Untitled Document

Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

 

Handledarens olika roller:
Lagledare eller kommentator

Hur påverkar handledaren studenterna i ett nätbaserat lärande. Finns det något angreppssätt som är bättre än något annat?

Ulric Björck har hittat två typer av handledare i sin forskning. Den ena fungerar som pådrivande lagledare och den andra som kommentator på metanivå.

Ulric Björck, är doktorand i pedagogik samtidigt som han undervisar på pedagogiska institutionen på högskolan i Borås. Sitt forskningsarbete har han ägnat åt lärande via nätet.

Eller uttryckt på ett annat sätt, att skapa en bättre pedagogisk förståelse för användandet av datorn som ett redskap för kommunikation och framför allt vid problembaserat lärande i distanskurser via nätet.

Att Ulric ville ägna sig åt forskning visste han redan när han gick på lärarutbildningen. Redan på 1980-talet hade han själv ett brett kontaktnät världen runt tack vare sitt datorintresse och de så kallade BBS:er som var Internet föregångare. Så att fördjupa sig i just kontakter via nätet låg nära till hands.

– Jag hade ju en förförståelse. Och hade tidigt sett vilka pedagogiska möjligheter som finns.

I sin forskning har Ulric följt två ”online- kurser” på högskolenivå. Båda kurserna byggde på problembaserat lärande och båda gav 20 högskolepoäng. Han har läst och analyserat varenda inlägg, totalt cirka 20 000, skrivna av studenter och handledare. Och bland annat tittat på hur handledarens sätt att uttrycka sig och delta i konferenserna på nätet påverkat studenterna och deras sätt att agera.

handledaren spelar roll
– När jag tittar på de handledare jag följt närmare och ser på vad de skrivit så kan jag se två olika förhållningssätt.

Ulric är själv inte riktigt klar över vad han ska kalla de två typerna, men den ena fungerar som den pådrivande lagledaren, medan den andra typen är mer av kommentator på en övergripande nivå. Och deras olika agerande påverkar studenterna.

Den pådrivande lagledaren tar aktivt del i studentgruppens arbete.

– Det är en engagerad handledare, som gör många inlägg i konferenssystemet och försöker skapa en ”hemmiljö” i gruppen. Han går ofta in och ger kommentarer om att det gäller att hålla tidsschemat, ger tydliga anvisningar om han tycker att gruppens arbete inte framskrider på det sätt det borde. Han är samtidigt påhejande.

Den handledartyp som fungerar mer som kommentator på metanivå har ett annat arbetssätt.

– Han lämnar över mer till studenterna. Gör färre, men längre och mer problematiserande inlägg, han kommenterar inte heller enskilda studenters arbete och det sätt på vilket studentgruppen väljer att strukturera sitt samarbete.

bra men olika
Det går inte att hävda att den ena handledartypen är bättre än den andra, påpekar Ulric Björck. De handledare han har studerat har alla gjort bra insatser och varit goda pedagoger. Studenterna var också mycket nöjda med handledaren oavsett vilken av de två handledartyper de stött på. Men det fick konsekvenser för gruppernas sätt att arbeta.

– Den kommenterande handledaren lämnade över mer till studenterna. Det visade sig också att den studentgruppen var mer aktiv när det gällde att läsa och lämna synpunkter på varandras arbeten.

– Om man skyndar på gruppen hämmas diskussionen. Och det är vad som hände i de grupper som hade den påhejande lagledaren som handledare.

– Det har varit mer och rikare kommunikation och diskussion bland de studenter som haft den kommenterande handledaren, säger Ulric Björck. I några fall har de fortsatt den virtuella lärgemenskapen efter kursens avslutning och fortsatt att dela med sig av sina erfarenheter och reflektioner.

uppmärksam på språket
Att kommunicera i skriftligt ställer också särskilda krav på både handledare och studenter.

– Handledaren har mycket makt och det handledaren skriver nagelfars och tolkas av studenterna. Det är en kunskap som Ulric själv tagit till sig i de nätbaserade kurser där han själv är lärare.

– Jag tänker mig för och läser noggrant igenom det jag skriver innan jag skickar iväg det. I klassrummet hinner man sällan tänka efter – här har man den möjligheten. Men det skrivna ordet väger tyngre än det talade.

En annan lärdom Ulric tagit med sig från sin forskning är att han är mer uppmärksam på sin egen roll. Och hur mycket han lägger sig i elevgruppernas arbete.

Över huvud taget är användningen av språket och att studenterna är tvungna att uttrycka sig skriftligt en viktig del av lärandet i nätbaserade kurser.

– Lärande är väldigt språkligt och när skola och utbildning kommer ut på nätet får språket en större betydelse.

I de nätbaserade kurser Ulric följt har de studenterna tvingats att utveckla sitt språk. Och det märks tydligt i de olika kursforumen där språket är betydligt mer utvecklat än i det vanliga klassrummet.

– När du kommunicerar via nätet har du möjlighet att göra längre inlägg än i klassrummet. Du har större möjlighet att ta plats och få utrymme.

– Många studenter blir synliga på ett helt annat sätt i de virtuella klassrummen än i de fysiska klassrummen.

 

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

artikel.länkar

Mer information om Ulric Björcks forskning hittar du på hans hemsida: www.ped.gu.se/ulric/



Datorn i Utbildningen nr 8 2002. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 02]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 021216