Av: Bosse Andersson
E-Post: bosse.andersson@utbildning.lerum.se

IT-INTEGRATION I DANSKA SKOLAN:
Helhetstänkande – en förutsättning

Vad krävs av en skola för att informationstekniken i sina olika former ska bli ett integrerat verktyg för elevernas lärande i de olika skolämnena?

Även om skolan har ett uppdrag att ge eleverna generella IT-kunskaper och vi undervisar om IT, där tekniken är ett mål i sig, är huvuduppdraget att eleverna ska få så goda förutsättningar som möjligt för att nå målen i kurs- och läroplaner.

Vad kan vi lära av skolor som arbetat målinriktat med att integrera IT i sina skolor? Som nordisk representant i en dansk expertgrupp har jag tagit del av utvärdering av kring IT på danska gymnasieskolor. Utvärderingen baserar sig på självvärderingar och intervjuer med skolledare, lärare och elever på sju gymnasieskolor i Danmark. Två brukarundersökningar ingår också i utvärderingen för att sätta arbetet på de utvärderade skolorna i ett större perspektiv, det är dels en enkätundesökning bland gymnasielärare och fokusgruppintervjuer med gymnasieelever. Även om skolsystemen och kulturen till viss del skiljer sig åt mellan Danmark och Sverige överväger likheterna och utvärderingsresultaten är i högsta grad tillämpbara även för svenska skolor – inte bara för gymnasieskolor utan också för 6-9 skolor eller och i vissa aspekter för skolor med yngre barn.

viktig fråga för skolutveckling
I Danmark har integrationen av IT i undervisningen varit en viktig fråga under de senaste årens skolutvecklingsarbete. Inför en ny gymnasiereform som trädde i kraft hösten 2005 gav det danska undervisningsministeriet Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) i uppdrag att studera framgångsfaktorer i skolor som medvetet arbetar med integration av it. Utvärderingen har belyst olika aspekter av när IT används som medel i undervisningen, inte som mål. Den har tagit upp hur integrationen av IT påverkar arbetet med att ge eleverna olika ämneskompetenser, vilka pedagogiska överväganden som ligger bakom it-användningen och hur dessa omsätts i praktiken. Resultaten är tänkta att användas av andra skolor som stöd och inspiration för att bättre integrera IT och några rekommendationer vänder sig till det danska undervisningsministeriet.

Läroplanen för den nya danska gymnasieskolan poängterar att man ska stärka ämnesintegrationen, att eleverna ska få träning i olika arbetsformer och använda nya samarbetsmiljöer. IT ska integreras i undervisningen för att stärka både ämneskunskaperna och IT ska användas i nya arbetsformer som projektarbete och i virtuell undervisning. Läroplanen tillåter att upp till 25 procent av undervisningstiden i varje ämne bedrivs virtuellt.

vad har utvärderats
Kriterier som ligger till grund för utvärderingen ryms inom följande teman:

• IT-faciliteter och fysiska ramar,
• strukturella ramar,
• användningsformer,
• elevernas kompetenser,
• kompetensutveckling för lärarna och
• utvecklingsplaner för integration av IT i undervisningen

IT-utrustning och lokaler
För att IT ska kunna vara ett naturligt och integrerat stöd där tekniken tillför nytta i elevernas olika ämnen krävs att datorerna är lätt tillgängliga.

Att behöva bege sig iväg till speciella lokaler och utrymmen då datorn eller projektorn passar in i ett undervisningsmoment begränsar nyttjandet och möjligheterna att använda dem på ett integrerat sätt. Elever och lärare anser att datorerna ska kunna användas för olika arbetsformer: i klassrumsundervisning, vid självständigt arbete eller vid grupp- och projektarbete.

