Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Homo zappiens

De är unga. De verkar okoncentrerade. De gör sju saker samtidigt. De kommunicerar ständigt. De är Homo Zappiens.

Wim Veen, professor vid Delft University of Technology i Nederländerna, har intresserat sig för den generationsklyfta som många upplever när det gäller användningen av IT.

– Det vi ser är mer än en vanlig generationsklyfta. Homo zappiens har nya förmågor och ett nytt sätt att tänka.

Homo zappiens är Wim Veens namn på den nya generationen, eller kanske rättare sagt på den nya mänskliga art som växer upp nu.

De klagomål som den vuxna generationen ofta har på ungdomarna är bland annat att de inte kan koncentrera sig under några längre stunder, de är hyperaktiva, de saknar disciplin och respekt för sin omgivning.

vad utmärker homo zappiens?
Ja, ett utmärkande drag är just zappandet. De följer gärna fyra tv-program samtidigt och zappar mellan kanalerna.

– Först trodde jag att det var slumpmässigt. Men om man frågar barnen efteråt visar det sig att de kan redogöra för handlingen i alla program. De zappar planmässigt, de vet hur programmen är uppbyggda och kopplar bort när icke betydelsebärande information visas.

Ett annat kännetecken är att de gärna arbetar med fl era saker samtidigt. De gör läxorna, lyssnar på musik, pratar med en kompis i telefon, surfar på Internet och deltar i ett chatt – allt på en gång.

De söker också efter information på ett nytt sätt. De skannar informationen på till exempel en webbsida, letar efter symbolen, färger, men de börjar inte med att läsa. På samma sätt skannar de böcker, de börjar inte från början och läser till slutet.

– De har ett icke-linjärt inlärningssätt, som faktiskt passar ihop med hjärnans sätt att arbeta. Hjärnforskningen visar att hjärnan inte jobbar linjärt vid inlärning, istället söker hjärnan efter associationer, skapar mening av en väv av information.

det kreativa samhället
– De färdigheter som de unga ger uttryck för genom att zappa och skanna och göra flera saker samtidigt är precis de färdigheter som de kommer att ha nytta av i sitt kommande arbetsliv.

Det sägs ofta att skolan måste förbereda barnen och ungdomarna för ett liv i informationssamhället. Men, så är det inte menar Wim Veen.

– Informationssamhället är redan här. Dagens ungdomar växer upp i det samhället. Det vi måste förbereda dem för är ett liv i det kreativa samhället.

I det kreativa samhället finns det ett överflöd av kunskap och information som är tillgänglig för alla. Det är inte längre personens kunskaper i sig som avgör om han blir framgångsrik, det är hur han tar till vara på och använder kunskaperna på ett kreativt sätt.

ny roll för skolan
– Vi behöver platser dit barnen kan gå, där de tycker att det är kul och där de vill lära sig saker, säger Wim Veen.

I skolan går det inte att zappa bort en lärare som inte håller spänningen och intresset vid liv.

– Jag träffar i dag studenter som packar ihop sina saker och går om de tycker att det är tråkigt.

Men lösningen behöver inte nödvändigtvis vara att lärarna ska stå för en dramaturgiskt välregisserad föreställning i klassrummet. Istället handlar det om på vilket sätt skolan och lärandet organiseras. Skolan får inte undervärdera ungdomarnas färdigheter utan istället skapa lärandesituationer där de används.

Några punkter som Wim Veen pekar på är att skolan bör:

• Använda olika lärmodeller och låta läraren vara både handledare och en person som lär sig tillsammans med eleverna.
• Använda individuella kunskapsmål istället för läroplaner.
• Låta eleverna ta ansvar för sin egen lärprocess.
• Låta uppgiftens innehåll och karaktär styra tidsramarna – inte tvärt om.
• Använda kommunikationstekniken fullt ut.

– Skolans roll förändras från att vara en institution med monopol på lärande till att vara en resurs för individens lärande Det innebär en öppnare skola med tätare kontakter med samhälle, organisationer och näringsliv, säger Wim Veen.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se