Carina Näslundh
-Vi gjorde Sveriges bästa skoltidning på Internet!
På lilla Ljungaskolan i Sävsjö finns ett gäng lyckliga och stolta femteklassare. Anledning? De vann tävlingen om bästa skoltidning på Internet under Netd@ys-veckan. Och priset var en bärbar multimediadator, fullproppad med nyttiga och roliga program.
"Vi har haft otroligt roligt och vi har lärt oss massor, både jag och eleverna", berättar Gunilla Celén, klassens lärare.
Stressigt var det också för klassen. Gunilla upptäckte tävlingen på måndagsmorgonen och på torsdagen skulle tävlingsbidragen lämnas in. Veckans planering lades snabbt om och alla timmar som gick att avvara användes för skoltidningsproduktion.
Vana vid skoltidning på papper
Några av eleverna har skoltidning som Elevens val och Gunilla leder det arbetet, något klassen hade nytta av nu. Vissa förutsättningar fanns om innehållet. Klassen skrev upp olika idéer på tavlan och enade sig ganska raskt om vad som skulle göras och vilka som skulle göra vad.
Samtidigt som klassen diskuterade arbetades det febrilt inne i Gunillas lärarhuvud "Hur mycket och vad klarar vi av att göra? Inget jättearbete så att vi stupar. Hur ska alla kunna känna sig delaktiga? Vilka är självgående? Det måste finnas någon med lite datorvana i varje grupp, så att jag hinner hjälpa andra".
Och det fungerade.
-Hela klassen har varit delaktiga. Alla inslag var inte lika krävande. Men det är oerhört viktigt att alla kan vara med.
Nätankan
Tidningen, som döptes till Nätankan, innehåller ett porträtt av Elna Nilsson, författare till boken "Sävsjö – ett samhälles liv och historia", bildgalleri från klassen, Hjärtefrågan, en presentation av några i klassen, spökhistorier, insändare, funderingar kring datorn i framtiden och dikter.
Intervjun med Elna Nilsson krävde en hel del förberedelser – och insatser från Gunillas sida.
– Det gäller att få barnen att tänka på vad som kan intressera läsaren, annars blir det gärna frågor om älsklingsfärg och favoritmat.
Bankrån oviktigt
Författarintervjun gjordes av en grupp på fyra flickor.
– Vi fick göra upp om tid, vi hade skrivit ner alla frågor i förväg. En ställde frågor, en skrev upp allting Elna Nilsson sa och hon fick skriva hela tiden så det gällde att ställa frågorna så långsamt som möjligt, berättar Jasmina, Heidi, Ranjita och Tora, som gjorde intervjun.
Sedan var det dags att sovra i materialet och skriva rent, först på kladdpapper och sedan på dator.
Att välja ut vad som skulle skrivas var inget större problem enligt flickorna. Gunilla höjde dock en aning på ögonbrynen när de kom tillbaka. Elna Nilsson hade berättat att det mest dramatiska hon hade varit med om i sitt liv var ett barnkrån. Ingen av flickorna tyckte att det var särskilt märkvärdigt och frågade ingenting om bankrånet.
– För barnen var det ungefär lika overkligt som någonting de ser på TV. Men det skapade en bra grund för att prata om journalistik och att det är viktigt att lyssna och ställa följdfrågor
Lärde massor
Arbetet med Nätankan var stressigt och intensivt, men det innebar också att både barnen och Gunilla lärde sig nya saker.
Datoranvändning är relativt nytt i klassen. Nu fick alla en bra anledning att sätta igång. Texterna skrevs in i ordbehandlare och efter den här perioden klarar fler av barnen att arbeta självständigt med ordbehandling. De har "hittat enterknappen". Sedan var det dags för lay-out och nu behärskar nästan alla i klassen grunderna i Publisher. Barnen har också lärt sig att leta på Internet. Tidigare hade Gunilla försökt att intressera barnen för att själva prova Internet, men barnen tyckte att var svårt. Det ändrade sig under de här dagarna.
Konsulthjälp
För Gunillas egen del blev det en snabblektion i att göra sidor
för webben. Två dagar innan dead-line upptäckte hon att man skulle lägga ut tidningen på nätet själv, något hon aldrig gjort förut. I det läget var nästan hela tidningen gjord och paniken spred sig.
Räddningen blev en 13-årig konsult, Fredrik, son till Gunilla. Åsikterna gick isär om huruvida det gick att använda Publisher för att lägga ut materialet på webben och det slutade med att Fredrik hjälpte till att flytta över allt textmaterial till FrontPage, lägga in bilder och se till att sidorna hamnade på nätet.
– Det var inte så svårt, tycker Fredrik, som har egna sidor på nätet och mycket väl kan tänka sig att arbeta med grafisk design för webben i framtiden.
Det tog en hel del tid och Fredrik och Gunilla satt uppe och jobbade en bra bit in på nätterna de sista dygnen före inlämning.
