Rapport från Maine:
En dator per elev och nya arbetssätt
’Jag åker dit pucken kommer att hamna, inte dit pucken är.’
Det är hockeylegenden Wayne Gretzkys förklaring till varför
han trots begränsade fysiska resurser faktiskt blev en av de absolut största i sin sport genom tiderna. Det handlar om att vara steget före, i tanke och handling.
Det var bland annat den insikten som fick dåvarande guvernören i Maine
att gå mot strömmen, att våga satsa på skola och utbildning
och ge barnen verktyg av helt annat snitt än delstatsborna varit vana vid.
Jag möter Angus King i ett konferensrum
på ett hotell i Portland tillsammans med
en grupp skolmänniskor från Sverige och
Canada. Vi är i hjärtat av Maine, Portland
är den största staden i delstaten med runt
65 000 invånare. Geografiskt befinner
vi oss högst uppe i det nordöstra hörnet
av USA, i tassemarkerna där skogsbruk
och hummerfiske dominerat under flera
decennier och där utbildningsnivån länge
varit bland den lägsta i USA.
”We’ve still got fish but we’re heavily into the chips.” sa Angus King i tidskriften Wired i september
2002 när 36 000 Ibooks rullade ut till skolorna i Maine. Foto: iStockphoto.com/Ben Thomas
Det var här som Maines dåvarande
guvernör, Angus King tog det modiga
och, från flera håll hårt ifrågasatta beslutet,
att satsa på one-to-one learning i
skolorna. På svenska innebär satsningen
att alla elever har sin egen bärbara dator
i klasserna sju och åtta. Angus King
blev idiotförklarad av många i delstaten
som tyckte att ungarna snarare skulle
begåvas med motorsågar och förberedas
på ett liv inom det klassiska skogsbruket,
men guvernör King stod på sig och
efter några år kan han och övriga bakom
det drastiska skolbeslutet konstatera att
satsningen varit lyckad.
Kvalitén på skolan har förbättrats,
understryker King, trots att liknande
satsningar på andra håll i landet möts
med kraftigt ifrågasättande. Bristenpå tydliga förbättringar i de nationella
ämnestesterna har gjort att man valt att
inte satsa vidare. Något som King slår
ner på med emfas.
Testerna mäter inte det som de
bärbara datorerna skapar och gör för
barnen. De skriver mer och bättre och
deras intresse och engagemang ökar,
sådant mäts inte i testerna. Där man
misslyckats har man separerat datorerna
från en helhet, gett datorer till eleverna
och trott att det skulle lösa sig av sig
självt. Det krävs utbildning både för
lärare och elever.
Vi känner igen det från Sverige, vad är
egentligen mätbart och hur definierar vi
kunskap? I Maine är man övertygad om
att de sociala värdena är viktiga liksom
den digitala kompetensen. Vi återkommer
till det och backar tillbaka till vad
som egentligen fick Maine att satsa på
skolan och på datorer i utbildningen på
så bred front.
Angus King pekar på några olika
faktorer som sammantaget möjliggjorde
satsningen.
Jag såg att alla delstater i USA
gjorde ungefär samma typ av småskaliga
satsningar. Samtidigt kan vi konstatera
att vi inte kan säga så mycket om framtiden.
Utvecklingen sker med rasande
takt och hur ska vi i lilla Maine kunna
öka på vårt välstånd om vi bara gör som
alla andra? Jag ville att Maine skulle
hamna på kartan för andra saker än bara
våra humrar, menar guvernören och
fortsätter.
Det enda vi kan säga om framtiden
är att oavsett vad som händer så kommer
behovet av utbildning att vara stort och
vi kommer att behöva en ny kompetens,
den digitala.
Angus skjuter sedan ytterligare några
träffsäkra citat från höften på sitt underhållande
amerikanska politikervis, men
han gör det men en charm som gör att
de känns rimliga.
Om vi är bäst utbildade med mest
digital kompetens så vinner vi, säger
King och följer upp med en koppling
till baketstjärnan Michael Jordan, apropå
våra eviga försök att trycka in datorerna
i egna gallerförsedda rum.
Jordan blev inte bäst i världen
genom att gå på basketlabb 45 minuter
i veckan.
