Hur får man 16-åringar att tycka att det är
roligt att skriva? Att läsa och kommentera varandras texter? Eller att
tänka källkritiskt?
I
slutet av 1990-talet kom Ruth Grüters- Eiken, gymnasielärare i norska
och tyska i Trondheim, i kontakt med bloggar för första gången.
Först var hon skeptisk till fenomenet. Men, efter att ha i prövat
blogg som verktyg med sina elever i norska ändrade hon uppfattning. Hon
hade hittat ett verktyg som passade i undervisningen, ett verktyg som underlättade
ett mer jämställt förhållande mellan lärare och elever
och som bidrog till att hennes elever skrev, läste och kommenterade varandras
texter på ett nytt sätt.
Sedan dess har Ruth Grüters-Eiken i olika sammanhang
använt sig av bloggar
i sin undervisning både i norska
och tyska, och numera är hon vid sidan
av sitt arbete som gymnasielärare också
doktorand vid NTNU, Norgers tekniska
och naturvetenskapliga universitet
i Trondheim, och ämnet för hennes
avhandlingsarbete är textskapande och
bloggar i undervisningen
varför blogg
Ett av målen med norskämnet på gymnasiet är att
eleverna ska bli goda skribenter och enda sättet att komma dit är
att de skriver mycket, att de är motiverade. Och för att bli en god
textskapare måste du också vara en god läsare. Och så
ska du som lärare få 16-åringar som kanske hellre vill göra
något helt annat att skriva skriva mycket och reflektera
kring sitt skrivande.
I slutet av 1990-talet hade skolan där
Ruth Grüters-Eiken arbetade börjat
använda en lärportal, Classfronter, och
Ruth hade fått en timme i veckan i datasalen
med sin klass i norska. Den typen av
lärportaler för skolor var relativt nytt då,
den gav möjlighet att strukturera både
elever och lärares material i mappar, men
som lärare kände sig Ruth egentligen
ganska låst.
Skillnaden mot tidigare var inte så
stor, även om jag nu lade ut uppgifterna
i en digital mapp. Som lärare gjorde jag
fortfarande upplägget, jag kunde kommentera
elevernas enskilda arbeten, men
om jag ville länka mellan elevernas texter
så fungerade det inte. Jag tyckte att det
var ganska tungrott.
För eleverna var inte heller skillnaden
så markant. När de skrev och lade in sina
texter i ämnesmapparna var det egentligen
samma sak som om de hade skrivit
ut det och gett mig på papper.
I det skedet introducerade Ruth Grüters-
Eiken begreppet blogg i klassen.
Eleverna tyckte till en början mest att
hon var jobbig. Här hade de lagt ner ett
antal timmar på att lära sig att hantera
lärportalen och så kom Ruth och sa att
de skulle göra en klassblogg. Bloggar var
inte heller så kända då och eleverna visste
egentligen inte vad hon pratade om.
När de ett par timmar senare hade
skapat sitt livs första blogg, skrivit sina
första inlägg och insett att de var ute på
nätet med sin sida ökade intresset.
skriva, läsa, kommentera
Vi säger ofta att ungdomarna inte läser, men vad gör de
på nätet de läser och skriver, och det kan vi använda
oss av i skolan.
Ruths första bloggklass använde sina
bloggar för att skriva olika texter. Och
sedan hade de i uppgift att gå in och
skriva minst två kommentarer till texter
som klasskamrater hade skrivit.
Det hade jag aldrig fått dem till om
de skulle läst kopierade texter. Det blev
också tydligt vem som hade skrivit kommentaren
eftersom deras namn stod där.
Och det stod på webben deras texter
och deras kommentarer var offentliga.
För en del var det första gången de hade
sitt namn på webben.
Att få skriftliga kommentarer av sina
klasskamrater påverkade också deras
skrivande. I klassen hade Ruth några
killar som gärna ville vara lite mystiska
och gåtfulla.
Deras klasskamrater undrade i sina
kommentarer vad de menade. Och killarna
blev tvungna att förklara sig. Det
hade mycket större effekt än om det
bara hade varit jag som lärare som kommenterade.
Det etablerades en skrivgemenskap
som alla kände sig trygga i.
Ruth hade organiserat arbetet så att
hon hade en klassblogg där hon själv
skrev och sedan länkar till elevernas
bloggsidor. Genom att bloggverktygen
är gjorda för länkning och kommentarer
blev det enkelt för henne att i klassbloggen
plocka ut delar av elevers texter och
kommentera olika saker som alla borde
tänka på.
källkritik och offentlighet
När eleverna använder bloggar som insamlingsverktyg i sitt nätskrivande
innebär det att de lägger in länkar, klipper och klistrar och
citerar.
