Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Cyberdissidenter och svensk skola:
Öppen skola med digital teknik

En aktuell fråga är hur ny teknik och media kan bidra till att förstärka demokratiprocesser inom olika samhällsområden i allmänhet och inom utbildningssektorn i synnerhet?

Grymheter som tortyr och våldtäkter i samband med krig är tyvärr inga nyheter. En nyhet är däremot att de amerikanska övergreppen mot irakiska krigsfångar blivit publika genom att ny teknik i form av mobil- och digital och videokameror finns i allas ägo, och alla inkluderar amerikanska soldater i Irak. Tillgång till enkla och billiga kameror i kombinationen med kulturen bland användarna att via Internet, e-post och sms dela med sig av sina minnen gör att övergreppen blivit offentliga.

hot eller möjlighet
Åtkomst till Internet för invånarna i totalitära stater anses av många regimer som ett reellt hot mot deras maktmonopol. I Kina har 60 så kallade cyberdissidenter satts i fängelse eftersom de använt Internet för att göra sina röster hörda. Dessutom har regimen stängt ner några hundratusentals webbplatser och det förekommer att medborgarnas e-post censureras.

I Saudiarabien har mer än 400 000 webbsidor censurerats och i Kuba regleras invånarnas tillgång till Internet.

Exempel finns i överflöd. Och det amerikanska försvaret lär ha förbjudit kameror och kameramobiltelefoner bland sina trupper, ett effektivt sätt att strypa flödet av icke önskad information. Exemplen visar på styrkan i hur digital teknik kan användas till att förstärka demokratiska processer och rädslan från totalitära krafter att tillgängliggöra nya former för kommunikation och informationsspridning.

Tryckpressen anses som en av de största uppfinningarna i historien genom att den gjorde det möjligt att sprida skriftlig information och erfarenheter till en större grupp människor. Telegrafen, telefonen, radion, teven är andra exempel på innovationer inom teknikområdet som underlättat informationsspridning och kommunikation mellan människor.

Gränserna mellan det privata och det offentliga blir allt mer flytande. Frågan om teknik i sig är neutral är omdiskuterad. Oavsett åsikt visar det sig att det är producenterna och användarnas intentioner, preferenser och tillämpning som styr om tekniken används i goda eller dåliga syften.

digital skoldemokratisering
Hur används digital teknik för att demokratisera skolan? Finns det behov för detta? Vilar inte skolan och utbildningsväsendet på en demokratisk tradition? I stort kan den svenska skolan sägas vara demokratisk och fungera väl men det finns tyvärr fläckar på kartan.

Av tradition har grunden i läraryrket, det som sker mellan elev och pedagog, ansetts som en privat angelägenhet mellan en lärare och 30 elever och vars scen varit ett slutet klassrum.

Digital publicering av lärares planeringar, uppgifter, prov och liknande tillsammans med elevernas arbeten och svar på dessa kan i sig innebära en förändring. Föräldrar, skolledning, kollegor, skolkamrater till viss del lättare kan följa de processer som tidigare i olika grader varit fördolda.

att synliggöra
På många skolor finns det informella maktstrukturer som till viss del styr tjänstefördelning, schemaläggning och resurser för delning av klasser, fortbildning och inköp av visst material. Underlagen och resultaten av besluten bakom dessa kan nu lättare göras tillgängligt för alla i en skolorganisation via publicering på skolans intranät. Eller så kan webbforum användas för att känna av stämningar bland elever och personal eller för diskussion om prioriteringar för att nå större delaktighet och inflytande i en skolorganisation.

Nu räcker det inte att tillgängliggöra information, den måste dessutom vara begriplig och användbar. Information från ekonomisystemet kan till exempel vara helt obegriplig för dem som inte är ekonomer.

Tillgång till kommunikations- och produktionsverktyg som som mobiltelefoner, kameramobiler och datorer har i sig gjort att elever och lärare blir allt mer autonoma och flexibla i förhållande till lärare, skolledare, skolans läromedel och skolan som fysisk institution. Det var inte länge sedan som den enda kontakten mot yttervärlden i en skola var en telefon på personalrummet som oftast var spärrad för samtal utanför det egna riktnummerområdet. Nu kan vi nå hela världen från fickan eller klassrummet, använda oss av en mängd lärmaterial via webben, få kontakt med personer och erfarenheter utanför skolan, sköta skolarbetet med stöd av virtuella klassrum oberoende av tid och rum.

Frågan är om man i en skolorganisation vill eller är redo att öppna upp skolan och synliggöra processer och beslut i klassrummet eller skolorganisationen? Möjligheterna finns!

Man gör också ett val i en skolorganisation om vill använda nya tekniska verktyg och tjänster i syfte att emancipera elever och personals lärande och arbete. Eller så kan man stärka skolledare och lärares kontroll av dem som man har under sig i hierarkin.

reportage inifrån
Om nu inte ansvariga för skolor på vissa håll tar tillvara informationsteknikens positiva sidor så kommer med all säkerhet eleverna att göra det. Tyvärr finns det en liten del vuxna i skolan som elever upplever sig blivit kränkta av. Det visar attitydundersökningar och rapporter publicerade av Skolverket. (www.skolverket.se/pdf/kak.pdf) .

Att fysiska övergrepp och brott mot läroplanen förekommer i vissa skolor visade bland annat SVT:s Dokument Inifrån, där journalister synliggjorde missförhållanden genom att använda dolda kameror vid samtal med rektorer och intervjua före detta elever. Bra att man med enkla medel kan synliggöra detta och tragiskt att Skolverket inte kunnat påvisa detta vid sina granskningar.

I varje klass finns det flera elever som har tillgång till verktyg som mobilkameror och MP3-spelare. Och antagligen är det bara en tidsfråga innan de första bilderna eller ljudinspelningarna av mentala övergrepp i skolan publiceras på Internet och i media. Subtila kränkningar som handlar om elevers förmåga att lära, sexuella trakasserier, etnicitet och främlingsfientlighet kan förhoppningsvis synliggöras med stöd av dessa verktyg.

Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se