Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

[artikel.länkar]
Har IT en framtid i svensk skola?

Vi har haft en stadig tillväxt på IT-sidan sedan tio år tillbaka, räknat i antal datorer, i Internetanslutning, i bredd på användning. Lärarkåren är (enligt KK-stiftelsens Gallupundersökningar) alltmer övertygad om värdet av IT i skolan, för eget bruk och för elevernas. Ändå är framtiden inte given.

Har landets grundskolor, med i snitt en dator per åtta elever, fortsatt råd att hålla dem igång? Med nätverk, Internetkoppling och uppdaterade programvaror? Vi får idag signaler om att vissa skolor bär ned sina datorer i källaren eller inte anser sig ha råd att ge lärare e-postadresser. IT är inte lika mycket i ropet som för några år sedan, och vips söker man på sina håll spara i skolbudgeten genom att skära i IT-stödet.

ett liv efter Itis?
Många har med oro frågat sig vad som ska hända när Itis avslutas vid årets slut. Satsningen ”Lärandets verktyg – nationellt program för IT i skolan” har under åren 1999-2002 fortbildat 70.000 lärare i arbetslag kring IT-frågor och byggt ut infrastrukturen för IT i skolan. Det har varit en stor framgång. Reaktionerna på Itis har varit ovanligt positiva: en ny modell för fortbildning har etablerats. Den baseras på lokalt genomförande, förankring i skolans arbetslag, inriktad på kortare utvecklingsprojekt och diskussion och utvärdering av egna erfarenheter inom Itis-laget.

Itis presenterades från starten av dåvarande skolminister Ylva Johansson som en satsning på lärarna. Lärarna beskrevs för ovanlighetens skull som drivande faktor i skolutvecklingen. Detta gav en oerhörd good-will. Därtill har på många håll en god dialog uppstått med de lärarutbildare som medverkat.

Vad ska nu hända med resten av lärarkåren, de som inte fått kompetensutveckling, med hela gruppen förskollärare, med skolledare och med lärarutbildare?

Kanske har en av viktigaste effekterna av satsningen varit utvecklingen av den grupp av eldsjälar, drygt tusentalet lärare, som verkat som Itis-handledare. De har fått verktyg att bearbeta sina egna – och kollegors – didaktiska erfarenheter. De har kunnat föra samman erfarenheterna med forskning till än mer systematiska föreställningar. Här står vi inför en guldåder, en kunskapsgenerator som är ovärderlig för skolan. Vad ska hända med denna grupp av erfarna ITpedagoger?

Inte bara Itis ska avslutas, även KKstiftelsens mycket uppmärksammade skolsatsning avslutas. Om nu allt detta avslutas, vad händer sedan? Hur följs detta upp och vidareutvecklas? Hur ser planerna för en ny nationell satsning ut? En grupp under ledning av Jan Hylén har på Utbildningsdepartementets uppdrag skrivit en plan för fortsättningen.

satsning på granskning
Överraskande presenterade utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros, i mitten av maj, en delning av Skolverket. Östros och regeringen stärker Skolverkets utvärderande och kontrollerande roll.

Samtidigt lyfts andra roller ut till en ny myndighet som ska främja och stödja skolutveckling, svara för den statliga rektorsutbildningen och främja kompetensutveckling av skolväsendets och barnomsorgens personal inom nationellt prioriterade områden. Vidare ska myndigheten initiera utveckling och stödja kompetensutveckling inom strategiska områden. IT-området har utpekats som ett sådant strategiskt område.

Det betyder att regeringen med ett Alexanderhugg ser ut att skapa den nationella myndighet som kan komma att få bollen efter de nationella satsningar inom IT och skola som löper ut i år. Det närmare innehållet och nog så betydelsefull, den ekonomiska ramen, lämnas öppen. Ett oroande tecken vad gäller den ekonomiska ramen är att det signalerats att de två nya myndigheterna sammanlagt ska ha samma budget som tidigare Skolverket. Om den utvärderande verksamheten ska utvecklas och växa vad betyder det för den utvecklande delen inklusive IT-satsningar?

Några dagar efter Östros utspel publicerades rapporten om ”Ny nationell ITstrategi för skolan”. Gruppen föreslår en strategi, inte en satsning. Det avspeglar att det inte är en stor finansierad operation som avses, utan snarare en riktning för de fortsatta insatserna som stakas ut.

”Kommunförbundets bedömning är att fyra av fem kommuner spräcker sina budgetar för äldrevården under 2002, att 60% överskrider budgetramarna för grundskolan och hälften för gymnasieskolan. Utrymmet för nya statliga satsningar är också begränsat under de närmaste åren.”

Ändå måste, menar utredningen, de lokala huvudmännen ta ett större ansvar för en permanentad fortsättning av kompetensutveckling för lärare och finasiering av IT i skolan, när Itis lyckade försöksverksamhet nu avslutas.

