Budgetera i tid!
Tre råd till dem som planerar fortbildning på skolan, från Mats Rosenkvist.

Ett nytt läsår har startat. I samband med starten hölls ett stort antal fortbildningsdagar på skolor runt om i landet. Många var de lärare som under dessa dagar fick sig till livs fortbildning med någon form av IT-anknytning. Under detta och kommande läsår kommer ännu fler att delta i någon form av IT-fortbildning. Det kommer att handla om grundläggande datorträning med introduktion till Windows, ordbehandling etc. Det kommer också att handla om olika kurser i kombinationen IT och pedagogik - utifrån ett allmänt, ämnes- eller stadiespecifikt perspektiv.

IT-fortbildning som ska "slå rot"
Det är många faktorer som ska läggas till rätta för att IT-fortbildning ska "slå rot" och leda till att IT blir en naturlig del av skolans vardag - ett meningsfullt verktyg för inlärning.
Bland annat ska lärarna

• ha gått någon form av grundläggande datautbildning,
• de ska ha tillgång till datorer för egen träning och
• ofta behöver de gå någon kurs där de får vidgade perspektiv kring IT och pedagogik - t ex kring att skapa egen multimedia.

Mitt intryck är att många fortbildningsansvariga skolledare agerar som om de trodde att allt är klart i samma sekund som lärarna har avslutat sina kurser.
De har inte planerat för och följer själva inte upp hur de fortbildade lärarna efter kursen ska kunna befästa och förädla sina nyvunna intryck och kunskaper. På de flesta områden, och speciellt när det gäller kombinationen IT och pedagogik, är det först efter kursen som det verkliga utvecklingsarbetet börjar. Man behöver diskutera kring och reflektera över det "nya" som man tog med sig från kursen. Ofta behöver man också träna och fördjupa sig på området. I det stadium där IT-utvecklingen i skolan nu befinner sig så står dessutom i princip alla lärare inför att medverka till någon form av nyskapande kring arbetssätt, arbetsformer och organisation. Nya arbetssätt med IT-inslag innebär därtill för många lärare att förändra sedan många år invanda beteenden. För allt detta behövs tid.

Råd 1 blir därför: Budgetera tid!
Inför alla kurser och studiedagar - budgetera i förväg tid för träning, diskussioner, reflektioner och nyskapande efter kursen.

Att leva som man lär
Problembaserad inlärning (pbi) och elevaktiva arbetsformer är begrepp och arbetssätt som tycks ha kommit till skolans värld för att stanna.
En av de fördelar som framhålls är att dessa arbetssätt leder till helhetssyn och djupare förståelse. Ett stort antal skolor inför därför nu medvetet bland annat pbi.
Tyvärr arrangeras många gånger IT-fortbildning för lärare på ett sätt som är så långt ifrån dessa nya arbetssätt som man kan komma. Kurser och kurstillfällen helt fristående från det dagliga arbetet som lärare - ibland både till innehåll och i tid. Anledningarna till detta ligger givetvis bl.a. i att det handlar om just tid och ekonomi. Det handlar också om att när något nytt ska in så måste något annat ut. Om att det är enklare att lägga kurser/köpa in kurser efter skoldagens slut än att lägga det som ytterligare en variabel i den komplicerade schemaläggningen och läsårsplaneringen. Detta är svåra ekvationer att få ihop när skolans och lärarnas arbetsdag redan är sprängfyllda med aktiviteter och ansvar. Det kräver beslutsamma och insiktsfulla skolledare.
Det finns kursgivare, kursledare och skolledare som medvetet väljer nya vägar på det här området. Vissa högskolekurser som ger akademiska poäng på temat IT-pedagog försöker i sina kursplaner sträva efter kursmoment och oortodoxa metoder som knyter an till den dagliga verksamheten. Vissa kommuner och skolor börjar också efterfråga alternativa kursuppläggningar som en del av den vanliga skolverksamheten över en längre tid.

Råd 2: Väv in fortbildningen i den dagliga verksamheten!
Hur? Exempelvis genom att det som lärarna jobbar med under kursen i säg ordbehandling också omedelbart ska användas tillsammans med elever. Först därefter kommer nästa kursmoment. Dessutom öronmärker man "träningstid" och diskussions- möten mellan varje kursmoment. Varför?

• För att kursen ska ge ökad helhetssyn och djupare förståelse kring både verktygen, arbetssätten och resultat. Kring möjligheterna och fallgroparna. Kring kombinationen IT och pedagogik.
• För att säkerställa att lärare verkligen ska komma igång med IT-inslag i sin egen undervisning.

Vad leder det till för typ av kunskap?
När IT nu gör intåg i skolan är det både i form av stora projekt och små successiva förändringar där IT, Internet och multimedia blir en del av arbetssätt och metoder. Erfarenheter och reflektioner dokumenteras ibland i projektrapporter. Andra gånger luftas de i lärarrummet bland kolleger och ibland kommer de aldrig upp till ytan - kollegor och skolledare kan vara både ointresserade, skeptiska eller bara ha ont om tid.
När man skriver projektplaner och när man summerar elevers arbete med t.ex. att skapa egen multimedia är det än så länge långt ifrån regel att ta med "egna undersökningar" av elevernas lärande med IT. Ibland saknar projektplanerna inte enbart tankar kring utvärdering utan också en framåtsträvande målformulering. Att eleverna ska lära sig att använda ett nytt program är inte en målformulering som leder till reflektioner kring vad projektet gav för inlärningseffekter.

Gunilla Celéns artikel i DiU nr2/98 beskriver ett enkelt men effektivt sätt att försöka "mäta" vad ett IT-hjälpmedel kan ge för effekt. I artikeln kan man ana att kollegorna på skolan var skeptiska till att Gunilla skulle börja använda ett spelinriktat program på cd-rom i geografiundervisningen. Gunilla genomförde sedan ett geografiprov både innan och efter arbetet med cd-rom.skivan Sverigejakten.
Hennes lilla undersökning gav då svart på vitt att programmet hade bidragit till bättre genomsnittlig inlärning hos eleverna - samtidigt som de uppenbarligen hade haft roligt.

Råd 3: Ifrågasätt, reflektera, "mät" och undersök!
När du och dina kollegor har fått fortbildning och ska börja använda IT och nya arbetsätt - fundera då över vad det är du egentligen gör tillsammans med eleverna, vad det leder till och vad det ger för typ av kunskap.