När de länkar till en annan sida på
nätet så innebär det att de öppnar ett
fönster till den sidan, de godkänner den.
Och de gör det offentligt. Då måste de
också gå igenom den sidan och tänka
källkritiskt.
Det har blivit många diskussioner
kring källkritik i de klasser Ruth har
bloggat med. Samma sak gäller när de
klipper och klistrar, eller citerar en annan
sida på nätet.
Vad är citat och vad är min egen text?
Hur tydliggörs övergångarna, det har vi
diskuterat mycket.
Att skriva på webben är ett offentligt
skrivande. Även om inte enda utomstående
läser klassens bloggar så finns
möjligheten. Och på 2000-talet ingår det
i skolans uppgifter att lära eleverna att
skriva för offentlighet, påpekar Ruth.
läraren måste också
Vi kan inte kräva att eleverna ska göra saker som vi inte gör
själva som lärare, menar Ruth GrütersEiken. Och är
kravet att eleverna ska reflektera och skriva ner sina tankar bör också
läraren göra det.
Läraren måste också vara på
hugget,
och gärna skriva en liten kommentar,
efter lektionen med sina egna reflektioner och synpunkter på hur han/hon
tyckte att
lektionen i dag gick. Det behöver inte
vara mycket, men ett par meningar.
Det är också viktigt att eleverna har
klart för sig vad loggboken på nätet,
eller bloggen, ska innehålla, vilka förväntningar
man har på dem. Till exempel
att de efter varje pass eller uppgift skriver
ner vad de har gjort, hur de tycker att det
har gått och att vad de lärt sig.
Eleverna tror att de vet vad en logg
ska innehålla och efter ett tag blir det
gärna mest svammel. De måste få lära
sig ett språk för reflektion som de kan
använda, menar Ruth.
Och där är det viktigt att även lärarna
reflekterar över vad som försiggått. Det
personlig tilltalet, kommenterandet är
ett av bloggvärldens kännetecken och det
bör också lärarare använda sig av menar
Ruth. Bloggen kan enkelt användas för
att enbart påminna eleverna om inlämningsdatum
och vilka uppgifter som ska
göras, men det kan bli så mycket mer om
också läraren bidrar till reflektionen.
alla ämnen
Under åren som gått har Ruth använt blogg i många olika
sammanhang i sin undervisning. Och oavsett om ämnet är Einsteins relativitetsteori
eller norsk grammatik är hon övertygad om att bloggverktyget har stora
fördelar för informationsinsamling, reflektion och publicering i undervisningen.
Hon tar grammatik som exempel, där
hon själv använt bloggen som reflektionsverktyg.
När eleverna jobbar med grammatiska
frågor är webben ett bra ställe
att hitta olika exemplifieringar. Eleverna
skriver och länkar i sina bloggar om vad
de har hittat och vad de har lärt sig om
olika grammatiska termer.
Ett par veckor senare när samma term
kommer upp igen och de inte kommer
ihåg kan de gå tillbaka i sin egen blogg
och se vad de skrev då, titta på länkarna
de hittade och inse att jo, men jag kan
ju det här.
bloggar inte jämnt
Det är lätt att tro att Ruth Grüters-Eiken själv är
en hängiven bloggare. Men så är det inte riktigt.
Jag själv
tillhör inte dem
som har behov
av att skriva
i mi n blogg
varje dag, säger
Ruth.
Men hon
använder verktyget
på olika
sätt även utanför
klassrummet.
I samband med sin forskning har hon
en blogg som används för att lägga ut
tankar och texter kring det arbetet, för
kontakt med forskarkollegor. Under en
period hade hon också en blogg tillsammans
med en annan lärare i tyska. I den
bloggen, som var deras privata plats
på nätet, diskuterade de pedagogiska
frågor, gav varandra tips, skrev om vad
som hade hänt i klassen, hur olika saker
hade fungerat.
gruppblogg
Bloggar ses ofta som personliga journaler på nätet. Men Ruth Grüters-Eiken
har också använt bloggar i samband med att eleverna arbetet i grupp.
Då har gruppen en gemensam blogg som alla kan skriva inlägg i, ett
gemensamt arbetsverktyg och en gemensam loggbok.
Hur bloggen kan fungera som gemensamt
arbetsverktyg är en av de saker som
Ruth Grüters-Eiken kommer att forska
vidare kring i sitt avhandlingsarbete.