Av: Nils Fagerberg
E-Post: fagni@edu.jonkoping.se

Världen – och frånvaron
blir tydligare på storskärm

När tekniken på allvar flyttar in i klassrummet ökar behovet av it-kunnande. Både det rena handhavandet och it som en naturlig del i lärandets vardag.Införandet av ”framtidens klassrum” samspelar med Myndigheten för skolutvecklings satsning på it- och medieutbildning för pedagoger, menar Nils Fagerberg.

Praktisk it- och mediekompetens, Pim, är Myndigheten för skolutvecklings stora satsning på fortbildning av pedagoger. Jönköping satsar rejält. Alla 3400 pedagoger och samtliga 200 rektorer ska delta i kompetensutvecklingen. Senast vid utgången av 2009 ska alla ha nått upp till minst nivå 3. Själv har jag, tillsammans med 85 andra pedagoger, avslutat vårterminen med en egen Pim-utbildning. Tanken är att vi skall vara lokala resurspersoner på våra egna skolor när satsningen på allvar drar igång till hösten.

Och efterfrågan är stor. De 500 platserna för hösten 2006 gick åt direkt. Skol- och barnomsorgsförvaltningen fick utöka antalet platser för läsåret 06/07 till 1400. Ännu fler ville vara med redan första året, så stort är intresset.

skolledarna måste vara med
En intressant tanke som drevs av Jönköpings kommun var att även skolledare måste involveras i fortbildningen. Ingen skolledare i kommunen får anmäla arbetslag om inte han/hon själv är med. Flera andra orter har hakat på de tankarna och Myndigheten för skolutveckling arbetar nu med en särskild Pim-examination för skolledare.

Jag tycker att Pim har något att erbjuda alla. Är man novis börjar man från grunden i nivå 1, individnivån. Kan man lite mer går man raskt vidare till nivå 2, arbetet med it på elevnivå. Den tredje nivån handlar om it som en naturlig del i undervisning av elever i klassrum. Här finns något att hämta för envar. En tilltalande sak är att kompetensutvecklingen kan ske på det sätt som passar var och en bäst. Man kan studera individuellt hemma eller i skolan. Eller samlas tillsammans på skolan och arbeta på arbetslagsnivå. En studiecirkel med arbetskamraterna är nog det optimala.

Pim är webbaserat och uppbyggt runt 10 olika områden med handledningar. Titta till exempel på den korta instruktionsfilmen under handledningen Bild, A5 i vänstermenyn och vips vet du hur du enkelt tar bort de irriterade röda ögon på kort som blixten allt som oftast resulterar i. Internetresursen finns tillgänglig för alla intresserade utan kostnad. Man kan till exempel använda valda delar som stödmaterial i undervisningen.

Vill man examineras sker det i kommunal regi. Kommunen sätter upp mål för och bestämmer sig för omfattningen av kompetensutvecklingen. Därefter skrivs en överenskommelse med Myndigheten om insatsen och den webbaserade examinationsmiljön görs tillgänglig. Examinationsuppgifterna testar både teoretisk och praktisk kompetens.

egen direkt nytta
Jag har redan under den egna Pim-fortbildningen haft direkt nytta av den i min egen undervisning. Ett av programmen som används är ett riktigt bra presentationsprogram, Photo Story 3, som jag inte tidigare kände till. Det är busenkelt att använda och i princip självinstruerande.

Min kollega och jag hade haft elever ute på APU i två veckor. Efteråt är det vanligt att de skriver rapporter. Men efter några gånger börjar eleverna skönja ett visst mönster. Vi ville därför prova något annat och hämtade inspiration från arbetssättet digitalt berättande. Eleverna fick i uppdrag att göra en personlig digital historia om någon intressant detalj eller känsla de fått på sin APU. Den skulle göras i programmet Photo Story 3. På Pims webbplats finns en 15 minuter lång instruktionsfilm. Efter gemensamt filmtittandet på storduk formligen kastade sig de ivriga eleverna över datorerna. På en gång förstod de hur de skulle göra, vid behov samarbetade de lite och hjälpte de som inte kom igång. Flera smått fantastiska berättelser såg dagens ljus.

Vid treornas nyligen avslutade redovisning av sina projektarbeten på 100 poäng var det många fordonselever som redovisade med förstklassiga Powerpoint- presentationer och även fina videor. Ansvariga lärare konstaterade hungrigt efteråt ”att vi får nog ta oss tid att själva lära oss det här!”. Då var det bara att visa på en av Pims alla handledningar!

framtidens klassrum – i mitt klassrum
Bäckadalsgymnasiet är en stor yrkesförberedande skola med närmare 1700 elever fördelade på åtta olika nationella program (Barn & Fritid, Bygg, El, Fordon, Hantverk, Hotell & Restaurang, Industri och Teknik) plus Individuella programmet och Gymnasiesärskola. Det är glädjande att skolan ledning satsar även it-pedagogiskt på vårt praktiskt yrkesinriktade gymnasium.

