Av: Lena Müller,
E-Post: lena.muller@telia.com

Guida eleverna i sökdjungeln

Hur tänker eleverna när de söker på nätet? Lena Müller har gått igenom och analyserat frågor och elevernas svar från sex terminer med tävlingen Sökmästaren.

eleverna använder sökmotorer
Google och AltaVista är de överlägset mest använda sökmotorerna. Eleverna använder också ofta dagstidningar som de redan kan adressen till. Allt oftare söker de dessutom direkt på andra ställen som de redan känner till. Det märks att de blir allt mer vana vid nätet. Sökningen sker ofta på ett enda ord; de flesta elever tycks inte känna till att det blir färre och bättre träffar ju fler sökord man använder. Det gäller för de flesta sökmotorerna. Det blir bara träffar på dokument där alla sökorden finns med. Om man söker på flera ord utesluts alltså de dokument som bara innehåller något av orden.

De speciella portaler som finns för skolan tycks vara praktisk taget okända för våra tävlingsdeltagare, åtminstone används de inte. Ett exempel är Länkskafferiet, med kvalitetsgranskade länkar speciellt för skolbruk: http://lankskafferiet.skolutveckling.se

Eleverna använder inte heller de katalogtjänster som finns på nätet, trots att vissa uppgifter lämpar sig väl för detta. Frågan ”På vilka sätt kan idrottsmän vara dopade” är ett exempel. I en katalog som Yahoo eller Google (kategorier) kan man klicka sig ner från kategorin Sport till kategorin Dopning. Man får fram stora ”ämneswebbar” som handlar om dopning. I Länkskafferiet hittar man också lätt en innehållsrik webb från Riksidrottsförbundet som handlar om dopning. När eleverna i stället använder en sökmotor finns det en risk att de inte hittar dessa webbplatser alls bland de första träffarna. Sökmotorerna letar bland annat i webbdokuments titlar och räknar hur frekventa själva sökorden är i dokumenten.

Ämneskatalogerna verkar nästan okända för eleverna. Förutom att de ibland är överlägsna att söka i erbjuder de goda möjligheter för eleverna att träna att tänka i ämneskategorier. Om de ska lösa en uppgift får de tänka efter vilket ämne det handlar om och testa om de klarar av att gå från bredare till smalare kategorier i en katalog.

eleverna är duktiga på att hitta nyheter
De flesta elever är mycket duktiga på att leta efter nyheter. Oftast kan de Internetadresserna till tidningar och TV och letar där direkt. Mediearkivet är också bekant för många elever.

Nyhetsfrågor är lämpliga för jämförande sökningar. Vad säger till exempel kvällspressen i jämförelse med de mer ”etablerade” dagstidningarna eller radio/TV.

Presenteras enbart fakta eller spekulerar man på olika sätt? Det inte är självklart att eleverna ifrågasätter vad de läser, även när det är uppenbart att de borde göra det. Som lärare kan du nog aldrig prata för mycket om dessa saker och nätet erbjuder många tillfällen till kritiska och jämförande undersökningar.

Ibland handlar tävlingen om gamla händelser som blivit aktuella igen därför att det kommit fram nya uppgifter. Ett exempel: ”Den första passageraren i rymden var en hund. Vad hette hon och vad hände med henne?” Den veckan var ämnet aktuellt eftersom det kommit fram ny information kring hur hunden Laijka dog. Vi fick in sex helt olika typer av svar. Att svaren blev så olika berodde på att eleverna hittat olika källor som dessutom var de från olika datum. En del var väldigt gamla uppgifter. Här blir de senaste uppgifterna (i det här fallet från den 29 okt 2002) det mest sannolika svaret.

inga ”sanna” svar förvirrar
Ofta ger vi eleverna uppgifter som inte har entydiga svar. Exempel: ”Leta upp en recension av filmen Alla älskar Alice på nätet. Var hittade du den? Uppge Internetadressen och besvara frågan: Vilken aktör får mest beröm i recensionen?”

