Carina Näslundh
Kreativa hackers gör 3D
Malmö Hacker Akademi är ett treårigt projekt som drivs av Malmö Stad, med stöd från KK-stiftelsen. Utbildningen är på ett år. Den förstakullen upplevelsekreatörer gick ut i våras och en ny kullhar just börjat.
Det är upplevelser som kreeras i Hacker Akademins tämligen gråtrista lokaler – upplevelser i en digitaliserad virtuell värld. Målsättningen är att utbilda kreatörer till den nya upplevelseindustrin. Kreatörer som behärskar de nya tekni-kerna:3D, animation, modellering, datorgrafik, och virtual reality.
Upphovsmännen till utbildningen kommer från produktions bolaget Vioma i Malmö. De har själva suttit och lärt sig allt på egen hand från grunden.
Det finns en del som tycker att upphovsmakarna bakom Hacker Akademin är okloka som delar med sig av sina surt förvärvade kunskaper.
– Kunskap ska vara till för alla. Jagär glad att andra kan ta del av minkunskap och vill dela med mig så mycket som möjligt, säger Alain Bonneau, projektledare för Hacker Akademin.
– Vi gör också det här för att den här branschen ska växa i Sverige. Idag finns det inget bolag i Sverige som skulle klara av att göra till exempelfilmen Jurassic Park. Det vill vi ändra på. Bolagen ska kunna lägga sina jobb i Sverige.
Kreatörer
Eleverna på Malmö Hacker Akademiska bli kreatörer i de nya världarna,3D, animation, modellering, partikel och texturering, med mera.
Första halvåret får alla en gemensam baskunskap. De får en inblick i alla möjligheter som finns i de programvaror som används. Andra halvåret specialiserar man sig.
Specialiseringen är nödvändig menar Alain Bonneau.
– Programmen är så komplicerade idag. De flesta som jobbar med detta behärskar inte alla möjligheter som finns, det finns en inbyggd barriär i de flesta program.
– Man kan se det som en orkester där alla är duktiga på ett instrument var.
Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden finns till största delen inom TV, video, reklamvärlden och spelindustrin. Men det finns flera tänkbara arbetsgivare. De stora företagen, till exempel inom bilindustrin, kan tjäna stora pengar på att göra sina misstag i en virtuell värld istället för i verkligheten.
– Det finns behov av människor som kan göra animationer och vinjetter, det är ont om sådana i Sverige idag. De stora företagen lägger idag jobben utomlands – för dyra pengar.
Fortfarande är det till viss del så att många företag söker efter folk som kan lite om allting, men branschen är på väg mot en ökad nischning, menar Alain Bonneau.
Av de 22 elever som gick ut i våras har 19 jobb inom branschen idag.
Underhållningsindustrin kommer att växa, menar Alain Bonneau.
– Titta bara på hur det är att göra en musikskiva idag. Det ska vara en CD, en video, reklam med mera. Det kostar tre gånger så mycket som tidigare och det går åt tre gånger så mycket folk.
Problembaserad inlärning i verkligheten
På Malmö Hacker Akademi kan man med fog tala om problembaserad inlärning och läraren som handledare. Och det är nog naturligt när utbildningen bedrivs av ett produktionsbolag där det arbetssättet är en del av vardag en.
Traditionell lärarledd undervisning förekommer sparsamt. I stället får studenterna en uppgift – och den ska lösas. Då gäller det att vara aktiv, testa sig själv, samarbeta, utnyttja varandras kunskaper, leta i manualer...och utnyttja handledaren till rätt saker.
100% lärare
– Alla elever vill ha lärare hela tiden. Ha någon att fråga hur gör man det, visa mig det.... Vi vill att de ska komma till oss och säga titta – så här gör man.
– När de kommer ut i verkligheten är de ensamma, måste klara av saker själva. Vi vill att de ska börja jobba på att skapa den styrkan här i skolan.
När DiU besökte skolan strax före terminsslutet berättade dåvarande rektor Walda Mohlin att det varit heta diskussioner kring ämnet lärarledda lektioner.
– Alla faller vi in i gamla invanda roller då och då.
Bland studenterna gick åsikterna isär om huruvida det är bra med fria ramar eller ej. Eller som en uttryckte det:
– Man är så van vid lärarledd undervisning. Vi har fått så mycket frihet så ibland vet man inte vad man ska göra av den utan blir sittande och bara stirrar på datorn.
Inga kvällar
Eleverna på Malmö Hacker Akademiska vara i skolan varje dag till kl 17.00 – då stängs dörren och alla åker ut.
– Tidigare hade eleverna möjlighet att vara kvar längre, men vi har slutat med det. De får inte sitta längre än till fem.
– Det går bra under ett par veckoratt jobba sent, sedan börjar de förskjuta tiden. Och man blir mindre effektiv.
Istället uppmanar Alain och hans kollegor eleverna att gå ut och göra andra saker, skaffa nya intryck och impulser som de kan ta med sig och använda sig av i skolan.
Riktiga projekt
När den första årskullen startade förra hösten fick eleverna snabbt en verklig projektuppgift. De skulle göra animationer till en IT-mässa. Kläcka idéer, göra tidsplaner, genomföra – allt med ett slutdatum. Några formerade sig i grupper, några valde att jobba ensamma.
– De som inte blev klara i tid tillhörde den gruppen som hade valt att jobba ensamma, berättar Walda Mohlin. Och det blev en nyttig lärdom.
