– Vi har blivit en attraktiv skola, för både elever, lärare, forskare – och tjuvar, säger Annett Hertzenberg, projektledare på Jordal skola.

Tjuvarna är inte välkomna tillbaka, men att både elever och lärare nu aktivt söker sig till skolan är ett gott betyg och resultatet av den utveckling skolan genomgått de senaste tre åren.

Jordal är en rätt nybyggd högstadieskola i östra delen av centrala Oslo. Elevsammansättningen ger en bild av befolkningssammansättningen i området. Av skolans närmare 400 elever har 58 procent minoritetsspråklig bakgrund, totalt talas drygt 25 språk på skolan, och övriga 42 procent har norska som förstaspråk. Båda dessa grupper är i sin tur indelad i två grupper, en grupp från resursstarka familjer och en grupp från resurssvaga hemförhållanden.

De tre senaste åren har Jordals skola, tillsammans med Vahl skole och Elvebakkens gymnasium (se sid 28) ingått i projektet ”IKT i flerkulturella skolor”.

bättre lärande med IT
På Jordal har IT kommit att fungera som en katalysator för skolutveckling. Skolan i dag är inte densamma som den var för tre år sedan. Nu kan knappast någon tänka sig en skolvardag utan ett väl fungerande IT-stöd och vid den senaste utvärderingen menade 100 procent av lärarna och 91 procent av eleverna att IKT är ett bra verktyg i lärprocessen.

Elevernas inflytande över planeringen har ökat, de tar mer ansvar för sitt eget lärande och datoranvändningen bidrar till att öka motivationen till självständigt arbete. Eleverna tycker också att det blir en lugnare undevisningssituation när de har tillgång till datorer. Skolan har fått en mer flexibel organisation, och ett ökat fokus på arbetsmiljö som en förutsättning för utveckling.

Men vägen har inte varit enkel och motsättningarna i lärarkåren stundtals hårda, det är ingenting att hymla med menar Annett Hertzenberg och Trude Myrvold, lärare i matematik och naturkunskap samt skolans skyddsombud.

bärbara datorer och en splittrad lärarkår
– Projektet hade absurt höga mål. Vi skulle nästan rädda världen på tre år med hjälp av IT, säger Annett Hertzenberg.

Projektstarten blev inte lyckad. Att skolan skulle delta i projektet hade bestämts över huvudet på lärarna och hösten 2001 fick lärarna varsin bärbar dator med tillhörande datorkurs på cd.

– Varsågod, gå hem och lär er.

Kraven i början var att alla skulle klara datakörkortet till julen – det var det ingen som gjorde. En del traditonella kurser i olika programvaror anordnades också utan större framgång. Elevdatorerna var starkt försenade, det dröjde ett helt år innan de kom på plats, och det gjorde också att motivationen hos lärarna inte var så hög.

– För att veta vad som är viktigt att kunna i Excel, krävs praktik i klassrummet, påpekar Annett.

Initieringsprocessen skulle ha sett helt annorlunda ut, konstaterar Annett och Trude.

– Vi hade ingen att lära av, vi gick i alla fällorna, och första året hände det ingenting.

Men det största problemet, förutom de uteblivna elevdatorerna, var att lärarkåren på skolan var splittrad i frågan om projektet. Halva lärarkåren var för projektet och för IT i skolan, den andra halvan var mycket skeptisk. Till viss del handlade det också om vilken pedagogisk grundsyn lärarna hade, de som var för projektet var i många fall också de som var för ett mer elevaktivt arbetssätt.

– IKT förutsätter ett elevaktivt arbetssätt, säger Annett.

På Jordal jobbar man i team där fyra lärare har hand om all undervisning för 60 elever och konflikten splittrade också teamen, där två lärare kunde vara för och två emot.

– Den konflikten har vi burit på länge. Vi fick fokusera på arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala, berättar Annett och Trude.

– Det går inte att ändra skolan om inte arbetsmiljön är bra, när den är det går det nästan av sig självt.

Till slut löstes de gamla teamen upp och lärarna fick själva välja vilka de ville samarbeta med. Det innebar att ungefär häften av de nya teamen på skolan ville jobba mer med IT i undervisningen och hälften ställde sig avvaktande. Det innebar också att lärare fick undervisa i ämnen de inte hade formell behörighet i.

– Det blev en enorm skillnad. Lärarna kände sig trygga i de nya teamen och den psykosociala arbetsmiljön förbättrades drastiskt, säger Annett Hertzenberg.

– När man känner sig trygg törs man också pröva saker man inte törs annars, påpekar Trude Myrvold.

Ett lite oväntat resultat var att även de ”projektnegativa” teamen valde att börja förändra sitt arbetssätt.

– Det blev lite av OK, vi ska väl inte vara sämre än de andra.

Så när samtliga lärare på skolan nu menar att IKT är ett bra verktyg för elevernas lärande är det ett uttryck för att det har skett en stor omställning.

kursändring och tvärstopp
Under det andra projektåret började projektet gå framåt.

– Vi slutade med externa kurser, i stället håller vi kurser för varandra och har workshops kring olika teman.

Projektledningen förändrades också. Annett Hertzenberg som varit lärare på skolan och ingår i skolledningen övertog projektledarskapet.

– Om inte skolledningen är med, då är det ingen som tar det på allvar, påpekar Trude Myrvold.

En annan stor förändring som gav projektet en rejäl skjuts framåt var att man började använda en digital lärplattform. Det bestämdes ett datum när all information skulle ske via lärplattformen. Och från den dagen förändrades informations- flödet på skolan radikalt.

– Det ligger inga papper i lärarnas postfack längre och ingen kan säga att de inte har fått information, säger Annett Hertzenberg.