Det som anses fungera bäst i det avseendet i de utvärderade skolorna är att eleverna har tillgång till bärbara datorer där Internet nås via trådlösa nät och där det finns stationära bildprojektorer i klassrummen. Stationära datorer får inte plats i traditionella klassrum, det som anses som bästa lösningen för stationära datorer är att de placeras i öar i allmänna utrymmen i skolorna. Ett problem med bärbara datorer i klassrummen anses vara att traditionella skolbänkar inte är gjorda för dem.

De skolor som stimulerar till användandet av bärbara datorer har olika lösningar. Antingen att eleverna får låna en eller hyra en dator av skolan, eller att eleverna får ta med sig en egen hemifrån. I de besökta skolorna pågår också projekt där man i en skola testar att förse eleverna i en klass med handdatorer (pda:er) och en annan testar tablet-pc.

En fördel med tablet-pc anses vara att de inte har lock. En del lärare anser att de uppfällda skärmarna på de bärbara datorerna hindrar ögonkontakt och kommunikation i klassrummet, dessutom tar tablet-pc mindre plats. Ett annat problem är att där skolorna inte lånar ut bärbara datorer missgynnas elever från hem som inte har möjlighet att köpa eller hyra en dator. Likvärdighetsprincipen är också viktig sett ur det perspektivet att skolan mer och mer kräver att eleverna ska arbeta med stöd av IT från hemmen.

Tillgång till bärbara datorer är också viktigt för lärarna och på de flesta skolorna har lärarna fått bärbara datorer om de samtidigt förbundit sig att genomgå speciella kompetensutvecklingsprogram. En stor andel av de lärare som medverkade i utvärderingenhar deltagit i Gymnasie –IT, en nationell kompetensutveckling som består både handhavandeövningar och allmänt pedagogiska och ämnesdidaktiska moment kopplat till IT där deltagarna diskuterar med varandra och får stöd av handledare via nätet.

Det bör poängteras att de utvärderade skolorna som i de flesta fall har god tillgång till IT-stöd i form av datorer och bildprojektorer inte har bättre ekonomiska förutsättningar än skolor i allmänhet. Däremot har de gjort budgetmässiga prioriteringar för att se till att skolan har en god IT-infrastruktur. Till grund för dessa prioriteringar har skolledningarna gjort pedagogiska överväganden, IT är inte ett självändamål i sig utan ska bidra till att förbättra elevernas studieresultat. En vanlig åsikt är att bärbara datorer blivit allt billigare i förhållande till stationära datorer och ser man till nyttan och nyttjandegraden innebär de ett effektivare resursutnyttjande.

I stort är både lärare och elever i utvärderingen nöjda med den tillgång av program som skolorna tillhandahåller.

teknisk support
En väl fungerande teknisk support är grundläggande för att personal och elever ska kunna använda skolans utrustning. Utvärderingsgruppen har inte funnit att en välfungerande support är beroende av om skolorna själva står för driften eller om den ligger utanför skolan. Däremot menar utvärderarna att skolornas it-support behöver prioriteras och professionaliseras – både driften av nätverk, datorernas standard, program och pedagogiskt stöd.

Alla utvärderade skolor huserar i byggnader som har några år på nacken och inte är planerade för att innehålla ny teknik. Skolorna visar på olika sätt att det är möjligt att integrera it-användning kopplat till olika arbetssätt och ett mera flexibelt lärande i gamla skollokaler. Utvärderingsgruppen rekommenderar det danska undervisningsministeriet att medverka till att synliggöra erfarenheter och utveckla krav för hur planeringen av fysiska lokaler på bästa sätt kan stödja elevers och lärares It-användning ur ett lärandeperspektiv.

organisation för god användning
I den skola som bäst lyckats med att integrera har it-frågorna en naturlig plats i alla de grupper där strategiska och pedagogiska diskussioner förs: skolans styrelse, ledningsgruppen, lärarmöten, arbetslagen och de pedagogiska råden. Förutom under olika fysiska möten så diskuteras och sprids det idéer om hur IT kan användas i olika ämnen via skolornas kommunikationsplattformar. Både skolledningar och lärare anser att kommunikationsplattformarna kan användas för att skapa sammanhang för skolans användning av informationsteknik.

