Elever som själva är med och sätter sina egna mål
och bedömer sin egen utveckling börjar ställa andra
krav på sina lärare och på deras undervisning.
Det är en erfarenhet som Lars-Göran Börjesson har
från att arbeta med portföljmetodik på grundskolan.
- Det sker en maktförskjutning i klassrummet när eleverna blir vana att reflektera över sitt eget lärande och kan relatera undervisningen till sina egna personliga mål. De blir angelägna om att nå sina mål - och att
påverka undervisningen.
Lars-Göran Börjesson har hållit många föreläsningar
runt om på olika skolor i landet och berättat om de
erfarenheter han själv och hans kollegor på Ekenässkolan
i Stenungsund har från att arbeta med portfoliometodiken,
och framför allt digital portfölj. Att arbeta på
det här sättet är en väg att uppfylla många
av målen i läroplanen, menar han.
- När jag som lärare låter eleverna säga
"nästa gång ska jag ...". Då måste
jag se till att lektionsinnehållet ger dem det de behöver
för att nå sina mål. Eleverna får ett helt
annat inflytande över planering och innehåll i undervisningen.
Då lever man upp till demokratimålet i läroplanen.
inflytelserikt klassrum
Lars-Göran återkommer gärna till uttrycket "ett
inflytelserikt klassrum". Han har alltid strävat efter
det, men inte låtit barnen vara med och bestämma målen,
inriktningen. När han kom i kontakt med portföljmetodik
blev det en väg att förena det inflytelserika klassrummet
med den nya målstyrda skolan.
- Det är lätt att uppfatta portföljtänkandet som ett sätt att jobba med målen där man bara betar av målen ett efter ett.
Men mål kan se olika ut, riksdagens mål för skolan
verbaliseras i läroplanen, till det kommer kursplaner, skolans
egna mål, de mål och riktlinjer som gäller i
det egna klassrummet och så elevernas egna, personliga mål.
- Målen i elevens portfölj kan vara både det
skolan har bestämt och elevens egna mål. Jag har alltid
jobbat med båda delarna. Det kan handla om att man gärna
vill komma med i a-laget i fotbollen, eller att lära sig
att vänta på sin tur. Det är viktigt för
att göra barnen medvetna om vad mål kan innebära.
Ställa frågorna: vad vill du göra? Hur tänker
du dig att det ska gå till? Och Lars-Göran Börjesson.
sedan kolla av och reflektera kring hur det gick och varför.
- Det kan bli som en sammanhållen dialog om syften, om vad
man gör i skolan, om varför man är där.
Att ta med barnens egna personliga mål bidrar till att hjälpa dem att formulera sina mål. Och målformulering är
någonting som måste tränas, påpekar Lars-Göran, och avpassas till elevernas ålder.
- Om eleverna sätter huvudlösa mål, är det min roll som lärare att handleda dem så att det blir
realistiska mål, hjälpa dem att organisera så
att de kan nå sina mål, ge dem förutsättningarna.
framsteg tydliga Lika viktigt som att träna sig i att sätta mål
är att träna sig i att reflektera över sitt lärande.
Lars-Göran har låtit sina elever förklara varför
de väljer att spara just det här arbetet i sin portfölj.
- Om det ska vara någon mening med det hela måste
eleverna förstå varför de har gjort någonting
och att det svarar mot ett av de uppsatta målen. Och då
måste de kunna förklara, och försvara, varför
de väljer att spara ett visst arbete i sin portfölj.
Reflektion är ett starkt lärandeverktyg, men det måste
tränas och man måste ha olika krav beroende på
hur gamla eleverna är.
När kursen var slut visade det sig att ungefär två
tredjedelar av studenterna var nöjda eller mycket nöjda
med kursen och också med att arbeta med portföljer.
Den resterande tredjedelen var missnöjda både med kursen
och med portföljen som examinationsform.
Ett sätt att träna elevernas förmåga att reflektera kring sitt lärande är att ta varje tillfälle i akt att låta dem presentera och berätta om sin portfölj.
- Varje gång hittar de nya bitar att berätta och jag har sett en tydlig utveckling hos de elever jag har haft.
föräldrarna involverade
När barnens mål, arbeten och utveckling finns samlade
i en portfölj som eleven kan visa upp för föräldrarna
i samband Några exempel på hur en första presentationssida
kan se ut i en digital portfolio. Överst en av Lars-Görans
tidigare elever, Nina, som idag går i sjuan och från
det att hon började i skolan har jobbat med en egen portfolio,
som sparats på datorn. med utvecklingssamtalen, samtidigt
som hon/han kan berätta om och beskriva sina egna framsteg
och sitt eget lärande brukar intresset öka markant hos
föräldrarna för vad som sker i skolan.
- Föräldrarnas förståelse för skolans
krav blir större. Alla ser att i skolan arbetar man för
att nå de här målen. De ser målen i relation
till sitt eget barns framsteg. Det gör att de blir intresserade
av vad de kan hjälpa till med hemma för att barnen ska
nå sina mål.
- Portföljen är ett konkret material
som fungerar som informationsverktyg och grund för samverkan med hemmet.
den digitala portföljen
En portfölj kan se ut på många olika sätt.
Allt från en fysisk mapp med papper, och teckningar i, till
en digital portfolio nåbar via Internet. Att använda
datorn för att samla och lagra alla delar i portföljen
ger många fördelar menar Lars-Göran Börjesson.
- Möjligheterna att använda sig av flera medier i dokumentationen,
bild, ljud, film, innebär att den digitala portföljen
kan ge en mer detaljerad bild av elevens utveckling än vad
som kan åstadkommas med papper och penna.
Om skolan har möjlighet att lagra elevernas portföljer
så att de, via lösenord, är åtkomliga via
webben kan föräldrar och andra närstående
också enkelt följa barnens utveckling hemifrån.