I och med att den digitala lärplattformen började användas fick alla en konkret användning av IKT i det dagliga arbetet. Alla uppgifter för både lärare och elever finns på lärplattformen. All planering, alla kursmål, scheman, periodplaner, projektrum, diskussionsforum, ämnesrum för lärare, utvärderingar – allt finns på lärplattformen som fungerar som ett nav på skolan och en förutsättning för en flexibel organisation med självstyrande team.

– Lärplattformen var ett lyft och våren 2003 var vi nästan på väg mot skyarna.

Då beslutade sig Oslo kommun för att it-driften skulle läggar ut på entreprenad och resurserna fördelades enligt en genomsnittlig tidsåtgång bland skolorna. På Jordal innebar det katastrof. Allt bröt samman och det blev totalt stopp.

– Frustrationen var hög, men det var också motivationen. Verktyget hade blivit självklart, säger Annett Hertzenberg.

I dag har skolan en heltidsanställd driftstekniker. En stabil drift är en förutsättning för att arbetet ska fungera.

elever med självförtroende
Alla elever arbetar nu med digitala elevmappar, en form av portfolio. Dels har de en arbetsmapp där de samlar allt de jobbar med under en period, sedan har de en värderingsmapp där de väljer ut vilka arbeten som ska bedömas av läraren.

– IKT ger möjligheter att följa elevernas lärprocesser, det är lättare för både dem och mig att se deras utveckling, menar Trude.

– Det vi ser är också att datorn nästan verkar magnetisk och koncentrationsskapande. Många elever jobbar mer, deras arbeten ser finare ut. Och för de svaga, eller blyga är det lättare att göra sina presentationer när de har stöd av till exempel en Powerpoint. Det blir inte lika mycket uppmärksamhet på eleven utan de andra tittar på bilderna i presentationen, säger Annett .

För eleverna är det en del i ett arbetssätt där de tar mer ansvar för sitt eget lärande, med stöd av planeringar. mål och samverkan via lärplattformen. Och skolans utvärderingar visar att motivationen och lärlusten hos eleverna har ökat.

På Jordal delas terminen in i två perioder med övergripande teman där eleverna har uppgifter som de arbetar med under stort eget ansvar under hela perioden.

– Ansvar är ett stort begrepp och många elever behöver hjälp att sätta ramar kring sitt arbete, särskilt i början innan de blivit vana vid arbetssättet, säger Trude Myrvold.

Den hjälpen får eleverna bland annat i sin basgrupp där de har möte med sin kontaktlärare två gånger i veckan. I början av veckan planläggs veckans arbete och i slutet utvärderas resultatet.

– Vi ser att eleverna har fått mer självtillit och ett större självförtroende.

En annan mycket viktig del för elevernas självförtroende och delaktighet är KOBA, som står för kantin, orden, bibliotek och aktivitet. Eleverna i de olika teamen har enligt ett rullande schema ansvar för KOBA och då ingår bland annat att sköta kantinen, skolans egen servering. De vuxna finns tillstädes i bakgrunden, men det är eleverna som driver projektet. De brer mackor, lagar mat, sköter försäljningen. KOBA betyder mycket för elevernas självförtroende påpekar Annett och Trude.

– Det är en möjlighet att visa upp sig på en annan arena än klassrummet. Någon som kanske inte är så duktig i klassrummet kan vara en hejare på att laga mat.

För lärarna som annars mest ser eleverna i det egna teamet är det också en chans att lära känna de andra eleverna på skolan.

läskompetensen i botten
En stor utmaning har varit att öka elevernas läskompetens. Under projektet gång gjordes en stor läsundersökning i Oslo som visade att av de elever som skulle börja på skolan till hösten låg 82,5 procent av de minoritetsspråkliga eleverna och 50 procent av de norsktalande under kritisk läspunkt för årskurs fyra.

– Av de elever som skulle börja hos oss hade sju procent i princip inte en chans att klara studierna, alldeles oavsett vilka läromedel vi använde, säger Annett.

Att förbättra elevernas läskompetens blev ett av huvudmålen i projektet. Skolan importerade LUS från Sverige och nu ”lusas” eleverna fyra gånger per år. Särskilda satsningar har gjorts på att följa upp resultaten från LUS med bland annat särskilda läskurser. Att alla resultat finns tillgängliga på lärplattformen underlättar också uppföljningen av varje enskild elev Eleverna har använt sig av IKT i sin läsutveckling bland annat genom att skriva om det de läser.

– Dessutom har vi sett att eleverna blir bättre läsare ju mer de skriver och bättre skribenter desto mer de läser.

Satsningen har gett resultat. Av de elever som började på Jordal hösten 2003 låg 72 procent på LUS 15 eller lägre i februari 2004, i september hade siffran sjunkit till 45 procent.

fokus på lärande
– I dag är vi i mycket högre grad en flexibel och lärande organisation. Vi vet mer om både vår egen och elevernas kompetens, säger Annett Hertzenberg.

Nu görs regelbundna brukarundersökningar, både bland personal och elever. Och resultaten kan brytas ner på teamnivå. Första gången som resultaten från en brukarundersökning redovisades blev resultaten bortförklarade. I dag är reaktionen: Det måste vi göra någonting åt.

Att säga i vilken grad IKT har bidragit till förändringarna kan varken Annett Hertzenberg eller Trude Myrvold säga, men IKT-projektet har fungerat som en katalysator för skolutvecklingen.

– Vi har ett mycket högre medvetande om vårt uppdrag. Det är elevernas lärande som är det viktiga inte att vi undervisar. Fokus har ändrat sig.

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se