Untitled Document
Av:Bodil Jönsson
E-Post: assist.bodil@certec.lth.se
Läraren, lärandet och
informationsteknologin
”Vi vet att Internet
riskerar att öka klyftan
mellan fattiga och rika
länder ytterligare. För
oss gäller det ändå att
hänga med så gott vi
kan.”
Så säger Americo Muchanga, skapare av Mocambiques
nationella plan för en informationsteknologi som kan hjälpa till att motverka
landets fattigdom. Han tar samtidigt ett steg tillbaka och gör ett viktigt tillägg:
”Men vi skall inte sätta för stort hopp till tekniken. Vi har varken kunskap
eller infrastruktur för det.”
Visst. Så är det. Informationsteknologi kräver
inte bara datorer och nät som kan fungera i fukt och damm och värme – den behöver
också fi nna sin plats i samhället och kulturen. Och huruvida detta går eller
ej avgörs av människors historia och världsbilder, deras kunskapssyn och människosyn.
Informationsteknologin passar något så när in i Sverige i dag, även om det fortfarande
finns ett visst motstånd. Men den passar inte in överallt på jorden just nu.
Och den passade inte heller här för till exempel 50 år sedan.
informationsteknologin och kulturen
Också om informationsteknologin hade funnits redan på 1950-talet, hade den inte
passat in i den auktoritära skolan. I klassrummet skulle det fi nnas en lärare
som var sändare, och där skulle fi nnas elever som främst var mottagare. Inte
nyfi kna elever, inte sökare och skapare i större behov av återkoppling än av
föreläsningar och instruktioner.
Det var ännu långt till läroplanen LPO 94 och
kanske ännu längre till LGR 80 och LGR 68. Ironiskt nog har LGR 68 närmare än
LPO 94 till sådana synsätt på lärande som de som informationsteknologin knyter
an till. I detta avseende står faktiskt LGR 80 någonstans mitt emellan. Men
den slår dock fast att ”Kunskapsinhämtandet är en aktiv och skapande process”,
”Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör inte heller sträva efter
att göra dem lika.” och ”Elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter även
utanför skolan. Redan då de kommer till skolan har de kunskaper och erfarenheter
men också vetgirighet och nyfi kenhet. Skolan måste i sitt arbete knyta an till
detta.”
På samma sätt som det inte är pedagogikens utveckling
som lett till nya läroplaner, är det inte heller pedagogiken som har lett fram
till informationsteknologin. I själva verket har ”IT och lärande” ännu ingen
sammanhållen gedigen vetenskaplig bakgrund att luta sig mot. Nu spirar å andra
sidan forskingsinitiativen runt om i världen, och det blir extra spännande om
faktiskt ny utbildning/undervisning kan bli direkt förknippad med forskning-på-platsen.
För det är ju så det måste bli i kunskapssamhället att alla verksamheter, också
(ja, speciellt) undervisning, själva blir mer forskande och mer inriktade på
att söka ny kunskap om själva verksamheten.
informationsteknologi, människosyn och kunskapssyn
Om man söker i pedagogikens brokiga idéhistoria, kan man hos enskilda företrädare
hitta många impulser som passar in i IT-sammanhangen. Visst kan konstruktivismen,
fenomenologin och fenomenografi n och de sociokulturella perspektiven tillföra
mycket – för att nu bara ta några strömningar i vår samtid. Men bidrar gör också
Montaigne, Rousseau, Pestalozzi, Kierkegaard, Montessori, Freinet, Freire, med
flera: alla de som på olika sätt velat och vågat vända på perspektiven. Somliga
av dem värnade dessutom specifikt om människor med inlärningssvårigheter, andra
inte (till exempel Rousseau tog direkt avstånd från dem. Och från flickor!)
Men också de som faktiskt var föregångare vad
gäller ”speciallärandet”, hade så mycket större svårigheter än vad vi har att
låta människor lätt välja utifrån sina förutsättningar. Redan detta i ITsammanhang
så elementära att lätt kunna välja mellan det auditiva, det visuella eller en
samtidig kombination av de båda, detta som kan vara direkt avgörande för somliga
människors lärande, var en stor svårighet bara för ett decennium sedan.
Eve Mandre på Certec, driver med stor tydlighet
i alla sammanhang att undervisning behöver:
- en pedagogisk struktur,
- en pedagogisk metod,
- ett pedagogiskt innehåll och
- en pedagogisk miljöanpassning.
(www.certec.lth.se/eve.mandre)
Missar man den sista punkten och bortser från
att alla människor faktiskt inte kan lära sig något inom den miljö som är en
skolbyggnads, kan man hålla på aldrig så länge med att optimera de 3 andra punkterna.
