av: Jan Hylén
e-post: jan.hylen@education.ministry.se

NY NATIONELL IT-STRATEGI FÖR SKOLAN:
Från bönder till Internetsurfare

Sverige har utvecklats från bonde- samhälle och industrisamhälle till dagens informationssamhälle inom en period av drygt hundra år. Det har skett genom hårt arbete och stora investeringar.

Det är lätt att invaggas i föreställningen att de investeringar vi i dag gör inom IT-sektorn varar lika länge som industriinvesteringarna. Men ingenting kan vara mer felaktigt.

Inte heller kan vi slå oss till ro med att Sverige i dag rankas som en av världens absolut främsta IT-nationer. Om vi inte fortsätter att utvecklas och strävar efter att ständigt höja kvaliteten, inte minst i utbildningssystemet, kommer dagens framgångar att betyda föga inom några år. Detta är bakgrunden till att en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har fått i uppgift att utforma ett förslag till en framtida nationell IT-strategi för skolan.

tidigare erfarenheter
Läser man utvärderingarna av tidigare IT-satsningar inom skolan, blir den övergripande slutsatsen att kombinationen av dåtidens svåranvända teknik tillsammans med ett uppifrånperspektiv på förändringsarbetet från statens sida, inte skapade det utrymme för lärande och reflektion hos lärarna som skulle krävts för att ge bestående effekter.

Under mitten av 1990-talet skedde en omsvängning. Staten övergav försöken att uppifrån ”trycka ut” datorer i skolan för att i stället försöka skapa en efterfrågan hos lärarna efter IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Givetvis bidrog Internetrevolutionen till denna utveckling.

goda förutsättningar
Sett ur ett fågelperspektiv måste tillgången till datorer och uppkopplingar i dagens svenska skola anses som god. Det är cirka åtta elever per dator i grundskolan och fyra elever per dator i gymnasieskolan. För lärarna är det cirka tre lärare per dator i grundskolan och i gymnasiet i princip en dator per lärare. Statskontoret beräknar att de allra flesta skolor har en fast Internetförbindelse och mer än hälften har en kapacitet på över 1 Mbit/sek.

Den pedagogiska användningen av tekniken visar på positiva tendenser men ännu är många frågor obesvarade. Det tycks vara så att både lärare och elever får nya roller i klassrummet, att eleverna arbetar mer självständigt och läraren mer stödjande än föreläsande. Men möjligen är det samtidigt så att sökandet efter information på Internet överbetonas på bekostnad av analys, kritisk granskning och diskussion i klassen. Här behövs mer forskning och dokumentation av dagens skolverklighet.

elever med kompetens
Arbetsgruppens uppgift är inte att utveckla nya skolpolitiska visioner, men vi anser att man måste ha en bred diskussion där IT-frågorna vävs samman med tankar om skolans roll i samhället. Annars blir IT-frågorna snävt tekniska medan skolutvecklingsdiskussionen haltar åt andra hållet.

Vi har valt att knyta an till en vision för den svenska skolan som många andra lyft fram före oss. Det är att skapa en ”skola mitt i byn”, det vill säga ett decentraliserat skolsystem med god lokal förankring, där det finns utrymme för att experimentera med lokala modeller för lärande, där man har ett nära samarbete med det omgivande samhället, lokalt närings- och föreningsliv, där eleverna kan arbeta med autentiska problem i verkliga situationer.

Målet är att ge alla elever kompetens och självförtroende i sitt eget lärande. Detta kräver lokal förankring och god legitimitet för skolan i samhället, god kommunal samordning mellan skolor och andra kommunala sektorer, ett omfattande IT-stöd för administration, planering, kommunikation, genomförande och utvärdering av elevernas lärande, stort erfarenhetsutbyte mellan lärare såväl lokalt som nationellt och internationellt samt väl utbyggda lokala och centrala stödfunktioner för lärare och skolledare.

ny nationell IT-strategi
Vi talar om ”strategi” i stället för ”satsning” av flera skäl. En strategi är en långsiktig plan för att uppnå vissa mål.

