Av: Ann-Marie Pendrill

Itis blev svaret
- vad var frågan?

Dela med sig. Dela med sig av erfarenheter, kunskaper, utveckling, idéer och reflektioner. Världsväven - webben - bjuder oss som lärare att dela med oss. Och just att dela med sig av den utveckling som sker i arbetslaget har varit ett viktigt inslag i Itis.
Genom god dokumentation kan lagets utvecklingsarbete få komma också andra till del.

Att utforma dokumentationen så att erfarenheterna verkligen tas till vara är en stor utmaning, från lokal till nationell nivå.

Redan att skriva en rapport om arbetslagets arbete är en ovanligt svår skrivuppgift, genom att syftet omfattar såväl datoranvändning, som utveckling av arbetslagets och elevernas arbetsformer och dessutom ofta ett ämnesövergripande innehåll i fokus för arbetet.

skriva rapport
Under våren har jag haft glädjen att få leda seminarier för två grupper av arbetslag. Det var spännande att få deras slutrapporter och läsa underbara beskrivningar av samarbete, elevdiskussioner och resultat av olika grupparbeten. Och inte minst att få läsa om hur många elever vuxit när de upplevt att de kunnat skapa något värdefullt vid datorn, och hur det fått spridningseffekter till andra ämnen.

När jag läste den tredje snarlika, föga inspirerande, inledningen till deras rapporter började jag dock undra hur deras instruktioner sett ut. Efter ytterligare några rapporter hittade jag en referens till "Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete" av Granström och Colnerud, "tillgänglig via www.itis.gov.se".

referera till webben
Att kunna ge referens till ett arbete som finns på webben är en stor fördel. Läsaren kan genast ge sig ut i Världsväven och läsa - i princip.

Webbplatsen www.itis.gov.se är ganska omfattande. Efter en stunds letande bland studiematerialet efter lathunden blev jag tvungen att ge upp. En självklar punkt till det avslutande seminariet blev vad som skall finnas med i hänvisningen till en www-källa. Förutom författare, årtal (eller datum) och titel måste naturligtvis en fullständig webbadress ges. Beroende på sidans karaktär kan det ibland vara lämpligt att ge ytterligare information, till exempel vilken organisation som står bakom informationen och datum då sidan laddats ned. Att notera denna information är också en del av utvärderingen av källans trovärdighet.

I samband med slutseminariet fick jag låna en utskriven version av lathunden - som i sin egen källförteckning listar arbeten "tillgängliga via www.Itis.gov.se". Nog kunde man önska att en lathund i en nationell satsning skulle föregå med gott exempel!

skriva en inledning
Inledningen skall väcka läsarens intresse. Bakgrundsmaterial om organisationen kan vara viktig, men kan ges i fotnot, i samband med författarpresentation eller förvisas till en mer undanskymd plats i arbetet. Inledningen behöver alltspå inte lyda:
Vårt arbetslag, som består av fyra klasser, har tillgång till sex datorer.

Rapporterna innehåller så mycket annat spännande material att lyfta fram i inledningens första rader till exempel:

• IT är ett naturligt hjälpmedel i kommunikationen med en vänskola och gör det lätt att dela med sig bilder och texter från vardag och högtid. Samarbetet mellan engelska och andra ämnen blir ett självklart inslag.
• Millennieskiftet har gjort det naturligt att under det gångna läsåret studera våra rötter i ett ämnesövergripande samarbete mellan SO och svenska. Det annorlunda arbetssättet har gett eleverna en fördjupad relation till kunskap.
• Elever som musicerar får en bättre självkänsla. Med datorns hjälp kan fler elever uppleva glädjen i musiken, och självförtroendet kan få spridningseffekter till andra ämnen.
• Skolans hemsida kan ge elever ett ökat ansvar och vara en naturlig kommunikation mellan föräldrar och skola. Hur skall hemsidan utformas för att bäst fylla sin funktion?
• Det ökande informationsflödet ställer allt större krav på förmågan att sålla och värdera information.

Denna förmåga kan övas redan under de tidigaste skolåren och utvecklas med olika inslag i en genomtänkt progression genom årskurserna.

Nog skulle rapporterna om utvecklingsarbetet vara värda en bättre spridning än pärmar!

rör inte min rapport
Att kolleger kommenterar och opponerar på rapporter kan vara ovant, men är viktigt för kvalitén på det färdiga arbetet. Ofta kommer praktiska problem i vägen - trots det stora IT-inslaget i satsningen har papper varit kommuni-kationsformen. En tidigare granskning av andra skulle troligen reducera de typografiska problem som trots allt kvarstod i några rapporter: felplacerade mellanrum runt punkt och komma och inte minst så kallade hybridstycken, där en ny mening börjar på egen rad utan att det varit författarens mening att påbörja ett nytt stycke. Detta förekommer naturligtvis inte i lathunden, men problemet, som är mycket vanligt i elev och studentarbeten, nämns inte ens.

följa utveckling på webbplats
Förutsättningarna att följa och påverka ett arbete blir naturligtvis mycket större om det får växa fram naturligt på webben. Handledarens samordning skulle underlättas om varje arbetslag från första början utformade en egen webbplats för sitt projekt, där även rapporterna kunde växa fram.

Redan från början kunde då handledaren göra en sida med länkar till alla projekt i seminariegruppen. I stället har mycket arbete lagts på att lära sig olika Office-program "för det har man ute i verkligheten. Byråkraternas verklighet, alltså", som Jorge de Sousa Pires beskriver det i DiU 4/00. Det finns mycket som tyder på att detta inte gynnar ett kreativt utnyttjande av webben eller andra aspekter av IT.
Min önskelista inför Itisarbetets fortsättning och uppföljning är att:

• Alla arbetslag har en webbsida som presenterar projektet och dess utveckling, och finns kvar efter Itisprojek-tets slut.
• Att varje lärare genom sin skola får tillgång till ett eget webbutrymme.
• En reviderad instruktion för rappor-ternas utformning.
• Stipendier för utvalda arbetslag att arbeta igenom sina rapporter till presentationer även för annat forum än seminariegruppen, till exempel genom publikation i Datorn i Utbildningen.
• Tid för handledare att efter avslutade projekt få tid att sammanställa en artikel som presenterar några av de många guldkorn som finns i arbetslagens rapporter.
• Att arbetslaget får fortsätta sin utveckling och att seminariegrupperna får möjlighet till återsamling och uppföljning efter ett år.
• Slutligen skulle jag vilja önska alla Itis-deltagare välkomna som självklara medborgare i Världsväven.

Ann-Marie Pendrill,
Prof. Teoretisk atomfysik och verksam inom lärarutbildningen
vid Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/

läs.mer

1. Evaluating Web Resources, J. Alexander och M. A. Tate, (1996, reviderat 1999):
   http://www2.widener.edu/Wolfgram-Memorial-Library/webeval.htm
2. Kolla källan, Skoldatanätets webbplats:
   http://www.skolverket.se/skolnet/kolla
3. A-M Pendrill, "Världsvävens skräddare",
   Datorn i Utbildningen, 3/99, s10
4. J. de Sousa Pires, "Vad man kan ... och bör göra nu",
   Datorn i Utbildningen 4/00, s4
5. A-M Pendrill, "Svårare att lära sig IT för ordbehandlingskunnig?",
   Datorn i Utbildningen, 3/99, s8