De utvärderade skolorna har olika organisatoriska modeller för hur IT-frågorna behandlas. Det är relativt vanligt att skolorna har speciella it-grupper som främst sysslar med strategi, teknik och budget, medan de pedagogiska frågorna behandlas i ämnes-, arbetslagsgrupper eller pedagogiska råd.

Men oavsett om det har etablerats speciella it-grupper eller ej är en vanlig åsikt bland lärarna att det är svårt att få de olika nivåerna och strukturerna i skolans organisation att spela tillsammans och säkra att ämnesmässiga, pedagogiska och tekniska hänsyn tillgodoses. En vanlig uppfattning bland lärarna är att det allt för ofta är fokus på hårdvarufrågor på bekostnad av pedagogiska frågor då IT diskuteras.

Oavsett organisationsmodell är det centrala att it-frågorna är brett förankrade i organisationen, att de är på dagordningen för alla i skolan och inte bara lämnas över till ledningen, eller eldsjälar och tekniker.

De sju skolorna använder elektronisk kommunikation för information från skolledning och administration till elever och personal. Hur konsekvent man använder denna form varierar. På några av skolorna finns all information tillgänglig digitalt, andra blandar papper och digital distribution. Eleverna menar att det är en styrka att få information från skolledning och lärare i digital form, men att oregelbundenhet och inkonsekvens i informationssändningen skapar osäkerhet. Eleverna anser också att de i allt för liten grad fått utbildning i användandet av skolans plattform, vilket eleverna tolkar som att skolledningen inte anser att plattformen är speciellt viktig.

Utvärderingsgruppen rekommenderar att de danska skolledningarna ska ta initiativ till att skolan formulerar en kommunikationsplan så att det är tydligt för alla hur kommunikationen ska försiggå – digitalt eller papper – och vilka kanaler som ska användas till vad och för vilka.

Vad är det i strukturerna som understödjer användningen av IT i undervisningen? Förutom de skolor som arbetar med att eleverna till viss del kan ta del av virtuell undervisning är det otydligt om, eller hur, skolorna organiserar undervisningen så att den stöder användningen av de olika möjligheter och undervisningsmetoder som IT möjliggör. Undersökningen visar att de flesta lärare anser att vid projektarbete och ämnesövergripande studier ger tekniken ett stort stöd men att gamla schemastrukturer hindrar ett bättre utnyttjande av it.

IT i lärarnas förberedelser
I undersökningen framgår att ca 88 procent av de danska lärarna använder Internet och databaser för att söka information till sin undervisning. Kommunikation via e-post eller kommunikationsplattformen används av cirka 75 procent av lärarna i deras förberedelsearbet. Närmare 60 procent använder möjligheterna att publicera lärmaterial på nätet, 40 procent för anteckningar och drygt 30 procent använder datorn till stöd vid rättning av elevernas skriftliga arbeten.

När IT används för informationssökning är det främst för att finna aktuellt material. Lärarna använder också IT till att konstruera uppgifter och övningsmaterial, skapa illustrationer och för att hitta relevanta länkar på Internet. De flesta lärare anser att det generellt går åt mer tid när man planerar undervisningsupplägg med stöd av ny teknik eftersom man själv ”snickar ihop materialet”.

En del anser att just tiden är en barriär för att inte använda IT mer, medan andra ser det som en investering eftersom det är enklare att bearbeta lärmaterialet, hålla det uppdaterat och enklare att byta material med kollegor. En relativt vanlig åsikt är att läraryrket i dagens samhälle innebär att arbeta digitalt och det är inget som man kan välja bort. Många av de lärare som utarbetar eget material publicerar det på skolans kommunikationsplattfor.

