Martin Nilsson

Montessoriskolan Erikslund introducerar ordbehandling:
– Så här tänkte vi!

Om ett forskande arbetssätt vid utveckling av ett självstudiematerial för elever i de första årskurserna.


Eftersom en del vår pedagogik är att eleverna själva eller i samverkan ska kunna arbeta med ett material utan att i någon högre grad vara beroende av handledning från en pedagog så var metoden till vissa delar självskriven när vi skulle göra ett introduktionsmaterial. Det måste vara ett material som i hög grad är självinstruerande och efter elevens tycke möjligt att arbeta med ensam eller tillsammans med någon annan. Kravet att arbeta högst två elever ihop är till viss del rent praktiskt, då datorborden inte har plats för fler.
    Erfarenheten säger också att barnen är intresserade av att vara två vid datorerna även om man själv inte är den mest datoraktiva utan bara har en bisyssla, så materialet ska vara av sådan natur att den mest optimala inlärningen sker vid pararbete.
    Materialet måste vända sig både till enspråkiga och till flerspråkiga barn som just lärt sig läsa. Men också till 10-åringar med god läsförmåga, så texten måste vara enkel men icke ointressant.

Förkunskaper
På datorerna finns installerat Lexia, ett program som i huvudsak tränar svenska på ett konkret sätt där flera sinnen är aktiva. Det finns även bl.a. matte, geografi och nämnda musträning. Alla barn ska också gå igenom ett musövningsprogram så vi ansåg att det skulle kunna ställas vissa grundläggande krav på att använda en mus samt känna till begrepp som klicka, dubbelklicka och peka i det kommande materialet. Även att kunna starta och stänga av en dator, skärm och skrivare i Windows-95 miljö ansågs vara ett rimligt krav inför att lära sig ordbehandling.
    "Viktigt att barnen efter avslutat arbete med materialet ska kunna och vilja skriva ett enkelt dokument"
    Eftersom verksamheten bedrivs i långa arbetspass från klockan 8.10 till 11.15 utan gemensamma avbrott för rast så var det inte nödvändigt att materialet, av den anledningen, skulle vara tidsbegränsat. Barnen är dessutom vana och tränade att under längre tid kunna arbeta självständigt och koncentrerat med ett material.
    "Viktigt var också att barnen efter avslutat arbete med materialet ska kunna och vilja skriva, spara, öppna samt skriva ut ett enkelt dokument".

Fyra steg i första kursen
Denna första etapp ska innehålla fyra steg i separata böcker, de två första stegen skulle innehålla redan berörda moment med följande rubriker i nedan angivna ordning;
  • Att skriva och spara ett dokument.
  • Att öppna och skriva ut ett dokument.
  • Att skriva, spara och skriva ut ett dokument. Det tredje steget skulle upprepa de två första, med undantag av att öppna, och med den skillnaden att barnen här själva konstruerar sin text.
  • Att skriva ett brev. Det fjärde och avslutande steget skulle bli en uppkörning där man efter avklarad test får ett körkort. Detta kort gör eleven berättigad till att använda ordbehandling fritt i sitt dagliga arbete, såväl i skolan som i eftermiddagsverksamheten.
    Första etappen, etapp A, skulle alltså bestå av fyra böcker där de tre första innehåller en enkel förklarande text kombinerad med bilder och stegvisa instruktioner med kommandon i ämnet.
    Fjärde boken skall enbart innehålla några få problemorienterade uppgifter.
    Bilderna i böckerna ska vara så lika som möjligt den miljö som barnen kommer att arbeta i och måste därför kopieras ner direkt från skärmen till manuskriptet.
    Alla böcker som skapas bör innan de används i den reguljära undervisningen vara testkörda på bland annat pedagoger utan datorvana, flickor med blandad datorvana och läskunnighet, samt pojkar.
    För att få börja arbeta med det första steget krävs det att en pedagog visar hur man arbetar med materialet, sedan får barnen arbeta självständigt med max ett steg per dag.
    Att man inte får lov att arbeta med fler steg per dag är i huvudsak för att varje moment ska få tid att "smälta in" i eleven.
    Barnen ska ha fri tillgång till de tre första stegen, för det fjärde steget som är uppkörningen måste de först fråga en pedagog.