Recensenternas tycke och smak styr deras åsikter om vem som är den bästa skådespelaren. Det är inte alls självklart för eleverna att de kan finnas olika åsikter i frågan. Därför är den här typen av uppgift jättebra om man vill prata med eleverna om åsikter, tycke och smak och hur det påverkar recensenternas sätt att skriva om och bedöma

De ger också bra tillfällen att ta upp frågor som gäller smak och hur man tränar sig i att bedöma en film, pjäs, ett musikstycke eller ett konstverk.

duktiga på praktiska frågor
Praktiska frågor som gäller egna intressen är roliga för eleverna. Vi gav till exempel följande uppgift: ”Du har fått– eller sparat ihop – 3 000 kronor för att köpa en ny cykel. Ge dig ut på nätet för att hitta den cykel som du tycker är den bästa som du kan få för pengarna. Kan du köpa cykeln över nätet eller tänker du gå till en cykelhandlare som du hittat på nätet?” Vinnaren löste uppgiften genom att gå till flera olika sidor och jämföra uppgifter. Hon fick klart för sig vilken typ av cykel hon skulle köpa, märke, pris och försäljare.

Vi har också haft frågor om vilket väder man kan vänta sig på en plats som man ska åka till alldeles strax, billigaste sättet att resa mellan olika platser, hur man kan skaffa sig brevvänner med samma intressen som man själv har någon annan stans i världen eller hur man beter sig för att spela schack med någon över nätet. Vi har också frågat hur man kan hitta sätt att lära sig ett annat språk.

Den här typen av uppgifter är eleverna ofta duktiga på. Det märks att de har vana att lösa ”praktiska” frågor med hjälp av nätet. Kanske kan en del lärare få hjälp av elever i sådana här frågor?

stöd i kritiskt tänkande
Eleverna behöver få stöd för att lära sig kritiskt tänkande och urskiljning när det gäller åsikts- och intresseyttringar

Ibland presenterar vi alltså uppgifter där man kan förväntas få olika svar beroende på var man hittar dem.

Exempel: ”Ännu idag finns det stridigheter mellan samer och den svenska regeringen kring samernas rättigheter. Vilka former tar de sig?” Vinnaren hade hittat en sida som från en grupp som vill bilda opinion till samernas försvar. Flera andra tävlande hade också hittat liknande sidor. Det var inte givet för eleverna att även leta efter källor på regeringens hemsida.

Här behöver de flesta lärarens stöd och hjälp. Det är inte självklart att eleverna uppfattar att det kan vara fråga om kontroversiella intressen och att de därför bör vara uppmärksamma på vilka källor de använder. Eleverna kan få hjälp genom att du som lärare pekar på att det finns olika sätt att se på saker och ting och uppmuntrar dem att leta efter olika källor.

Som lärare kan du använda den här typen av uppgifter för att få igång elevernas tänkande kring politiska frågor, varför olika intressen kämpar mot varandra och hur de ”vinklar” fakta beroende på vad de vill få fram. Det är också en bra uppgift för att titta närmare på vilka som står bakom olika sidor på nätet och hur trovärdiga de kan bedömas vara.

fantastiska möjligheter
Vi har alltså märkt att eleverna oftast är duktiga på att söka och hitta uppgifter på nätet. Däremot behöver de mycket stöd för att lära sig urskiljning och källkritik.

Nätet är väldigt annorlunda än vanliga skolböcker, där eleverna helt enkel tar det som står för ”riktigt” – det som ska läras in. Eleverna tar i stor utsträckning med sig denna inställning när des letar på nätet. De hittar uppgifter i olika frågor och svarar genom att använda dem. Men i många fall uppfattar inte eleverna att det de hittat inte är ”fakta” utan uppgifter som kan ifrågasättas eller åsikter om saker och ting.

Vi har till exempel märkt att det är knepigt för eleverna att förstå att de måste tala om exakt var de har hittat information (det vill säga själva Internetadressen). Det här hänger också samman med ”forskningstänkandet”. Andra ska helt enkelt kunna kontrollera de uppgifter man använder. Det är viktigt att eleverna lär sig den ”rutinen” redan i grundskolan.

Nätet är därför ett utomordentligt verktyg om man vill utforska frågor. I den normala forskningsprocessen ingår ju alltid källredovisning och egna resonemang kring de uppgifter som man använder i sin undersökning.

Nätet erbjuder fantastiska möjligheter för att lära sig undersöka, se med kritiska ögon, ifrågasätta och bedöma uppgifter och fenomen. Eleverna kan bli alltmer självständiga i sin inlärning och sina bedömningar genom att de använder Internet i undervisningen – under förutsättning att de i skolan får stöd i att utveckla denna kritiska ådra.

Internet kan bli ett stöd när de ska tränas att ta egna initiativ och söka egna lösningar, något som blir allt viktigare för ett kommande arbetsliv).

Lena Müller,
bibliotekarie och ansvarig för sökmästartävlingen,
E-Post: lena.muller@telia.com