Eleverna anser att det är ett problem att långt ifrån alla lärare lägger ut material på skolans plattform och när det händer så är det ad-hoc. Eleverna efterlyser större enhetlighet hur lärarna använder plattformarna och mer systematik i denna användning.

elevernas användning
Ungefär 85 procent av eleverna använder ofta Internet för informationssökning. En vanlig elevuppfattning är att informationssökning via Internet innebär att det skapas variation i jämförelse med användning av böcker och att man som elev får en mer aktiv roll i jämförelse med att lärarna står för informationsförmedlingen samt att man kan använda aktuellt material och samtidigt får träning i källkritik. Lärarna anser också att användning av Internet skapar mer variation i undervisningen, att man får tillgång till uppdaterat material samt bidrar till att eleverna blir mer självständiga och att motivationen ökar.

Det är relativt vanligt att både elever och lärare använder presentationsprogram i form av Powerpoint och bildprojektorer finns permanent i klassrummen. Lärarnas syfte är att stödja och variera sina genomgångar. Då man låter eleverna använda denna form är det som ett presentationsverktyg vid muntliga föredragningar.

Några lärare framhåller vikten av att hålla fast elevernas fokus på det innehåll som ska presenteras så att inte formen och tekniken tar överhand. I vissa fall anser eleverna att lärare använder IT i form av till exempel Powerpoint ”för att man ska göra det” inte för att tekniken i den situationen tillför nytta.

För kommunikation digitalt mellan lärare och elever anger 35 procent av lärarna att IT används dagligen, 34 procent använder digital kommunikation någon gång per vecka.

Eleverna anger att deras skolor främst använder sina kommunikationsplattformar som en informationscentral. Meddelanden från lärarna handlar i första hand om information angående lektioner och uppgifter. En genomgående synpunkt från eleverna är att lärarna i liten omfattning använder kommunikationsplattformarna och att de lärare som använder sig av digital kommunikation nyttjar en mängd olika kommunikationskanaler som e-post, skolans plattform, skolans hemsida och i vissa fall egna hemsidor och att detta kan innebära förvirring. Men i stort sett är eleverna positiva till elektronisk kommunikation med sina lärare. De som fått ta del av stöd och handledning i denna form är mycket positiva till att få stöd på detta sätt som komplement till fysiska möten.

Då IT används av eleverna för att skriva är den vanligaste formen skriftliga inlämningar, processkrivning, och anteckningar. Ungefär en femtedel av lärarna säger att eleverna till större del eller i viss omfattning använder digitala loggböcker och/eller portfolios.

Användningen av ämnesspecifika program är relativt utbrett på de utvärderade skolorna, men den varierar stort mellan skolor, från ämne till ämne och mellan lärare. Språklärare anser att elektroniska lexikon är mycket användbara medan de är oeniga om nyttan av grammatikprogram.

För elever på tekniska program används Mathcad integrerat i undervisningen och både lärare och elever är positiva. För elever som är relativt duktiga i ämnet anses programmet mycket bra men både elever och lärare poängterar att det är viktigt att behärska begrepp och teori innan man använder programmet samt att man inte glömmer av att prata matematik med varandra. Dessutom påpekar man att det inte finns en överensstämmelse mellan användningen av IT i den dagliga undervisningen och formerna vid provtillfällen. Att det är avgörande för integration av IT i undervisningen att dessa former följs åt. Man ser positivt på de försök som undervisningsministeriet initierat med att testa it-användning vid de avslutande proven i gymnasiet.

användning vid olika arbetsformer
Fem av de sju utvärderade skolorna har avsatt en viss procent av undervisningstiden till virtuell undervisning. Detta har varit försöksprojekt godkända av undervisningsministeriet. En av skolorna har testat ”mixundervisning” på olika sätt som till exempel att undervisning i ett ämne genomförs virtuellt under speciella timmar eller som hela ”nätdagar”. På den skolan har 10 procent av undervisningen i alla ämnen kunnat genomföras som ”mixundervisning”.