Test av materialet
På testkörningen ställdes kravet att den skulle vara så verklighetstrogen som möjligt och gick till så att två barn (eller en vuxen) sattes vid datorn med instruktionen att den ena läser och visar bilderna för den som sitter vid tangentbordet. Sedan när boken är avklarad byter man plats vid datorn och börjar om från början en gång till.
    Den som läser får väldigt gärna med egna ord tala om hur man ska göra eller peka på skärmen. Men läsaren får aldrig röra något som tillhör datorn exempelvis tangenter och mus.
    Under testkörningen observer-ades barnen och det antecknades vilka svårigheter barnen ställdes inför i böckerna och därefter gjordes nödvändiga korrigeringar
    Endast steg 1 testades på en vuxen och detta skedde innan något barn hade prövat det.
    Kursens fyra böcker är av varierande sidantal, steg 1 innehåller; femton textsidor, steg 2; tio textsidor, steg 3; fem textsidor och slutligen steg 4 som har en textsida.
    Böckerna som har utskriftsformatet 19*20 centimeter har laminerade fram och baksidor, är satta i ringryggar samt tryckta i färg på vita ritpapper.
    När man har läst och arbetat klart med sidan två är de innehållsmässiga likheterna i böckerna slut och det är endast uppbyggnadsprincipen som är lika.

Erfarenheter och resultat
I dagsläget är det inte möjligt att fullt ut svara på om eleverna har börjat använda ordbehandlingen i sitt dagliga arbete, de flesta elever har ännu inte hunnit få sina körkort och har därför inte möjlighet till detta.
    I detta sammanhang kan det nämnas att de elever som är inskrivna på fritidshem och under två timmar varje eftermiddag har tillgång till två datorer, gärna använder dessa för att skriva. Barnen skriver t.ex. brev eller olika arbeten som de har påbörjat under skoltid.
    Av de två datorer som finns tillgängliga under eftermiddagarna är en "vanlig" med skrivare och en bärbar där utskrift måste ske på den vanliga datorn. Dessa datorer är ständigt använda och efterfrågade för just ordbehandling.
    Det har funnits två inofficiella delmål, att alla ska göra steg 1 samt att alla som vill ska ha fått möjlighet att skaffa sitt körkort innan sommarlovet. Med tanke på att kursen inte blev fullständigt klar förrän i slutet av april och vårterminen är fylld av andra aktiviteter så krävs det ett intensivt användande av klassens dator.
    I dagsläget har alla gjort steg 1, flertalet steg två och några få har fått sitt körkort. Intresset hos de flesta att få fortsätta med högre steg är stort. Hos några få elever, inte mer än fem, har det noterats ett svalt intresse av att börja eller att fortsätta efter steg 1.
    Det finns en del iakttagelser som är förknippade med detta projekt som är intressanta och därför bör tas med men först några ord om mätmetoderna.

Metod för utvärdering
Det har av olika anledningar inte funnits möjlighet till några andra mätmetoder än ostrukturerade observationer av användarna, diskussioner mellan de tre pedagoger som arbetat aktivt med materialet, samt anteckningar om vilka barn som gjort vilka steg och därmed ett mått på intresset för att fullfölja kursen.
    Att konstruera den första boken var ett arbete som tog relativt lång tid och krävde mycket tankemöda, dels om hur boken metodiskt skulle vara uppbygd och dels hur man praktiskt gjorde detta. Att t.ex. kopiera ner en skärmsida till boken eller var man hittar de rätta symbolerna
    Steg ett krävde flera testkörningar på barn och vuxna innan den blev färdig. Som exempel på en förändring som krävdes efter den första testkörningen på barn med datorvana var att slutet på varje sida måste innehålla instruktionen "fortsätt på nästa sida", annars blev eleverna sittande och funderande över vad de skulle göra nu.

Korta texter krävs
Vid den andra testkörningen av steg 1 som skedde på barn med mindre datorvana framkom det att texten de skulle skriva in inte fick vara för lång, de hade svårt att finna tangenterna och blev därmed okoncentrerade vilket i sin tur ledde till ointresse att fullfölja boken.
    Texten kortades därför ner från nästan fyra rader i typsnitt 16 (Times New Roman) till cirka en och en halv rad.
    Viktigt var att det skulle ske ett radbyte så att eleverna fick uppleva den automatiska radbytesfunktionen eftersom erfarenheten visar när barnen kommer till ett radslut på en skärmsida undrar de hur man byter rad.
    Tiden att arbeta med steg 1 förkortades därmed ner från cirka 45 minuter till knappt en halvtimme för den datorovana som just lärt sig att skriva och läsa.