Man ger inte strategin en tydlig organisatorisk form, utan diskuterar möjligheterna till forsatta initiativ inom exempelvis en permanentad IT-i-skolandelegation, alternativt inom Skolverket eller inom den nya myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande.

vision om utveckling
Förslaget mynnar ut i tio konkreta punkter med inriktning på fortsatt kompetensutveckling för den halva av lärarkåren som ej genomgått Itis, liksom för förskollärare och skolledare. Modellen från Itis föreslås vidareutvecklas för dessa kategorier. Man vill fortsätta med webbaserat stödmaterial, teknikrådgivning till kommuner, kontrollera lärarutbildningens måluppfyllelse, öka internationell samverkan och ta vara på Specialpedagogiska institutets kompetens.

I rapporten formuleras också en vision för skolan. Den tar sin utgångspunkt i ett av flera scenarios som skissas kort. Här ”har skolan blivit centrum i sina lokala samhällen, den är ett lärcentrum för betydligt fler än bara eleverna, den åtnjuter stort förtroende och därmed generös ekonomisk tilldelning”.

På visionen byggs en IT-strategi som år 2005 ska ha medverkat till att:

• Samtliga elever ska ha förmåga att hantera och orientera sig i ett stort informationsutbud, både mentalt och tekniskt.
• Samtliga lärare, även nyutexaminerade och lärare med inriktning mot arbete i förskolan, ska ha tillräcklig kompetens för att kunna använda IT i administrationen, planeringen, kommunikationen och genomförandet av barnens och elevernas lärande och kunskapande;
• En förstärkt samsyn och dialog mellan lärare som arbetar i lag kring gemensamma elever och att fler lärare organiserar sitt arbete på detta sätt;
• Internationaliseringen är en mer påtaglig och naturlig del av skolvardagen och att fler skolor deltar i internationella projekt och aktiviteter;
• Insatserna för att öka uppfyllelsen av läroplanens kunskapsmål med hjälp av lärkomponenter ska ha intensifieras och ett ramverk för ett internationellt utbyte av komponenter tillskapats;
• Samtliga skolledare ska ha tillräckliga kunskaper, känna trygghet, vara trovärdiga och kunna ta sitt ledaransvar i pedagogiska och administrativa ITfrågor;
• Samtliga kommuner ska ha tillgång till råd, rekommendationer och tekniskt stöd, erfarenhetsutbyte med andra kommuner samt möjlighet att delta i gemensamma upphandlingar.”

forskning i fokus
Förslaget har karaktären av fortsättning och utveckling av Itis. Det bär en prägel av den mognad som IT-satsningarna är på väg emot. En innovation är förslaget om utvecklings- och forskningstrianglar för lärares reflektion kring egna arbetet, i samspel med aktionsforskning, exempelvis i form av magisterutbildningar i samverkan mellan lärarutbildare, doktorander och lärare. Samverkan föreslås med LearnIT och Skolverkets forskningsanslag.

Min bedömning är att denna enskilda punkt rymmer den största potentialen – men också utmaningen – i hela förslaget. Här finns en viktig nyckeln till framgång eller ej. Det rör den roll som det tusental lokala eldsjälar spelar för utvecklingen. Itis gav dessa en struktur att verka inom, med en lokal förankring och mekanismer för att reflektera kring och bearbeta sina erfarenheter. Frågan är hur detta nu förs vidare. Forskningstrianglar är en skiss till form för detta. Ett utrymme för handledare att på en del av sin tjänst gå vidare, bearbeta och fördjupa sina insikter till systematiska kunskaper och dela dessa med andra. Här finns också till skillnad från de flesta andra punkter i förslaget en antydan till finansiering, i form av Skolverkets forskningsanslag och LearnITs resurser. Samtidigt inser man att utrymmet är minimalt, när förslaget talar om 10-15 studenter på 3-4 orter. Det kan vara en start men här krävs, efter ett provår, betydligt större resurser.

finansieringen en kärnfråga
Helt avgörande är alltså ekonomin – att det finns ett ekonomiskt utrymme för stimulans för utvecklingsarbete. Itis styrka är i mycket utrymmet för lokalt utvecklingsarbete, förankrat i arbetslagen – och finansieringen. Framöver behövs motsvarande, lokala lärartjänster som rymmer utvecklingsarbete i samspel med arbetslaget. Det rör sig om ett tusental lärare, vilka är smörjmedel i systemet och motorer i utvecklingen av ny kunskap och lokalt utvecklingsarbete.

Lika avgörande som tjänsterna är att kommunerna fortsatt avsätter tillräckliga resurser för teknik och underhåll. IT är idag både läromedel, en viktig lärmiljö och ett forum för att dela kunskap men infrastruktur och lärmiljöer måste underhållas.

Utan finansiering av ett gott förslag riskerar vi också att den tongivande grupp på några tusen lärare som bär utvecklingen tröttnar och förtvinar. Det vore djupt olyckligt för svensk skolas framtid.

Peter Becker,
Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se

 

artikel.länkar Läs Jan Hyléns artikel om ny nationell IT-strategi ”Från bönder till Internetsurfare”: www.diu.se På Kollegiet pågår en debatt kring ”Finns det ett liv efter Itis?”: www.kollegiet.com Här kan du ladda ner hela förslaget till ny nationell IT-strategi för skolan ”Nästa steg”: http://utbildning.regeringen.se/ ansvarsomr/skolabarn/publikationer.htm#Aktuella