På fordonsprogrammet, TTC, har vi nyligen utrustat flertalet klassrum med takmonterad projektor, internetansluten dator, skrivare, video/dvd, förstärkare samt väggmonterade högtalare i bästa hemmabiostil. Konceptet kallas ”Framtidens klassrum” och vi får det levererat av AV/Media i Jönköping. Framtaget och inspirerat av de erfarenheter som pedagogerna vid Kinnarpskolan i Falköping under flera år samlat på sig när de utvecklat idéer med it i utbildningen (DiU rapporterade redan i nr 6/02 därifrån). Fler digitala kameror, videokameror och bärbara datorer kompletterar upprustningen. Det känns som vi är med i matchen igen.

nu börjar det likna något
Det allra senaste som fått mycket uppmärksamhet i pressen är de interaktiva skrivtavlorna i klassrummen. Det har vi inte ännu, men satsningen med fullt it-utrustade klassrum gör åtminstone att vi inte är helt akterseglade. Nu börjar det likna något. Vi har givetvis även tidigare använt en hel del it och datorer (körkortsprogram för alla behörigheter, mobilkommunikation mellan elever och lärare vid körningar, avancerade CADprogram på Industri, videofi lmade APUredovisningar på Bygg) men nyttan av att ha grejerna i det egna klassrummet just när du behöver det är oslagbar.

AV-Medias introduktion och visning av Framtidens klassrum gjorde ett stort intryck på våra rektorer. Den efterföljande presentationen och demonstrationen på en stor personalkonferens imponerade på samtliga församlade pedagoger. Google Earth med inzoomning till tredimensionella gatubilder, förklarande flashgrafik, filmer från olika tv-arkiv, aktuell nyhetskanal med mera. Alla 230 anställda fick se de många möjligheter som öppnar sig. Många lärare gick lite omtumlade därifrån, klurande på hur man kunde plocka in världen i klassrummet.

lastsäkring och frånvaro i storformat
I mitt eget arbetslag råder en öppen och nyfiken inställning till varandras kompetenser och vi arbetar prestigelöst för att erbjuda en begriplig helhet för våra ungdomar. Så har vi till exempel försökt integrera kärnämnena med renoveringen av en gammal lastbil. Karaktärsämnes- och kärnämnesläraren arbetar ofta tillsammans på lektionerna. Vi
började därför direkt använda klassrummets
nyinskaffade möjligheter.

Min egen klass börjar ofta dagen med någon aktuell tidningsartikel och tittar på såväl svenska språket som själva sakinnehållet. En gång fastnade vi för en nyhet om en trafi kolycka med tappat gods. I den efterföljande diskussionen kunde min kollega och jag direkt gå till nätet för ett besök på Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnds webbplats. Väl där tog vi fram en lathund över lastsäkring. Tillsammans på klassrummets duk analyserades de tydliga instruktioner med rikliga illustrationer över hur man med olika metoder säkrar lasten och förhindrar att gods skadar någon.

I nästa minut surfade vi vidare till en tysk sida med mängder av bildbevis över olika olyckor (bland annat stora rör som glidit fram genom förarhytten och så när halshuggit föraren samt med en hårsmån missat en skolbuss full med barn). Sedan kunde vi växla till en norsk fi lm om en olycka där lastbildschauffören intervjuades.

digital frånvaro blir matte
Min klass tittar också regelbundet på närvaron och frånvaron som rapporteras digitalt på skolans hemsida – även föräldrar kan se elevens frånvaro i det datoriserade systemet. Vi har en öppen och tillåtande stämning i gruppen och går därför kollektivt igenom hur alla ligger till. Lika ofta kan de här kontrollerna glida över till rena mattelektioner. Har man en frånvaro på tio procent motsvarar det en tiondel av schemaveckans fem dagar indelade i för- och eftermiddagar, 20 procent blir en hel dag.

Eleven ser tydligt att om han exempelvis har en tioprocentig frånvaro under våren innebär det att han missat en halv dag varje vecka hela terminen!

En av de stora fördelarna med välutrustade klassrum är att man slipper boka datasal eller samlingssal. Till framtidens klassrum kan vi i Jönköping inom en inte allt för avlägsen tid direkt tanka hem och visa film från AV-media. Du slipper åka in fysiskt för att hämta respektive returnera, och framför allt kan du få den direkt just när du har behov av den.

Det finns mängder med bra filmer och sparade tv-inslag på nätet. Mina elever ser inte på Plus med Sverkers konsumentupplysning i Sveriges Television. Men på deras webbsida kunde vi i klassrummet i efterhand titta på ett intressant, streamat reportage om en fordonselev i Skåne. Genom aggressiv gatuförsäljning hade han fastnat i skuldfällan hos 3G och Vodafone. Det TV-inslaget passade in i ett tema kallat Ung Ekonomi som gruppen arbetat med under våren. Vi har diskuterat vad man skall betala hemma nu när eleverna börjar arbeta extra på helger och lov – utifrån råd vi hittade på Konsumentverkets och Föreningssparbankens webbplatser. Kostnaden för olika mobilabonnemang har jämförts med refi llkort. Olika köpalternativ med olika långa bindningstider granskades. Det fi nstilta i annonserna luslästes vid besök på de stora aktörerna El-gigantens, Onoffs och Sibas hemsidor.

I samband med tidpunkten för inlämnandet av den allmänna självdeklarationen besökte vi skatteverket, enkla förklaringar på begrepp hittade vi hos Wikipedia, faktagrafi k hämtade vi hos Multimediabyrån. Allt för att fi nna svar på frågan ”Skatt eller Svart?”

Lärarnas positiva inställning, utvecklingsmöjligheterna som öppnas med Pim och användandet av framtidens klassrum lovar gott. Nu finns både viljan och möjligheterna. Pim kommer framöver att öka trycket och kraven på skolornas utrustning, i takt med att alla duktiga pedagoger behöver lämplig utrustning för att genomföra alla goda idéer. Det är jag fullständigt övertygad om.

Nils Fagerberg
Lärare Transport och Trafikteknisk Centrum TTC Jönköping
E-Post: fagni@edu.jonkoping.se