Untitled Document

Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se


Musik och digital teknik ger lärlust
och självförtroende

En passionerad Rolling Stone-diggare. En cellist. En judoka. En musikvideoskapare. Tjugo skoltrötta elever som inte har gymnasiebehörighet. En ljudstudio, modern teknik och en övertygelse om att intresse för musik kan användas för att öka lusten att lära.

– Det var mer som skola och fritid i ett. Musik lyssnar man ju på hela tiden. Och lärarna tog hänsyn till ens problem, dom var justa men stränga och man utvecklades hela tiden.

Lena Dursun, en före detta elev på Music Factory har tittat in för att hälsa på kompisar och lärare. Hon tillhör dem som har fått sin gymnasiebehörighet och går nu på ett specialutformat Barn- och fritidsprogram på Igelstavikens gymnasium i Södertälje. Ett program som innehåller mycket praktik, utbildning på Tom Tits experiment och mycket IT-utbildning.

– Det är kul och lärarna verkar bra, säger Lena med eftertryck. Men utan Music Factory hade det troligen inte blivit någon gymnasieutbildning.

– Jag har utvecklats och lärt mig, och fått mer självförtroende. När det gäller musik kan jag mycket mer än mina kompisar och när man kan saker känner man sig glad.

musik föder lärlust
Music Factory i Botkyrka, utanför Stockholm, startade för två år sedan som ett metodutvecklingsprojekt, men ska nu övergå till ordinarie verksamhet inom gymnasieskolans ram. Idén är att fånga upp ungdomar, 16–19 år, som inte är behöriga till gymnasiet men är intresserade av musik och digitala medier och den vägen hitta motivationen och ingångarna till de övriga ämnena. Förutom de fyra kärnämnena har man också undervisning i musik, teknik, idrott och bild.

– Resultatet har varit strålande, säger Jenny Jagare, projektledare för Music Factory. Lusten till lärande och studieresultaten har varit över förväntan och av de drygt 40 elever som passerat under de två åren har 75 procent klarat sin gymnasiebehörighet.

Eleverna som blir antagna till Music Factory har mängder av misslyckanden bakom sig.

– Vi har haft elever som inte varit i skolan på flera år. Våra elever är inte duktiga i skolämnen, de är inte duktiga på datorer, de flesta är faktiskt helt rudis när det gäller teknik. Men de är bra på att stå och hänga, prata, och röra sig till musik. De är ofta väldigt sociala och spanar in allt som händer runt omkring dem.

engagerade lärare
När eleverna kommer till Music Factory möts de av en hightech-miljö. Undervisningslokalerna är inrymda i Grafiskt centrum, ett hus där företag, universitet och gymnasieutbildning samsas. De möts också av engagerade lärare som hela tiden finns med, puffar på, håller koll och tränger sig på.

Lärarna är nyckeln till framgången, understryker Jenny Jagare, samtidigt som hon påpekar att lärartätheten inte är högre på Music Factory än på det individuella programmet. De extra projektmedel som funnits har använts till metodutveckling och en elevplats på Music Factory är inte dyrare än i den ordinarie verksamheten.

Totalt har de 2,7 lärartjänsterna fördelats på fyra personer. Men de fyra lärarna Anders Strömbäck, Armin Coric, Mattias Nyberg och Jenny Hallberg, har förutom sin ämneskompetens, haft stora möjligheter använda sina kunskaper inom andra områden. Jenny Hallberg, engelsklärare, är också bland annat en duktig judoka (person som tränar judo) och det har blivit många judopass under idrotten. Anders, lärare i svenska och samhällskunskap, vet allt om Rolling Stones och musik från 1960-talet och framåt. Mattias, mattelärare, är utbildad cellist och Armin kombinerar sitt teknikkunnande med musikskapande.

vilja att uttrycka sig
Den röda tråden i utbildningen är musiken och viljan att uttrycka sig. Arbetssättet är produktionsinriktat, dels i musikstudion, dels genom att den digitala tekniken används genomgående i alla ämnen. Eleverna arbetar hela tiden med teman. De gör konkreta produktioner och använder både låtskrivandet, musiken och andra kreativa verktyg för att presentera sina kunskaper i samlad form i till exempel Powerpointpresentationer. Deras arbete och kunskaper blir synliga.

– När de skriver texter är det svårt att tro att de bara är 16 år och inte har något betyg i svenska, säger Armin Coric.

– Det är en form av terapi för många av dem, säger Jenny Jagare. De bearbetar sina texter, skriver, tänker, pratar med varandra och kan skratta också åt det hemska.

Eleverna på Music Factory delas in tre grupper, vilket också motsvarar de undervisningslokaler man har tillgång till. Förutom musikstudion finns en datasal, men också ett rum helt utan teknik.

– Där skriver de med penna, pratar, tänker.

Det är fler killar än tjejer som har gått utbildningen. Omkring en tredjedel är tjejer och det är fl er tjejer än vad folk brukar tro, säger Jenny Jagare. Men det är skillnad i hur de närmar sig musikstudion och musikskapandet.

– Flickorna har så dåligt självförtroende. Killarna tar för sig direkt i studion, de kan ingenting men sätter igång ändå. Flickorna har en lång startsträcka, men de kommer igen på slutet.

Även om en stor andel av eleverna går vidare från Music Factory till gymnasiet är det inte alla som klarar av övergången till ett vanligt gymnasium utan några hoppade av efter en termin.

– De klarade inte av så många ämnen samtidigt. Skolans vanliga arbetsformer passar inte för alla. Vi har kunnat strunta i timplaner och jobba helt integrerat över ämnesgränserna.

 

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se



Lärarlaget på Music Factory är nominerade som en av tre kandidater till Guldäpplet 2004. Mer information om projektet fi nns på webben: http://data-it.grace.se/projekt.htm

Datorn i Utbildningen nr 5 2004. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 5 - 04]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 041002