Handledarens olika roller:
Lagledare eller kommentator
Hur
påverkar handledaren studenterna i ett nätbaserat lärande. Finns
det något angreppssätt som är bättre än något
annat?
Ulric Björck har hittat
två typer av handledare
i sin forskning.
Den ena fungerar som
pådrivande lagledare
och den andra som
kommentator på metanivå.
Ulric Björck, är doktorand i pedagogik
samtidigt som han undervisar på pedagogiska
institutionen på högskolan i Borås.
Sitt forskningsarbete har han ägnat åt
lärande via nätet.
Eller uttryckt på ett annat sätt, att
skapa en bättre pedagogisk förståelse för
användandet av datorn som ett redskap
för kommunikation och framför allt vid
problembaserat lärande i distanskurser
via nätet.
Att Ulric ville ägna sig åt forskning
visste han redan när han gick på lärarutbildningen.
Redan på 1980-talet hade
han själv ett brett kontaktnät världen
runt tack vare sitt datorintresse och
de så kallade BBS:er som var Internet
föregångare. Så att fördjupa sig i just
kontakter via nätet låg nära till hands.
Jag hade ju en förförståelse. Och
hade
tidigt sett vilka pedagogiska möjligheter
som finns.
I sin forskning har Ulric följt två online-
kurser på högskolenivå. Båda kurserna
byggde på problembaserat lärande
och båda gav 20 högskolepoäng. Han har
läst och analyserat varenda inlägg, totalt
cirka 20 000, skrivna av studenter och
handledare. Och bland annat tittat på
hur handledarens sätt att uttrycka sig och
delta i konferenserna på nätet påverkat
studenterna och deras sätt att agera.
handledaren spelar roll
När jag tittar på de handledare jag följt närmare
och ser på vad de skrivit så kan jag se två olika förhållningssätt.
Ulric är själv inte riktigt klar över
vad han ska kalla de två typerna, men
den ena fungerar som den pådrivande
lagledaren, medan den andra typen är
mer av kommentator på en övergripande
nivå. Och deras olika agerande påverkar
studenterna.
Den pådrivande lagledaren tar aktivt
del i studentgruppens arbete.
Det är en engagerad handledare,
som gör många inlägg i konferenssystemet
och försöker skapa en hemmiljö i
gruppen. Han går ofta in och ger kommentarer
om att det gäller att hålla
tidsschemat, ger tydliga anvisningar
om han tycker att gruppens arbete inte
framskrider på det sätt det borde. Han
är samtidigt påhejande.
Den handledartyp som fungerar mer
som kommentator på metanivå har ett
annat arbetssätt.
Han lämnar över mer till studenterna.
Gör färre, men längre och mer problematiserande
inlägg, han kommenterar
inte heller enskilda studenters arbete och
det sätt på vilket studentgruppen väljer
att strukturera sitt samarbete.
bra men olika
Det går inte att hävda att den ena handledartypen är bättre
än den andra, påpekar Ulric Björck. De handledare han har studerat
har alla gjort bra insatser och varit goda pedagoger. Studenterna var också
mycket nöjda med handledaren oavsett vilken av de två handledartyper
de stött på. Men det fick konsekvenser för gruppernas sätt
att arbeta.
Den kommenterande handledaren
lämnade över mer till studenterna. Det
visade sig också att den studentgruppen
var mer aktiv när det gällde att
läsa och lämna synpunkter på varandras
arbeten.
Om man skyndar på gruppen
hämmas diskussionen. Och det är vad
som hände i de grupper som hade den påhejande lagledaren som handledare.
Det har varit mer och rikare kommunikation
och diskussion bland de
studenter som haft den kommenterande
handledaren, säger Ulric Björck. I några
fall har de fortsatt den virtuella lärgemenskapen
efter kursens avslutning och
fortsatt att dela med sig av sina erfarenheter
och reflektioner.
uppmärksam på språket
Att kommunicera i skriftligt ställer också särskilda krav på
både handledare och studenter.
Handledaren har mycket makt och
det handledaren skriver nagelfars och
tolkas av studenterna.
Det är en kunskap som Ulric själv tagit
till sig i de nätbaserade kurser där han
själv är lärare.
Jag tänker mig för och läser noggrant
igenom det jag skriver innan jag
skickar iväg det. I klassrummet hinner
man sällan tänka efter här har man
den möjligheten. Men det skrivna ordet
väger tyngre än det talade.
En annan lärdom Ulric tagit med
sig från sin forskning är att han är mer
uppmärksam på sin egen roll. Och hur
mycket han lägger sig i elevgruppernas
arbete.
Över huvud taget är användningen av
språket och att studenterna är tvungna
att uttrycka sig skriftligt en viktig del
av lärandet i nätbaserade kurser.
Lärande är väldigt språkligt
och när
skola och utbildning kommer ut på nätet
får språket en större betydelse.
I de nätbaserade kurser Ulric följt har
de studenterna tvingats att utveckla sitt
språk. Och det märks tydligt i de olika
kursforumen där språket är betydligt mer utvecklat än i
det vanliga klassrummet.
När du kommunicerar via nätet har
du möjlighet att göra längre inlägg än
i klassrummet. Du har större möjlighet
att ta plats och få utrymme.
Många studenter blir synliga på ett
helt annat sätt i de virtuella klassrummen
än i de fysiska klassrummen.