Arbetsgruppens uppgift var att föreslå åtgärder som ytterligare kan utveckla, bredda och fördjupa kunnandet om IT i svensk skola samt att stödja den påbörjade processen att använda IT som ett verktyg för att bättre uppnå läroplanens mål. Det kan inte ske genom tillfälliga satsningar utan kräver långsiktighet och målmedvetenhet. En ”strategi” ger inte heller samma implicita löften om extra ekonomiskt stöd som termen “satsning”. Det är också fullt möjligt att inordna insatser från olika aktörer inom ramen för samma strategi. På nationell nivå ska strategin ses som en del av det kommunala skolutvecklingsarbetet. På skolnivå ska de olika delarna utgöra en integrerad helhet.

Det är viktigt att bygga på tidigare erfarenheter och att nu ta steget från tidsbegränsade satsningar till reguljär verksamhet. Strategin ligger nära, och utgör en fortsättning, på aktiviteter som påbörjats under senare år. Strategin är så långt möjligt förebildlig, bygger på forskning, beprövad erfarenhet och delaktighet från de berörda. Insatserna är verksamhetsanknutna och långsiktiga. Vikten av att knyta an till lokala planer och insatser är en annan lärdom.

stöd till lärare och kommuner
Vi anser att det behövs en fortsatt satsning på kompetensutveckling och handledning för lärare och skolledare, även om de ekonomiska villkoren inte kan bli lika gynnsamma som de senaste åren. Nätverket av handledare inom ITiS, KK-stiftelsen projektkoordinatörer, Multimediabyråns redaktörer med flera, är en viktig resurs och framtidsinvestering som bör förvaltas väl. Skoldatanätet bör förstärkas som den nationella portalen inom skolområdet.

Sverige bör fortsätta arbetet med att utveckla webbaserade läromoduler och man bör överväga att bygga upp ett ämnesdidaktiskt IT-stöd för lärare. Kommunerna, framför allt de små och medelstora, bör ges stöd i tekniska frågor i form av kartläggningar, råd och rekommendationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kommuner, myndigheter och högskolor bör ges expertstöd för ansökan och deltagande i fler EUprojekt.

Det internationella samarbetet till exempel inom Europeiska skoldatanätet bör fortsätta och få ytterligare stöd. Stödet till specialpedagogiken bör utvecklas utifrån ett kompensatoriskt, specialpedagogiskt och kommunikativt perspektiv. Samarbetet mellan lärare och forskare och mellan skolor och lärarutbildningar bör stärkas genom utvecklings- och forskningstrianglar och det bör utvärderas om den nya lärarutbildningen håller måttet ifråga om IT-kunnandet hos de nya lärarna.

Vidare bör man utreda om ”informationskompetens”, det vill säga att mentalt och teknisk kunna hantera stora informationsmängder, bör bli en fjärde basfärdighet i läroplanen vid sidan av att kunna läsa, skriva och räkna. Slutligen bör genomförandet av hela strategin stärkas genom bättre samordning där de flesta uppgifter samlas till en aktör.

nödvändiga åtgärder
Arbetsgruppen lägger ett förslag till utbildningsministern och regeringen, som sedan fattar beslut om fortsättningen. Vi vet att kommunernas ekonomi är ansträngd även de närmaste åren. Vi är också medvetna om att utrymmet för nysatsningar från statens sida kraftigt begränsas av tidigare beslutade reformer och åtaganden. Ändå ser vi det som vår uppgift att lyfta fram de åtgärder vi anser nödvändiga för att svensk skola ska fortsätta att utvecklas.

Ska svensk skola fortsätta att utvecklas och ska man nå denna vision måste de flesta av de åtgärder vi föreslagit genomföras. Det återstår ännu att se vad utfallet blir.

Jan Hylén
sakkunnig,utbildningsdepartementet
E-Post:jan.hylen@education.ministry.se

tyck.till
Vilka frågor anser du är viktigast inför framtiden? Vad behövs för att IT ska bli ett verktyg för att bättre uppnå läroplanens mål. Skriv till Datorn i Utbildningen, vi publicerar kontinuerligt inläggen på vår webbplats: www.diu.se
Arbetsgruppens rapport publiceras inom de närmaste veckorna och kommer att finnas i pdf-format på utbildningsdepartementets webbplats: www.utbildning.regeringen.se