Resultaten uteblir ändå. IT-miljön är givetvis inte heller någon universallösning,
det fi nns elever som inte fi nner sig tillrätta där. Men för dem som vill och
kan lära sig i en datorbaserad miljö, är möjligheterna där till snabb och enkel
individuell pedagogisk miljöanpassning oändligt mycket större än vad de någonsin
varit i levande livet.
Också de tre första punkterna på listan får
en annan dager i ett IT-perspektiv än i ett verkliga livet-sammanhang. Den pedagogiska
strukturen har ju alltid varit ett av lärarens viktigaste bidrag till lärandet.
En gång i tiden var det främst genom att slå fast en struktur som läraren förde
eleven framåt. Nu är inslagen av återkoppling med hjälpa av struktur betydligt
större. Men detta snarare förstärker än försvagar vikten av att läraren är medveten
om att struktur/strukturer kan bli till veritabla hävstänger i det individuella
lärandet.
Vad gäller metod och innehåll har förutsättningarna
också ändrats, och det mycket. Kontakten lärare-elev har fått ett komplement
genom den några-till-några- och många-till-många-kommunikation som är nätets.
Där man ofta byter roller mellan att vara lärare och att vara elev. Detta påverkar
givetvis i allra högsta grad på de pedagogiska metoderna och det pedagogiska
innehållet. Och hur dessa växelverkar med till exempel strukturen. För självklart
är det så att om många skall kunna hitta många är det just strukturen man behöver
hjälp med. Annars kan man inte hitta vare sig varandra eller det sökta innehållet.
Fenomenografi n borde här kunna skörda nya lagrar och implementera sina insikter
så att vi kunde få nya intelligenta fl askhalsar via vilka den ene bättre kan
hitta den andre i sitt ständiga lärande.
reflexion om reflexion
Det är välkänt från bland annat pedagogisk forskning att metareflexion över
lärandet är en synnerligen viktig faktor för lärandet i sig. Samtidigt ligger
ett av de större hinderna för utveckling av skolan just i bristen på vana, mönster,
teorier och tid för lärare att refl ektera över lärandet. Sitt eget, elevernas,
omvärldens. Effekterna av sådana brister blir speciellt tydliga när det sker
ett paradigmskifte – och som ett pragmatiskt sådant måste man nog trots allt
karakterisera datorns intåg i många människors liv och i skolan. Man kan sjunga
erfarenhetens lov genom att slå fast att ”Tankar når inte
långt
utan erfarenhet. Å andra sidan
gäller också att Erfarenhet når inte
långt utan tankar. Kombinationen av
dessa båda teser behöver inte bli ett
förlamande Moment 22. Kombinationen
hyllar erfarenheten men säger samtidigt
att den obetänkta erfarenheten bara kan
återanvändas i identiska situationer. För
föränderliga situationer (det vill säga för
99 procent eller mer av livet) behöver
erfarenheten lyftas upp till en metanivå
via refl exion, refl exion, refl exion.
- Jag hoppas därför
att de närmaste åren kommer att leda till att lärares refl exion
över lärandet blir till en alltmer prioriterad del av skolans vardag
och dess utvecklingsverksamhet. Jag hoppas förstås också på
att den nya lärarutbildningen skall peka i refl exionens riktning. Själv
skall jag gå in med ett litet moment i inledningen på lärarutbildningen
i Växjö och där låta mitt inslag ha ett innehåll
och en andemening som har stora likheter med denna artikels. Ja, till och med
rubriken Läraren, lärandet och informationsteknologin
är den samma.
Och jag är
faktiskt uppriktigt nyfi ken
på vad jag på det sättet kommer att lära
mig om blivande lärare och deras syn på
lärandet, då när de fi nns där så alldeles
i början på sin utbildning. Jag tänker
förresten också försöka hjälpa till att
synliggöra det som kommer fram, för dem
själva och för omvärlden (för det handlar
förstås om forskning också
)
Bodil Jönsson
Profesor,
Cartec, Lunds Tekniska Högskola
E-Post: assist.bodil@certec.lth.se
Mer information
om Bodil Jönssons
arbete hittar du på hennes egen webbplats:
www.certec.lth.se/bodil
Bodil Jönsson är också författare till fl era uppmärksammade
böcker:
Tio tankar om tid, 1999, Tankekraft, 2001 och tillsammans med Karin Rehman,
Den obändiga söklusten, 2000, samtliga på Brombergs
förlag: www.brombergs.se
Datorn i Utbildningen nr 5 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!