Birgitta Frejhagen, talare vid jubileumsfesten, har mer än de flesta varit med och format svensk datapolitik.

Hon har varit dataombudsman på LO, en av initiativtagarna till kunskapslyftet, medlem av IT-kommissionen, styrelsemedlem i KKstiftelsen – ”efter de stora skolsatsningarna” och tidigt engagerad i friskolor. En röd tråd har varit engagemanget i IT-utbildning.

Birgitta drivs av en stark övertygelse: – Jag har egentligen jobbat med en idé hela mitt yrkesliv, säger hon. Information är centralt i människor liv. Den ger människor möjlighet att agera – och brist på information begränsar människors möjligheter. Jag har ett nerifrånperspektiv: ingen ger oss kunskap och makt, människor måste samverka för att själva skaffa sig tillgång till information. Koncentration av informationsmakten är ett lika stort hot som koncentrationen av penningmakten.”

– Och jag får rysningar, när jag ser uppgifterna om att svenska elever är speciellt dåliga på källkritik vid en europeisk jämförelse.

it-bransch
Det var en slump som förde Birgitta Frejhagen in i IT-branschen. Hon kom till New York som nykläckt realstudent – året var 1963:

Framtiden är programmering! Det hävdade mannen som Birgitta mötte i Central Park i NY. Nästa dag gick hon upp på IBM – den tidens Big Blue var sägenomspunnet dominant på arenan för elektroniska räknemaskiner. Hon erbjöd sina tjänster. Det blev inget. I stället blev det jobb i försäkringsbranschen och en kvällsutbildning i programmering. Väl hemma i Sverige igen tänkte hon plugga och sökte extraknäck på IBM. Nu blev det napp – men heltid, studierna fick vänta. En fantastisk period!

Chefen uppmanar henne att skaffa sig akademisk examen, med tanke på framtiden. Hon läste till systemvetare och började jobba inom byggbranschen. När man inte hade förståelse för fortbildningsbehoven sade hon upp sig. Hon sökte sig till samhällsdebatten om ”datasamhället”.

LO och data
När den färgstarke elektronikprofessorn Lars Kristiansson gjorde sin TVserie om datasamhället på 70-talet, var Birgitta med. I Utopia-projektet mötte hon forskarna som gått samman med facket för att skapa datasystem utifrån de anställda och deras behov. Hon intervjuade både Pelle Ehn och LO. En skandinavisk utvecklingsmodell höll på att växa fram. Efter detta hörde LO av sig och man diskuterade fram förslaget om att inrätta en dataombudsman. Det blev kongressbeslut 1976, och en kvinna anställdes. Hennes namn var Birgitta Frejhagen.

– Det var mycket motstånd, berättar hon. Många förlöjligade frågan. Ska vi införa en ”pennpolitik” också?, frågade de. Datorer sågs som portföljjobb, inget för arbetare. Och man såg det som att tekniken tog bort jobben.

Men Birgitta var envis. Hon trodde på utbildning, breddutbildning. Men data måste kopplas samman med att läsa, skriva, räkna och läsa tabeller: svenska, matte och data. 160 timmar på betald arbetstid, med statlig subvention, för alla LO-medlemmar. Birgittas agitation och folkbildningsarbetet inom LO-förbunden resulterade i en kongressrapport, ”Arbetarna ska erövra den nya tekniken”.

tillbaka till utbildning
Birgitta gick vidare och blev datachef på Folksam, senare vice VD: ”Information är central för försäkringsföretag.” Hon återvände till utbildningsfrågorna 1993 och startade Infokomp, med breddutbildning inriktad på vuxna. Visionen var till att börja med att ge vuxna inträdesbiljett till informationssamhället. En av inriktningarna är arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa metallarbetare, kontorister, hotell- och restauranganställda. Tio år senare har man också friskolor på gymnasienivå på 6 orter och har vunnit pris som Stockholms bästa skola 2003/04.

I KK-stiftelsens styrelse har hon stött den fortsatta skolutvecklingen, med bland annat stödet till de regionala samordnarna, även efter ITiS. Likaså satsningen på LearnIT, forskarskolan.

– Vi vet fortfarande så lite om lärandet, hur ser det ut i klassrummet, hur elevernas och lärarnas kunskaper byggs upp.

Lärarna som äger och älskar sina ämnen är förutsättningen för skolan. Väldigt få elever klarar kursen på egen hand, det kräver en enorm uthållighet. Lärare behövs i kunskapssökandet och för att skapa utrymme för reflektion.

– Arbetet med att förändra attityder kring utbildning och lärande måste få ta sin tid och än är det mycket kvar att göra. Den idé som driver mig är inte realiserad så den förändringsresan kommer jag att driva även i fortsättningen.

– En stor utmaning och potential för skolan och lärarna framöver är gymnasiereformen 2007. Här finns möjligheten för lärare att i detalj formulera sina ideer i varenda ämne och moment!

– Nu finns chansen att skriva in visionerna i skolans styrdokument om en positiv människosyn och IT som ett verktyg i ett kunskapssökande arbetssätt.

Peter Becker,
Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se