En annan skola har testat att göra fem procent undervisningen nätbaserad. Skolorna anger olika pedagogiska argument för vad de menar att virtuell undervisning kan tillföra elevernas lärande. Det handlar bland annat om att elevers olika individuella behov lättare kan tillfredställas, att eleverna får mer ansvar, att man skapar bättre flexibilitet och tidsutnyttjande för lärare och elever.

Erfarenheterna är bland annat att det måste finnas klara riktlinjer för det virtuella arbetet, att eleverna har bestämda deadlines för när arbeten ska vara inlämnade. För detta arbete använder skolorna sin kommunikationsplattform för att registrera elevernas aktivitet. Eleverna nämner att det är beroende på den enskilde läraren hur möjligheterna att använda sig av virtuell undervisning. Man har också olika bilder av vad virtuell undervisning innebär och vilken nytta den tillför. Den positiva responsen handlar om att undervisningen blir mer varierad och flexibel medan den negativa tar fasta på att i vissa fall är inte den virtuella undervisningen tillräckligt planerad.

Huvudsakligen används IT i de utvärderade skolorna i varje ämne enskilt och i begränsad omfattning för integration mellan olika ämnen och för att underlätta samarbete dem emellan. Det anses att integration av IT kan stödjas bättre om man från centralt håll mer kan synliggöra och systematisera vad det finns för undervisningsmaterial digitalt och till dem skapa didaktiskt stöd samt initiera utvecklingsprojekt där man utvecklar undervisningsförlopp där IT är ett naturligt stöd.

elever och lärares kompetens
Av lärarna säger 78 procent att de använder IT i undervisningen för att eleverna ska utveckla sina ämnesmässiga kunskaper. Lärarna menar att eleverna lär sig mer i sina ämnen när IT används oavsett om det handlar om informationssökning, kommunikation eller ämnesspecifika program och presentationsverktyg.

I fokusintervjuerna säger de flesta av eleverna att de upplever att IT effektiviserar och underlättar deras skolarbete, att de får mer ut av sin tid. De nämner bland annt elektroniska ordböcker, stavnings-, grammatik och översättningsprogram som tidsbesparare. Eleverna anser att med IT blir skolarbetet mer spännande, skapar varitation, ger möjligheter till mera kreativitet och på så sätt lär man bättre. De menar också att IT tillför nya kommunikationsverktyg via e-post, direktmeddelanden och kommunikationsplattformar som underlättar samarbete och flexibilitet. Men eleverna tar också upp aspekter som att datoranvändandet kan få en tendens till mer individuellt arbete och vissa elever är oroliga att det går ut över de sociala kontakterna som de menar är en viktig motivationsfaktor i skolan.

Skolledningarna på de utvärderade skolorna påpekar att IT främst ska stödja elevernas lärande i olika ämnen. Men det förs också fram argument som att IT är en viktig del som hjälpmedel i samhället och att skolan har till uppgift att ge eleverna generella it-kunskaper. En annan faktor som nämns är att eleverna tränar sig i en mängd arbets- och studietekniker när IT används varierat i undervisningen och att elevaktiverande arbetsformer stimuleras och eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande.

Utvärderingsgruppen anser att IT ingår i skolornas pedagogiska praxis med tanke på att tekniken ska understödja elevernas lärande i sina ämnen, ge stöd för ämnesintegration, projekt- och självständigt arbete. Men användningen varierar från lärare till lärare och därför behöver skolorna kvalitetssäkra – planera, implementera och följa upp – att alla elever får grundläggande it-kompetens, ämnesspecifika kunskaper, stöd i källkritiskt tänkande och att danska undervisningsministeriet utformar nationella minimikrav för den it-kompetens som eleverna förväntas ha efter genomgången gymnasieskola.

kompetensutveckling
Utvärderingen visar att de danska lärarna i hög grad deltagit i olika formaliserade kompetensutvecklingsinsatser, Gymnasie- IT, programspecifika utbildningar, kurser i hur kommunikationsplattformen används etcetera. Lärarna är nöjda med att ha deltagit i dessa kurser som ger inspiration och nyfikenhet till att pröva nya användningsområden. Men samtidigt anser lärarna att kurserna inte ger något om de inte följs upp ”hands on” och att skolledningarna bör tänka mer på att integrera kurser i den efterföljande dagliga praktiken. Man efterlyser också kompetensutveckling som fokuseras sig på den pedagogiska och didaktiska användningen av it.