– När man har en dead-line måste man tänka: vad kan jag, vad har jag möjlighet att göra, hur mycket tid harjag. Det kanske är bättre att ta en enklare idé.
Samarbete och att ta tillvara på varandras kompetenser är en viktig ingrediens i arbetet. Ingen ska kunna sitta inne med kunskap utan att dela med sig.
Ett annat stort projekt under det första året var ett innovationsseminarium i Malmö för politiker och företag. Här fick Hacker Akademins elever i uppgift att göra inledningssekvenser till huvudseminarierna. De fick en rubrik som utgångspunkt. Idéerna skulle godkännas av uppdragsgivaren, tids- och produktionsplan skulle göras, dead-line skulle hållas, och så vidare.
– En av de svåra bitarna har varit att räkna in tiden för lärande i tidsplanerna, säger Walda Mohlin.
Många sökande
Det har varit problematiskt att få ut information om utbildningen via arbetsförmedlingarna. Trots detta hade 175 personer sökt till höstens kurs när ansökningstiden gick ut. Sedan dess har ytterligare 300 personer kommit in med ansökningar.
– Det är folk från hela världen som har sökt. Och många från andra kommuner i Sverige. Problemet är vilken form av ersättning de får från kommunen. Kommunerna hanterar frågan på många olika sätt.
Eleverna på Hacker Akademin passar inte in i dagens ersättningssystem och det ställer till problem.
Än så länge är det bara 21 elever i klassen, fler har antagits men problemet är ersättningsfrågan.
Bra fotbollspelare
För att komma in på skolan kan det vara viktigare att vara en bra fotbollspelare än att veta hur en dator ser ut.
– Vi frågar dem vad de är bäst på. Och de flesta kan inte svara. Det kan göra en ledsen. Vi vill att de ska vara jättebra på någonting, till exempel spela fotboll, ha någonting de är stolta över att de kan.
Sedan handlar det om att ta tillvara den andan och applicera den inom ett annat område. Om någon är en bra pianist så vet man att hon/han har anlag att lära sig, att kämpa.
Att ha haft dator sedan man var tio år behöver inte vara en fördel. Det är inte det viktiga för att kommain på skolan.
– Vi tittar inte heller på betyg. Det viktigaste är att vara närvarande och kämpa, vara uthållig.
Viljan att lära sig är viktig, menar Alain Bonneau, inte bara under skoltiden utan även senare i arbetslivet.
– Man måste ligga i och tycka så mycket om det man gör att man lär sig någonting varje dag, utvecklas varje dag.
Ingen multimedia
På Hacker Akademin lär man sig inte att göra multimedia, däremot kan eleverna från skolan ingå i ett team som gör en multimediaprodukt.
– Vi har ingen undervisning i Director. Det är inte det de ska lära sig här.
Space Invaders i Köpenhamn (se artikel på sid 2) är inriktade på multimediaprodukter och nu diskuteras ett samarbete och ett eventuellt utbyte av elever. Några elever från Köpenhamn skulle komma till Malmö i fyra veckor och vice versa.
Intresse viktigare än betyg
Leif Fransson, projektledare, Malmö Stad, är den som från kommunens sida varit involverad i projekt Hacker Akademin. Innan akademin kom igång var det en hel del administrativt trassel. Det fanns till exempel ingen form för att ersätta dem som gick utbildningen, studiemedel kunde de inte få, det var ingen vanlig arbetsmarknadsutbildning, osv. Tillsist löste det sig genom en särskild form av utbildningspengar, cirka 8.000 kronor i månaden som arbetsförmedlingen betalar ut.
Leif Fransson har höga förväntningar på utbildningen.
- Det här är en utbildning för 2000-talet. När projekttiden går utom tre år hoppas jag att vi kan involvera den i den ordinarie utbildningen i Malmö.
– Jag är helt övertygad om att vi får bra resultat. Det är inte betygen utan viljan och ambitionen som styrvad folk klarar av.
I Malmö pågår uppbyggnaden av ett Framtidshus där Hacker Akademin så småningom skall flytta in. Etthus fyllt av utbildningar, kurser, småföretag med inriktning på ny teknologi.
|
Utrustning för hackers
Malmö Hacker Academy har sponsrats av flera av de stora datortillverkarna. Man har utrustning både från Silicon Graphics, IBM och Apple.
Det finns flera arbetsstationer från Silicon Graphics, från Indy för modellering och animation, Indigo 2 för video till Onyx för realtidsgrafik och Virual Reality. Dessutom finns streoskopisk hjälm, datorhandksar och system för "motion Racking".
På Silicon Graphics maskiner används främst Alias|Wavefront Power Animator och Microsoft Softimage 3D Extreme som modelleringsverktyg, samt Studio Paint 3D, Composer och Eddie. För video och compositing används Discreet Logic´s Flint. För virutal reality används Multi Gen II och Vega.
IBMs PC 700-datorer används främst för programmering, spelutveckling och Internet, viktig programvara Visual Age C++.
Apple datorerna är 9500, till dessa finns också scannrar. På macarna används flera grafiska programvaror som Photoshop, Illustrator och DeBabelizer samt författarverktyg för multimedia. Det finns också programmeringsverktyg och utvecklingsprogram för spel.
CN
|
|
Carina Näslundh
Webbadress till Malmö
Hacker Akademi är
http://www.mha.vioma.se
Datorn i Utbildningen nr 3 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
