Av: HANNA JOHANSSON
E-Post: hanna.johansson@haninge.se

Wikipedia - utmaning eller pedagogiskt verktyg

I dag är det svårt att söka information på Internet utan att reagera över hur många av träffarna, högt rankade i träfflistan, som leder till artiklar i uppslagsverket Wikipedia.

I dag är det svårt att söka information på Internet utan att reagera över hur många av träffarna, högt rankade i träfflistan, som leder till artiklar i uppslagsverket Wikipedia.

Artiklarna i Wikipedia bygger på ett stort antal användares kunskap i olika ämnen och andra läsares intresse av att redigera och komplettera dessa. Svenskspråkiga Wikipedia har inte bara vuxit i omfång sedan starten 2002, utan även betydligt förändrat sökmotorernas träfflistor. Vanliga sökningar efter sidor på svenska, resulterar ofta i mellan två och tre träffar från svenska Wikipedia bland de tio första träffarna. Detta får konsekvenser för skolan där informationssökning via Internet ingår i det undersökande arbetssättet. Frågan är hur vi i skolan väljer att hantera Wikipedia som informationskälla.

öppen granskning fungerar
Wiki-uppslagsverk har länge setts på med kritisk blick från skol- och skolbibliotekshåll utifrån ett källkritiskt perspektiv då alla användare kan skriva och redigera innehållet. Men Wikipedia har fått alltmer acceptans, då det visat sig att den öppna granskning artiklarna utsätts för ofta fungerar relativt bra. Vidare har Wikipedia uppmärksammats i medier då den i olika granskningstester jämförts med traditionella encyklopedier och inte fått avsevärt lägre betyg i fråga om tillförlitlighet.

I Dagens Nyheter 7 oktober 2005 påpekar Mats Halldin, dåvarande kontaktperson för svenska Wikipedia, att det förekommer både sabotage och felaktiga uppgifter i Wikipedia. Men som regel redigeras felen snabbt, av vanliga användare eller av utvalda administratörer. Administratörerna är i dagsläget cirka 75 ideella användare som blivit betrodda med särskilda befogenheter, som att radera och skrivskydda sidor eller blockera användare. Genom att varje ändring registreras i en kronologisk logglista upptäcks framför allt sabotagen, svårare är det med felaktiga uppgifter i artiklarna som kan falla igenom kontrollen. Därför är det upp till Wikipedias användare att läsa artiklarna utifrån sitt egna källkritiska omdöme.

För den vane surfaren är Wikipedia ett utmärkt redskap för snabb och gratis informationshämtning från Internet och möjliggör ett mycket demokratiskt sätt att sprida och dela på kunskap. Men hur fungerar detta i skolans värld där en stor andel elever dagligen hämtar sin information från Internet och använder första innehållsrika sida de hittar som källa till sitt skolarbete? Elever i grundskolan söker ofta svar på frågor på Internet, till exempel vad heter huvudstaden i Malaysia eller hur stor är läskunnigheten i Uganda? Svaren hittar de ofta i Wikipedia, som återkommande levererar fakta inom allmänna såväl som smalare ämnen. Problemen uppstår då elever inte förstår skillnaden mellan Wikipedia och andra av experter faktagranskade uppslagsverk på Internet. Wikipedias layout påminner om andra encyklopedier, med sökfunktioner och ämneslänkar som fungerar lika effektivt. Men att Wikipedias granskningsmetoder inte fungerar enligt samma kriterier som för kontrollerade uppslagsverk är viktigt att vara medveten om och här har skolan ett ansvar.

snabb korrigering
I sin krönika ’We can´t ignore the influence of digital technologies’ i tidskriften The Chronicle of higher education från 23 mars 2007, beskriver professor Cathy N Davidson situationen på ett amerikanskt college som infört policyn att studenterna inte får citera Wikipedia i sina arbeten och de reaktioner detta mött. Som svar på argumentet att Wikipedia har en benägenhet att sprida faktafel, påpekar hon att faktafel förekommer i alla encyklopedier och inte minst i läroböcker. Skillnaden, betonar hon, är att felen i Wikipedia kan korrigeras och ofta blir det relativt snabbt av sina medlemmar. Därigenom omfattar Wikipedia mer än ett ’vanligt’ uppslagsverk då det även utgör en knowledge community. Davidson uppmanar till använda Wikipedia mer i studiesyfte inom det undersökande skolarbetet.