En viktig del i utvecklandet av nya kompetenser är vilka system och kulturer det finns på skolorna för att lära varandra och dela med sig av kompetens i den dagliga verksamheten både via fysiska möten och via skolans kommunikationsplattform.

Utvärderingsgruppen menar att skolledningarna bör arbeta systematiskt med att säkra lärarnas it-kompetenser att sätta upp tydliga mål för vilka kompetenser som lärarna som minimum ska ha och att den ska vara en del i en individuell kompetensutvecklingsplan för varje lärare. Vidare bör ledningen stödja och planera för hur man organisatoriskt, fysiskt och virtuellt skapar så bra förutsättningar som möjligt för att underlätta lärares möjligheter att lära av varandra.

utvecklingsplaner – jobba med helheter
I stort sett alla skolorna har skriftliga utvecklingsplaner i form av it-strategier, däremot är handlingsplaner kopplat till mål för utbildningen för genomförandet av it-integrationen inte så vanligt och det framgår också att eleverna och i vissa fall lärarna inte känner till de utvecklingsplaner som finns på skolorna.

Att integrera IT i undervisningen involverar alla sidor av en skolas verksamhet som design av de fysiska lokalerna, pedagogik, didaktik, ekonomi, samarbete, delaktighet, kompetensutveckling, ledningsfilosofi, utvärderingsrutiner med mera . IT-integration är ett utvecklingsprojekt för hela skolan och därför viktigt att det sätts upp mål och att ge förutsättningar för alla att arbeta mot dem. Det är tydligt i de utvärderade skolorna att man mer måste arbeta med helheter. Även om man i planerna tar upp pedagogiska, tekniska, organisatoriska och kompetensmässiga faktorer bör man mer tydliggöra sammanhangen dem emellan. Hur ska till exempel tekniska, organisatoriska och kompetensmässiga områden bidra till att realisera pedagogiska målsättningar?

När skolorna ska omsätta sina övergripande målsättningar för integration av IT i undervisningen i konkreta handlingsplaner och mål är det viktigt att utgå från var man står nu. Det är inte meningsfullt att ställa upp mål för en långgående integration av IT om man till exempel inte har ändamålsenliga lokaler, utrustning och om det finns begränsade erfarenheter och kompetens bland lärarna. Det måste finnas en balans mellan var man står nu och vart man vill nå.

En annan aspekt att ta hänsyn till är om utvecklingsplanerna är tillräckligt operationella och användbara i det dagliga arbetet. De ska kunna nyttjas av både skolledare, lärare och supportpersonal och planerna ska vara tydliga i vem som har ansvar för vad. Därför måste utvecklingsplanerna vara konkreta. Ytterligare en aspekt som måste fungera är att planerna är kända och förankrade bland personal och elever samt att dess är motiverade för uppgiften. Generellt bör också skolorna förbättra sin utvärderingspraxis genom att regelbundet och systematiskt genomföra utvärderingar och uppföljningar av planer och arbetet – större och mindre projekt - med att integrera IT i undervisningen så att erfarenheter sprids och används i det löpande arbetet med att säkra och utveckla skolans pedagogiska praxis.

