år
7-9 har under några år arbetat med olika
digitala verktyg i undervisningen. Det
första projektet var en digital poesibok
i Powerpoint, men förra året började de
att göra podradio med eleverna och det
gav mersmak. De startade bland annat
radiokanalen Dukeyard på podradio.nu,
en webbtjänst för podradiosändningar.
Men det är inga dagliga radiosändningar
som eleverna ägnar sig åt utan istället
handlar det om att använda mediet för
redovisningar, presentationer, slutprodukter
i projekt – och radioteater.
– Det är roligt att utforska möjligheterna,
menar Jonas. Och han och Marianne
är överens om att man som lärare måste
tycka att det är roligt med informationsteknik
för att jobba med medieproduktion.
Däremot behöver man som lärare inte
vara bäst på det tekniska.
kom ut när det är bra
Användningen av tekniken, datorn, mp3-spelare, att göra musik i datorn,
är naturlig för eleverna.
– Men de är ovana vid att det finns och
används i skolan, säger Jonas Humleklo.
När Mariannes åttor förra året
arbetade
mycket med radioteater upptäckte hon att
ju mindre hon la sig i redigeringen när de
satt och jobbade, desto bättre gick det.
– I princip stängde jag dörren om dem
och sa åt dem att komma ut när det var bra.
Hantverket klarar de bäst själva, jag får mer
stå för det lämpliga i produktionerna.
Musik och ljud är viktiga ingredienser
i radio. Och även om det finns en hel del
musik och ljud på nätet som är fritt att
använda gör eleverna gärna egen musik.
Nu arbetar man med Garageband som är
en del i Ilife, Apples svar på Microsofts
officepaket fast för ljud, musik, bild och
film och webb. Och det underlättar.
– Det finns färdiga musikloopar att
använda och programmet fungerar enligt
dra och släpp-metoden, så det är enkelt att
arbeta med, säger Jonas.
Men även egen ljudproduktion av typen
prassla med papper förekommer. När en
radioteaterpjäs krävde ljudet av poppande
popcorn hittades till exempel inga lämpliga
ljud via datorn. Lösningen blev ljudet
från ett tangentbord.
glädjen och motivationen
Men även om musikskapandet är en viktig del finns det annat som är
viktigare när eleverna jobbar med medier och it i undervisningen och det
är den glädje, lust och motivation som eleverna visar.
– Målsättningen är att använda
detta så
mycket som möjligt. Det ger glädje och
gör att de verkligen vill jobba. Och den
känslan vill man ju ha, säger Jonas.
En upptäckt som både Marianne och
Jonas har gjort är att elever som i vanliga
fall inte gärna skriver helt plötsligt glömmer
bort att det är just skriva de gör när
skriver manus till en radioproduktion eller
en film. Och helt plötsligt diskuterar de
intensivt innehåll, ordvändningar och
grammatik, utan att ens tänka på det. Det
är inte heller ovanligt att även ”icke-skrivande”
elever frågar om de inte kan få ägna
lektionstid åt att skriva på sina manus.
Marianne och Jonas slår också gärna ett
slag för användning av Powerpoint.
– Det kräver att man sammanfattat och
koncentrerat innehållet i något man håller
på och lär sig, säger Marianne.
Elever som inte riktigt kommer till sin
rätt i andra sammanhang kan också visa
upp andra sidor när redovisningssätten
varierar.
– En annan fördel när man jobbar med
Powerpointpresentationer är att alla får
jobba lika mycket. De som i vanliga fall
skriver mycket måste sålla och koncentrera
sig, menar Jonas.
allsidig bedömning
I läroplanen för grundskolan står det att eleverna har rätt
till en allsidig bedömning.
– Om man tar mina nior till exempel
är det inte rättvisande att bedöma dem
bara efter skriftliga prov. De kan ha
kunskaperna, men kan inte uttrycka
dem i skrift.
Genom olika former av användning
av media och it får fler elever möjlighete
att visa sina kunskaper, menar Marianne.
Att bedöma elevernas kunnande när de
jobbar i grupp med en radio- eller filmproduktion
är dock inte alltid lätt.
– Jag brukar försöka se under arbetets
gång, men jag tittar också på andra saker
som hur mycket den enskilde eleven
tillför till gruppens arbete.
– Det lättaste som finns är att göra
prov
med enkelt rättade frågor. Detta är mer
svårbedömt. Och det känns fortfarande
som om man är ute lite på hal is utan
traditionella prov, säger Marianne.
Samtidigt är det inte bara lärarna som
är vana att använda sig av prov.
– Eleverna är så matade med att de
måsta ha prov att det kommer att krävas
en lång avvänjning.
lärarens egna podsändningar
I vår ska Jonas Humleklo börja att göra egna podsändningar
med sina genomgångar i matematik och engelska. Först tänkte
han bara göra ljudprogram, men nu överväger han att även
spela in dem med filmkamera, framför allt
matematikgenomgångarna. Riktigt hur han ska gå till väga är
inte klart. Den ursprungliga planen är att spela in direkt i klassrummet.
– Men om det inte fungerar får jag
göra om genomgångarna speciellt för
inspelningen.
Meningen är att eleverna sedan ska
kunna lyssna och titta på genomgångarna
på dator eller mp3-spelare, för att
repetera, till exempel inför prov.
– Att det blir matte och engelska beror
dels på att det är de ämnen där eleverna
kommer med flest frågor, dels är det de
ämnen där vi har fasta genomgångar.