King har karisma och pondus och han
framställer sanningarna på ett enkelt
och tydligt sätt och har väl också varit
tvungen till det för att förklara varför
man ska satsa på datorer och inte på
motorsågar eller hummertinor som man
gjorde förr i den perifera delstaten vars
natur faktiskt påminner en hel del om
Sverige. Han avslutar citatfloran men en
klassiker som man kanske inte helt förknippar
med dessa sammanhang, ’Survival
of the fittest’, vad menade Darwin
egntligen? Enligt den forne guvernören
så är det solklart att det inte är muskelstyrka
i alla fall då ju dinosaurierna
faktiskt inte överlevde, istället handlar
det om tänkande, om att vara steget före
och som Gretzky vara där pucken faktiskt
kommer att hamna.
utvecklat arbetssätten
Vi lämnar Angus för en stund för att
med egna ögon se den mer praktiska
tillämpningen av one-to-one learning.
På King Middle School i Portland får vi
nästa bevis på vad datorer kan göra men
också ett bevis på att de i sig själva är
ganska ointressanta.
King Middle School har omkring 500
elever, från olika hörn av världen, 29
språk pratas bland eleverna och studieresultaten
har länge legat under delstatens
medelvärden. En högst ordinär skola med
andra ord fram tills för bara några år
sedan. Något hände och nu pekar testsiffrorna
uppåt och skolan andas optimism
och framgång och tar emot besökare
från hela världen. One-to-one är en av
pusselbitarna till framgångarna, men det
är i kombination med ett utvecklande
arbetssätt som datorsatsningen kommit
till sin rätt. David Grant är ansvarig för
den tekniska utvecklingen på skolan och
han beskriver skolans förvandling som en
helhetsomvändning där man satsat just
på helheter snarare än på delarna.
På skolan arbetar man nu ämnesövergripande,
projektbaserat och med stora
inslag av skapande i olika former. I detta
arbetssätt har datorn blivit en naturlig
del. David pratar om tre kompetenser,
informationskompetens, digital kompetens
och databaskompetens. Med dessa
kompetenser i bagaget ska Kings ungdomar
vara väl rustade för framtiden.
skapande och kreativt lärande
Omvandlingen har inte varit enkel,
skolan har sakta men säkert övergått från
ett mer traditionellt förhållningssätt till
undervisning och lärande till mer skapande
och ett mer kreativt lärande. Den
bärbara datorn har enligt David Grant
varit en förutsättning för detta. Som
alltid har förändringens väg inte varit
spikrak, inte alla lärare har anammat
idéerna och det finns fortfarande personal
som inte känner sig helt bekväma med
den nya tidens verktyg.
Utbildning är en nyckelfråga, menar
Grant som samtidigt krasst konstaterar
att alla inte kommer haka på tåget.
Det gäller att satsa på dem som vill
och är engagerade, med tiden kommer de
som inte vill att tvingas ändra sig eller
söka sig någon annanstans.
På Kings Middle School har samtliga
elever en bärbar dator. Det innebär att
man kommit ett steg längre än på många
andra skolor i delstaten. Det ser lite olika
ut runt om i Maine och så har det varit
från början. Många av besluten för införandet
har tagits lokalt. Huvudbudskapet
är dock detsamma: En dator till varje
elev i sjunde och åttonde klass.
Dessutom har projektet spridit sig till
flera av delstatens high schools. Det är
här mycket av framtidsplanerna ligger.
Om eleverna nu vant sig vid en bärbar
dator, ska de då vara utan när de börjar
high school? Detta rimmar illa och det
är därför de ekonomiska musklerna ska
spännas just kring utvecklingen av oneto-
one för de äldre eleverna.
På en punkt har dock Angus King
inte fått sin vilja igenom. En av den
forne guvernörens viktigaste syften med
satsningen var att man faktiskt också
som elev skulle kunna ta med sig datorn
hem. På så sätt skulle många familjer
som annars bara kunnat drömma om att
äga en dator begåvas med det framtida
nyckelredskapet. Här är man inte än, i
alla fall inte på King Middle School i
Portland.
Nästa år så, då ska alla få hem datorerna,
säger David Grant. Det är försäkringsfrågan
som inte är löst än.
Om satsningen i stort försäkrar att
Maine hamnar på den stora världskartan
för annat än humrarna återstår att se, i
skolsammanhang har de i alla fall satt
ett rimligt fokus på vilka frågor som
faktiskt är de viktiga, som exempelvis
barnens förutsättningar för lärande inför
framtiden.
Stefan Osla, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad
E-Post: stefan.osla@gbgsd.se