SAMMANFATTNING:
utvecklingsprojekt för hela skolan
Integration av IT griper in i alla områden av en skolas verksamhet: fysiska, organisatoriska och pedagogiska strukturer. Samtidigt handlar integration av IT inte om att använda tekniken på ett bestämt sätt utan att utveckla en praktik där IT ingår som en naturlig del i arbetet. Integrationen av IT kräver att man tänker i helheter så att de olika sidorna av it-användningen kan samspela och understödja varandra. Integrationen kräver också att alla i organisationen är motiverade och känner sig delaktiga.Skolledningen bör därför säkra att tekniska, pedagogiska och ämnesinriktade övervägande binds ihop och att all personal och elever är involverade i frågorna.

Det är ledningens ansvar att utstaka riktningen för skolans arbete med att integrera IT i undervisningen och få alla lärare att arbeta mot uppställda mål. Ledningens ansvar ställer krav på ett tydligt ledarskap och i det sammanhanget är det avgörande att ledningen både uppträder som förebilder och vågar ställa krav på it-området. Ledningen bör därför göra ”digital ledning” till ett insatsområdet och uppträda som rollmodell samt utveckla tydliga utvecklingsplaner för integration av IT och ställa tydliga krav.

variation av it-användandet
It kan göra undervisnings- och lärsituationerna mer omväxlande och vara ett viktigt pedagogiskt redskap till att utveckla elevernas kompetenser. Men att kunna använda IT varierat och med ett klart syfte kräver överblick över vilka program och läromaterial som finns tillgängligt, hur de kan användas på olika sätt. Detta kräver att lärarna accepterar att arbetet med IT ingår i en professionell lärarroll och att man kontinuerligt prövar de möjligheter som IT skapar för professionen.

Ledningen bör därför skapa tillfällen för systematiska erfarenhetsutbyten i till exempel ämnesgrupper och arbetslag så att lärarnas erfarenheter av användning av program och arbetsformer professionaliseras avseende en medveten och varierad användning av IT.

minimikrav för elevernas it-kompetens
IT-kompetens är ett viktigt element i den studiekompetens som en gymnasial utbildning ska ge eleverna. Det finns behov av att sätta elevernas utveckling av it-kompetenser i system så att det blir tydligt vilka it-kompetenser som eleverna ska uppnå och att dessa följs upp och utvärderas för att säkra ett eleverna faktiskt uppnår dessa. Utvärderingsgruppen rekommenderar därför det danska undervisningsministeriet att ställa upp nationella minimikrav för de it-komptenser som eleverna förväntas inneha efter genomgången gymnasieutbildning, gärna understött av en form av IT-körkort och eleverna bör testas i dessa kompetenser som ett led i de examensprov som man genomgår.

stärkt utvärderingspraxis
Löpande och systematisk utvärdering av it-användningen är avgörande för att säkra och utveckla kvaliteten av den pedagogiska praktiken. Detta för att tydliggöra vilka erfarenheter lärarna gör och för att skapa överblick av den samlade kompetens som finns i organisationen så att skolan kan utnyttja denna och omsätta den till medveten utveckling. Ledningen bör därför säkra att det genomförs löpande och systematiska utvärderingar av både mindre och större skala så att erfarenheter sprids och används i det löpande arbetet för att säkra och utveckla skolans pedagogiska praxis.

Ur ett allmänt skolutvecklingsperspektiv är studier av hur IT integreras i en skolas verksamhet intressant. När ny teknik förutsätts användas av alla synliggör den en skolas grad av professionalitet på olika nivåer. Ledningens roll och strategier blir tydliga, hur man handskas med frågor som kompetensutveckling, pedagogik, utvärdering, samarbete, elev och personalinflytande och att arbeta i en skola där det är gemensamma mål som ska uppnås lyfts till ytan.

Den danska utvärderingen visar på vikten av helhetstänkande där mjuka och hårda frågor hör ihop och att man inte kan ha ett gammalt, instrumentellt synsätt på utvecklingsarbete för att lyckas med att integrera IT i en skola.

Bosse Andersson
Gymnasielärare och IT-samordnare,
jobbar för närvarande med projekt kring skolutveckling och IT på Myndigheten för skolutveckling.