Untitled Document Av: Anders Ekberg
E-Post: anderseg@bredband.net


Från spritstencil till
interaktiv whiteboard

Min lärarbana närmar sig sitt slut och det är dags att summera. Mycket har hänt med skolans organisation, ämnesinnehåll och pedagogiska metoder. Inte alltid till det bättre. Rubriken ”Från spritstencil till interaktiv whiteboard” är ett sätt att sammanfatta den enorma utveckling som skett vad gäller hjälpmedel i den pedagogiska vardagen.

Du som idag är ung pedagog har knappast ens som elev utsatts för spritdoften från färska spritstenciler. Den tekniken var på 60-talet det enda ekonomiskt försvarbara sättet att kopiera klassuppsättningar av övningsuppgifter till eleverna. Ibland kunde man spara originalet och återanvända det. Och varje gång blev man kladdigt blå på fingrarna av hanteringen och ibland lite omtöcknad. Elevernas märkliga förtjusning över spritdoften med djupa andetag och med näsan tryckt till stencilen upphörde aldrig att förvåna.

Så kom offsetmaskinen som gav nästan tryckkvalitet på kopiorna, men som bara vaktmästaren fick sköta. Och man kunde inte komma 5 minuter före lektionen – nej, det handlade om att vara ute dagar i förväg vilket kanske ibland var bra för planeringen. Så började de moderna kopieringsmaskinerna dyka upp men var alldeles för dyra att använda. Med täta mellanrum kom förmaningar från skolledningen att minska på användningen. Ibland införde man koder för kopieringen så att man kunde ställa storförbrukare till svars. I dag är denna teknik den enda förekommande och är numera ekonomiskt försvarbar även vid volymanvändning.

från kritor till pekfinger
En annan utveckling har skett i klassrummet med övergång från krittavla till tavlor av glas, whiteboards. Åtskilliga lärare blev allergiska mot kritan och försökte minimera problemet genom att hålla kritan med en papperstuss. Framför allt för dessa lärare var införandet av whiteboards en välsignelse.

Ett annat problem med krittavlan var att kläderna efterhand blev vitfläckiga av kritdammet. Man kunde heller aldrig vara säker på att det fanns kritor i klassrummet och bar därför ständigt med sig reserver. Inget tungt bekymmer visserligen. Med whiteboarden kom problemet med pennorna som snabbt torkade. För att inte tala om risken att pennan inte var avsedd för whiteboard och att det därför inte gick att radera tavlan. Slokörat fick man förklara sig för vaktmästaren som ibland lite ovilligt hjälpte till med rengöringen.

Det största problemet med klassrummets tavlor var att när man behövde mer yta och var tvungen att radera så var ”konstverket” borta för evigt. Hos elever som flitigt hade antecknat fanns tavlans innehåll kvar men på bekostnad av förståelse eftersom koncentrationen legat på själva antecknandet.

Med modern teknik kan de flesta problem med den traditionella tavlan bemästras. Det senaste, och det som nu också börjar få spridning i svenska klassrum, är interaktiva whiteboards. Aldrig pennor som torkat. Aldrig brist på whiteboardyta. Inga elever behöver anteckna utan kan koncentrera sig på innehållet i stället. Lektionens tavlor kan sparas och skrivas ut i efterhand eller läggas ut på webben för elever som varit frånvarande eller för elever som behöver repetera.

interaktiv whiteboard
Den interaktiva whiteboarden är en tryckkänslig whiteboard som via USB ansluts till en dator som i sin tur är kopplad till en projektor. Datorns bildskärm projiceras på whiteboarden. Tack vare dess tryckkänslighet kan du med fingret mot whiteboarden utföra allt som annars bara kan göras via tangentbordet. Fingret blir din muspekare. Detta gäller givetvis också all tänkbar programvara. Men du kan dessutom med fingret skriva text i olika färger på i princip samma sätt som du tidigare skrivit med penna på en vanlig whiteboard. Det finns en inbyggd teckenigenkänning så att handskriven text kan översättas till för datorn redigerbar text. Det du gör med programvarans pennor eller med fingret läggs i ett lager ovanpå den applikation som du kör i datorn. Viktiga delar i den projicerade bildskärmen kan till exempel med kommentarer eller inringningar framhävas. Inget problem med torkade pennor längre. Givetvis kan du också sudda med fingret alternativt använda en medföljande sudd.

Bredden på den tillgängliga ytan är klart mindre än en vanlig whiteboard men tack vare ett smart program kan höjden bli avsevärd. Man kan säga att du istället för en vanlig bred liggande whiteboard nu har en whiteboard på högkant. Men inte bara en enstaka whiteboard. Du kan nämligen skapa obegränsat med nya sidor vilket i princip är nya tomma whiteboardytor samtidigt som de gamla finns kvar.

Dina tavlor kan givetvis sparas för att efterarbetas och du kan därefter göra dem tillgängliga över webben i till exempel pdf-format. Således inte längre problem med att raderade tavlor för evigt är borta.

På Skolforum visades i DIU:s monter hur en interaktiv whiteboard kan användas i undervisningen. Tre elever från Rönningegymnasiet som aldrig tidigare arbetat med produkten lärde sig på nolltid att hantera utrustningen. Så för en datorvan person är hanteringen inget problem. Och för den pedagog som fortfarande tycker att datorn inte tillför något i klassrummet är det dags att tänka om. Med en interaktiv whiteboard behöver du inte gömma dig bakom ett tangentbord utan kan som vanligt agera framför dina elever framme vid tavlan. Och eleverna ser hela tiden vad du gör. Eleverna behöver inte längre föra anteckningar utan kan koncentrera sig hundraprocentigt på innehållet.

Från andra program, Internet Explorer, Excel osv, som du visar på whiteboarden kan du klippa ut delar och under lektionen enkelt föra över till dina tavlor. Vid lektionens slut kan du snabbt repetera innehållet i lektionen genom att enkelt visa de whiteboardytor du och eleverna skapat. Men du kan också inleda nästa lektion med en påminnelse om förra lektionen genom att visa den lektionens tavlor.

Vad som åstadkoms på whiteboarden kan skrivas ut alternativt efter din bearbetning läggas ut på webben. Där kan alla terminens tavlor placeras och därmed bli ett bra instrument för den som vill repetera. För din egen planering kan den här utrustningen bli en tillgång. Nästa gång du skall hålla en liknande lektion kan du själv repetera dina gamla tavlor och kanske förbättra innehållet.

Anders Ekberg
E-Post: anderseg@bredband.net



Datorn i Utbildningen nr 7 2004. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7 - 04]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 041128