Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

[artikel.länkar]

SKOLAN OCH IT I FRAMTIDEN:
Visioner, kontinuitet
och ekonomisk stöd

Det behövs visioner, kontinuitet, fortsatt satsning och ekonomiskt stöd. Annars riskerar satsningen på skola och IT att dö ut och kommunerna satsar istället på någon annan fråga som kan ge extra pengar till den hårt ansträngda kassan.

Det finns en klar oro bland många i skolan i dag. Vad händer efter Itis? I förslaget till ny nationell IT-strategi för skolan tas många viktiga punkter upp kring fortsatt utveckling.

Kommunerna, skolan, skolledarna, lärarna och eleverna behöver fortsatt stöd. Och även om det är kommunerna som äger problemet, behövs den nationella satsningen – inte bara i ord utan även ekonomiskt.

positiv bild av skolan
I senaste numret av nyhetsbrevet IT och lärande skriver Peter Fowelin, chef för Kollegiet på KK-stiftelsen:

Signalen till alla som satsat på IT och skolutveckling har varit: ”Vi tror på er - att ni vill ligga i frontlinjen och ta med skolan in i ett nytt samhälle.” Aldrig har väl medierna haft så många positiva inslag från skolor runt om i landet som under den tid IT-satsningarna har gjorts. Det skapar framtidstro och positiva bilder av skolan - att sluta satsa nu vore en katastrof.

Den synen delas av många. Ska den positiva utvecklingen fortsätta behövs statliga insatser.

resursslöseri
– Staten kan inte först satsa 1,7 miljarder kronor i fyra år och sedan säga till kommunerna att nu får ni klara er själva. Det är ett enormt resursslöseri att inte följa upp detta, menar Maria Holm, före detta regional Itis-samordnare i Värmland.

De senaste årens IT-satsningar har börjat ge resultat. Det har hänt någonting i skolorna och It är ett stöd för den stora skolutveckling som är på gång. Samtidigt har stora grupper ännu inte nåtts av den kompetensutveckling som Itis inneburit. Hälften av lärarkåren och hela förskolan har stått utanför.

– Det behövs en fortsatt satsning från staten för att visa att denna utveckling är viktig, säger Maria Holm.

I Värmland finns det många små kommuner. Det har hänt mycket i kommunerna under Itis-satsningen, men de har ingen möjlighet att fortsätta att driva utvecklingen själva eller ha överblick över vad som är på gång. Det gäller både skolutveckling, effektivisering och teknikutveckling.

– Det behövs spanare, samordning och stöttning av nätverk. Om inte staten satsar och visar att det är viktigt att fortsätta utvecklingen med hjälp av IT finns risk att kommunerna prioriterar bort IT-frågorna. Det är hård konkurrens om tiden och pengarna i kommunerna.

inte fler projekt
Itis-satsningen har påverkat både arbetssätt och it-kunnande, säger Anders Ekberg, utvecklingsledare på Stockholms datapedagogiska centrum. Men också han pekar på vikten av tydliga intentioner från statens sida.

– Det behövs visioner, en genomtänkt kontinuitet och ekonomisk stimulans. Det behövs också besked snabbt, menar Anders Ekberg. Med ett halvår kvar av Itis-satsningen måste kommunerna börja se över sina organisationer. Vad händer med de människor, de erfarenheter och det kunnande som har byggts upp? Att först skrota en befintlig organisation för att sedan börja om från början om staten aviserar nya satsningar är inte fruktbart.

– Det finns definitivt ett behov av en fortsättning, även om den inte nödvändigtvis behöver se ut som den gjort hittills.

Enbart när det gäller den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare finns det mycket kvar att göra, i Stockholm har cirka 4 000 av10 000 pedagoger genomgått Itis. Skillnaderna mellan olika skolor kan vara stora.

– För många av de lärare som nu deltar i Itis är det första gången de kommer i kontakt med datorn i undervisningen.

skolledarna i fokus
Att skolledarna är en nyckelgrupp när det gäller IT-utvecklingen i skolorna påpekar många.

– Det är fortfarande så att det ser mycket olika ut på olika skolor. Det är viktigt med en fortsättning och det behövs någon form av nationell stimulans. Rektorerna har börjat upptäcka att Itis är en viktig del i skolans utveckling, men det behövs stöd för att det ska bli en fortsatt utveckling, säger Dick Aurell, rektorsutbildningen i Väst,

– Rektorerna måste finnas med i bilden, de ska se till att det blir en fortsättning och att erfarenheterna sprids till alla arbetslag på skolan.

Dick Aurell menar också att det är viktigt att stödja IT-verksamheten för alla arenor av rektors arbete. Skolledaren är ofta ensam i sin roll och där kan olika webbaserade system bidra till att minska isoleringen och ge skolledarna möjligjet att utvecklas i samspel med kollegor.

demokratisk fråga
De IT-satsningar som genomförts har haft en tydlig demokratisk prägel. Elever vid olika skolor i olika kommuner ska ha likvärdiga möjligheter att förbereda sig för ett samhälle med nya förutsättningar, där kunskaper om att sovra, analysera och sammanställa information är en basfärdighet.

– De barn som lär sig hantera de nya möjligheterna har ett stort försprång. Skolan och pedagogerna har ett oerhört ansvar, för att alla erbjuds möjligheten att bli ”goda” datoranvändare, säger Lotta Delin, ordförande i föreningen Datorn i Utbildningen och projektledare i Sandviken.

– Datorn har bidragit till att skolan blivit mer involverad i samhället. Men fortsatt utveckling kommer att kosta och kommunerna kan inte ensamma stå för den kostnaden.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

 

artikel.länkar På Kollegiets webbplats pågår en debatt kring den framtida ITutvecklingen i skolan. Läs mer och delta i debatten på: www.kollegiet.com I Datorn i utbildningen nr 3/2002 skriver Jan Hylén om de viktigaste punkterna i det förslag till Ny nationell IT-strategi som en arbetsgrupp tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet: www.diu.se Hela arbetsgruppens rapport finns att hämta hem som pdf-fil: http://utbildning.regeringen.se/ ansvarsomr/skolabarn/publikationer.htm#Aktuella