Samarbete populärt
Det har inte helt oväntat visats sig att barnen gärna sitter parvis och arbetar, även den som fick skriva först stannar kvar och hjälper sin kamrat.
    Det har vid enstaka försök visat sig svårt att arbeta med steg 1 ensam, men att ju högre upp i kursens nivåer man kommer desto enklare blir det att arbeta själv.
    Samverkan och interaktion mellan människor via datorn är en av de första saker man registrerar när man observerar barnens arbete med kursen.
    Det samarbete som observerats vid datorerna under detta projekt skulle kunna delas in i två huvudgrupper, den första gruppen kan beskrivas som en smidig maskin där inga större problem dyker upp på vägen. Skulle det bli några svårigheter löser denna grupptyp problem i lugnt samförstånd.
    Den andra kategorin av grupp är den mer hetlevrade som ofta har diskussioner om vad som ska göras, hur man ska göra det och vem som ska göra det.
    Gemensamt för dessa två grupptyper är att båda oftast når målet, att avsluta det aktuella steget på ett korrekt sätt.
    Att läras sig att samarbeta med en kamrat via en uppgift på datorn tycks vare en effektiv metod som antagligen grundar sig i de flesta barns naturligt stora intresse för datorer.
    Det tänkta dubbelarbetet att både läsa och arbeta aktivt vid datorn om vartannat ger dessutom flera fördelar med inlärning på olika plan; learning by doing, att instruera samt att teoretiskt läsa och försöka förstå text med bild.

Skillnader pojkar/flickor
Det har inte märkts några skillnader emellan pojkar och flickor, gällande viljan att studera kursen eller i att ta till sig dess innehåll. Däremot har det observerats en tendens till skillnader på hur man angriper materialet och datorn och då främst hos de äldre datorvana eleverna.
    Pojkarna tycks närma sig datorn och steg 1 med en större yttre självsäkerhet, med vida rörelser slår de upp boken, skummar igenom texten med attityden "ska det verkligen vara nödvändigt att läsa jag har suttit vid en dator förut".
    När de en stund senare hämtar en pedagog för att få handledning och för andra eller tredje gången får den förtäckta uppmaningen att läsa texten genom frågan "Vad stod det i boken?", brukar de förstå att detta inte är ett vanligt spel. Efter det att denna förståelse har slagit rot i barnen brukar sedan resten av kursen flyta på bra.
    Flickorna däremot närmar sig datorn med en viss försiktighet, dubbelkollar gärna allting i texten med sin kamrat. Och hon vill gärna trippelkolla med pedagogen, ger till och börja med ett osäkert intryck när pedagogen inte svarar på hennes frågor utan uppmanar henne att göra det som står i boken.
    Men även hos flickorna släpper det efter andra eller tredje lönlösa försöket till att få bekräftelse av sina handlingar hos en pedagog.
    Böckerna innehåller bilder där läsaren kan följa en linje från texten till rätt symbol på bilden. Dessa finns som hjälp för att hitta rätt på skärmen utan att läsförståelsen är helt fulländad.
    Men användandet av detta hjälpmedel är begränsat och högst motvilligt utom i en liten kategori med elever; 6 och 7 åringar vars läsförståelse inte är särskilt god. Men en 8-åring med motsvarande läsförståelse tycks inte utan mycket hjälp knäcka "bildkoden".

Lärarhandledning
Inför framtiden så finns det två kortsiktiga och en långsiktig utveckling. Till och börja med så måste det arbetas fram en lärarhandledning som bl.a. innehåller förslag på hur kursens presenteras för barnen och hur man ställer in sin dator för att den ska vara så kurslik som möjligt t.ex. inställning av typsnitt i mallen.
    När denna handledning är klar så ska kursen testas i några konventionella klasser på skolan och deras lärare utbildas på kursen.
    På längre sikt ska en etapp B arbetas fram och den kan då innehålla lektioner i t.ex. markering av text, hur man ändrar typsnitt och storlek, understruken, fet och kursiverad stil. Redigering av skriven text med hjälp av piltangenter och mus är också lämpligt kursinnehåll.
    Erikslundskolans Montessorihus

Martin Nilsson


Privatadress:
Innegårdsv 69,
423 51 Torslanda
Artikeln har sitt ursprung
i en uppsats i kursen Datorstöd
i undervisningen, vt 1997, vid
Göteborgs Universitet, Institutionen
för ämnesdidaktik.
Handledare: Thomas Lingefjärd


Ill: Sofia Annbrink


Datorn i Utbildningen nr 3 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 980730