Stor uppmärksamhet
I Sävsjö har vinsten väckt stor uppmärksamhet. Lokaltidningarna har gjort reportage och tagit bilder. Och så har det blivit mycket tårta. Först ut var kommunstyrelsens ordförande tillsammans med skolchefen som kom och gratulerade med tårta. Nästa tårta bjöd Gunilla på. Och när tävlingsarrangörerna Eva Karlström Andersson, Microsoft och Paul Uhlander, Compaq, kom för att överlämna priset blev det tårta igen.
Den nya datorn lyftes försiktigt runt från bänk till bänk så att alla fick hålla i den och prova den. Det var en samling mycket stolta femteklassare som beskådade sitt pris och långsamt började inse att datorn var deras - klassens egna - att använda till vad man ville.
Inga nya datorer
Datorn kom ett par dagar efter det att skolan fått veta att det inte blir några nya datorer nästa år. Idag har man 5 datorer som delas på tre klasser. Nästa år ska nätverket rustas upp - då räcker inte pengarna till datorer också.
– Datorn kom så rätt. Vi kommer att ha stor nytta av den och det är härligt för ungarna. Tänk att kunna skicka med barnen datorn hem till läxhjälp – om det går att ordna.
Bra för klassen
Arbetet med tidningen Nätankan har haft många positiva effekter, förutom datorvinsten.
Det blev en effektiv träning i svenska. Alla har varit mycket noga med att det ska bli korrekt både när det gäller stavning och grammatik. De kom självmant till Gunilla och bad henne rätta.
– Det låg i luften att nu ska det se riktigt bra ut. Det får en helt annan betydelse när det blir ett synligt resultat som kan läsas av andra människor. I vanliga fall hamnar deras alster i en pärm och det händer inte så mycket mer.
Ansvar
Andra vinster har varit att eleverna lärt sig att ta mer ansvar. Varje grupp har till exempel ansvarat för att veta var texterna är sparade.
– Vi har fått tillfälle att diskutera att det är viktigt att ta ansvar för att disketter inte försvinner spårlöst och att allting sparas på rätt ställe. När man har tidsbrist duger det inte att skylla på varandra när texterna är spårlöst borta.
Tidningsproduktionen har också svetsat samman Gunilla och hennes elever på ett nytt sätt. De har gjort något bra tillsammans.
Planering
Tidsplanering är en annan färdighet klassen övat på.
Med de snäva tidsramar som gällde fick varje grupp ansvara för att artiklar och texter blev klara på utsatt tid, även om det innebar att jobba på rasterna. Målet var mycket tydligt och likaså resultatet - både i form av den färdiga produkten och vinsten i form av en dator.
– Arbetsformen har varit utmärkt och motivationen var på topp hela tiden.
– Om jag hade anat vilka proportioner detta skulle få hade vi nog lagt ner mer jobb på artiklarna. Även om jag är fullt nöjd med vår prestation tänker jag på att många i klassen är kapabla till betydligt mer avancerade texter, vilket inte riktigt syns i Nätankan, säger Gunilla Celén.
Framtiden
Gunilla Celén vill fortsätta med att lägga ut elevarbeten på Internet. I vilka former vet hon inte riktigt än, men möjligheterna är många. Frågan "varför använda datorn i undervisningen?" är viktig. De bra pedagogiska idéerna måste få ta tid, menar Gunilla.
– För att det ska vara intressant att använda dator måste den tillföra något till undervisningen som jag inte kan ge på annat sätt. Och det har arbetet med nättidningen gjort.
Ett annat viktigt skäl att använda datorn är att barnen tycker att det är så roligt.
– De är motiverade. Man ser glädjen i att sitta framför datorn. De tycker till och med att de tråkiga "fylleriprogrammen" är kul.
Krävs mer
I längden kommer det inte att räcka med datorglädje – det krävs mer. I klassen är det bara 6 av 22 elever som har tillgång till dator hemma och det känns extra angeläget för lärarna att ge barnen möjlighet att skaffa datorvana i skolan.
Gunilla läser just nu en 10-poängskurs i datakunskap för lärare som Svenska Distanshögskolan arrangerar i samarbete med Utbildningsradion och ett antal högskolor.
Den första delen av kursen var inriktad på teknik, nu handlar det om datorn i undervisningen. I samband med kursen har deltagarna också fått möjlighet att låna hem en dator.
– Den datorn ger mig minst lika mycket som själva kursen. Nu kan jag hantera filer som uppför sig konstigt och kommer bort. Jag känner mig säker nu, säger Gunilla Celén.
Text och foto: Carina Näslundh
Nätankan kan beskådas på:
www.savsjo.se/ljungaskolan/skoltidning/
Kontaktperson: Gunilla Celén,
Ljungaskolan, Skolg. 10
576 31 Sävsjö
tel 0382-15354
e-post: ljunga-m@skola.savsjo.se
Datorn i Utbildningen nr 4 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