Wiki-verktyg används ibland som en pedagogisk metod för att få elever att uttrycka sig skriftligen och dela sina kunskaper via webben. I Datorn i Utbildningen (5/03) skriver Bosse Andersson om hur lärare tillsammans med en elevgrupp vid Tensta Gymnasium skapade en egen wiki-webbplats som plattform när de arbetade med ett projektarbete. Wikin användes som verktyg för samarbete, planering och dokumentation, funktioner som kanske bloggen tagit över allt mer? Cathy N Davidson menar att genom att låta eleverna publicera sina texter på direkt på Wikipedia, blir de delaktiga i ett betydligt större kunskapsprojekt. Kanske detta redan tillämpas i flera skolor?

faktafel i alla källor
Utmaningen för skolan är att ge elever kunskaper i att använda sökmotorer och Wikipedia på ett medvetet sätt – som redskap för att snabbt hitta fakta och uppgifter, som de sedan jämför med andra källor och framför allt inte hänvisar till som enda försthandskälla. En genomarbetad informationshämtning handlar snarare om att samla in fakta från olika källor som sedan sammanställs till ett eget arbete. Däremellan har vi läst igenom våra källor, jämfört fakta och sovrat bland materialet. I en sådan process är varken Wikipedia eller någon annan källa tillräcklig i sig själv. En oundviklig fråga i sammanhanget är hur objektiva faktatexter skrivna av ’vem som helst’ på Internet är? Naturligtvis finns det risk för att artiklarna på Wikipedia vinklas av skribentens värderingar, men detta gäller för texter på Internet i allmänhet. Även ämnesexperter bakom tryckta uppslagsverk är präglade av sin kultur och sina referensramar. I den informationsmängd som dagens unga möter kommer det alltid att finnas källor som är mer vinklade och felaktiga än andra. Detta ökar betydelsen av i skolan lära ut ett kritiskt förhållningssätt inför all information och i detta arbete kan Wikipedia fungera som ett verktyg i källkritiska diskussioner. Elever kommer alltid att ha tillgång till många olika kunskapskällor, därför behöver de redskap att hantera och tolka olika former av information.

HANNA JOHANSSON
skolbibliotekarie, Söderbymalmsskolan, Haninge
E-Post: hanna.johansson@haninge.se

Bakgrund
Wiki betyder snabb på hawaiianska och är namnet på en teknik som gör det möjligt för en grupp människor att i sin webbläsare skriva och redigera texter i en databas, det är också lätt att se ändringshistorik för olika artiklar i en wiki. Ett vanligt användningsområde för wikier är olika typer av fria och öppna encyclopedier på nätet, mest känt är troligen Wikipedia.

Wikipedia är ett Internetbaserat uppslagsverk som skrivs, granskas och redigeras av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation och bygger på en fri programvara med öppen källkod. Svenskspråkiga Wikipedia har varit aktiv sedan november 2002 (första svenska startsidan kom till i maj 2001) och har i dag cirka 30 000 registrerade användare som läser, redigerar och skriver artiklar: Svenska Wikipedia.

Antalet artiklar i svenskspråkiga Wikipedia ökar dagligen. I dagsläget närmar sig antalet artiklar 225 000. Svenskspråkiga Wikipedia placerar sig bland de tio största språken bland de idag runt 250 språkversioner som finns av Wikipedia, när det gäller antalet artiklar.