av:Bosse Andersson
e-post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Läraren – pedagog eller kontrollant

Urkund är på marknaden för att tjäna pengar och vill givetvis inte se att det finns andra förhållningsätt att se på fusk än kontroll.

Det skriver Bosse Andersson som har tittat närmare på Urkund, tjänsten, argumenten och kunskapssynen.

I mina roller som IT-samordnare, lärare, skribent och dagstidningskonsument har jag kommit i kontakt med Urkunds marknadsföring ett antal gånger. Första gången genom skolledningen och ämnesansvarig för samhällskunskap på min skola. Vi hade fått ett gästlogin och en förfrågan om att köpa Urkunds tjänst.

Som IT-kunnig skulle jag ge mitt utlåtande om erbjudandet. Tillsammans med några kollegor genomfördes ett test. Vi plockade först ut några meningar och nyckelord i elevarbeten i svenska och ekonomi som våra elever lämnat in. Det gav inga träffar hos Urkund. Men vi hade heller inga misstankar om att våra elever kopierat andras skolarbeten på Internet så testen var av ringa värde. Därför ”lånade” vi elevarbeten på skolarbetsplatser och vanliga hemsidor inom vanliga skolämnesområden. Den undersökningen gav ett blandat resultat.

I samband med denna recension av Urkunds tjänst har Datorn i Utbildningen gjort ett test som redovisas på föregående sida. Resultatet blev detsamma som när vi testade på skolan första gången.

kontrollant eller pedagog
På den ursprungliga frågan från rektor på min skola om vi skulle abonnera på Urkund blev svaret nej. Dels av ekonomiska orsaker – även om kostnaden per elev inte är så hög – så finns det mer angelägna behov att prioritera i användningen av medlen i vår ITbudget.

Men det finns pedagogiska skäl som väger tyngre. Som många andra av mina kollegor som sysslar med frågor om IT och lärande anser jag att den så kallade fuskdebatten fokuserar sig på fel saker. Vad skolor, i stället för att jaga elever, bör satsa på är mer tid och resurser på samtal och utbildningar om frågor som rör lärande och kunskap i vid mening.

Vad är kunskap? Hur lär sig våra elever på bästa sätt? Hur kan vi skapa bättre prov och inlämningsuppgifter? Finns det andra examinationsformer? Etcetera.

Det finns och har alltid funnits en grupp elever som fuskar med eller utan Internet. En risk med tjänster som Urkund är att skolledare och lärare invaggas i en falsk trygget. Att man köper enkla lösningar: Nu har vi stoppat fusket!.

Det är som att tro att bara för att det finns ett övergångsställe så kan man lugnt gå över gatan utan att se sig om. I regel hör de elever som helt kopierar andras arbeten inte till de smartaste. Det är de som kör på utan att stanna oavsett vem som går på övergångsstället.

De mer kreativa eleverna hittar alltid andra vägar, under eller över de hinder som vi lärare försöker bygga. Kontroll och administrativa regler från skolan kan i stället locka dem till att knäcka våra försök till kontroll. Antagligen har de redan eller är på väg att finna sätt att undgå tjänster som Urkund. Men, det ena synsättet behöver inte utesluta det andra – man kan kanske vara både pedagog och kontrollant.Och visst kan Urkund vara till en hjälp för vissa lärare om man samtidigt diskuterar vad som skapar fuskande och plagierande elever

respekt möter respekt
Min och andras erfarenhet är att man får respekt från eleverna om man möter dem med respekt, tar dem på allvar, konstruerar utmanande, kreativa inlämningsuppgifter och prov. Ett sätt att avdramatisera denna form av examination är det som vi i mitt arbetslag praktiserar.

Våra elever publicerar öppet sina inlämningsuppgifter i vårt virtuella klassrum. Det är fritt fram för alla att läsa kamraternas lösningar. Genom att läsa och ta idéer från varandra sker det hela tiden ett överspridande av lärande – elev lär elev.

Om nu någon skulle kopiera en kamrats inlämning så är vi förhoppningsvis inte dummare än att vi märker det eller så skulle säkert kamraterna reagera. De gånger vi har prov får eleverna ha med sig de böcker och anteckningar som de önskar. För våra förutsättningar fungerar dessa former av skriftliga inlämningar och prov utmärkt

En annan invändning mot Urkund är att det mesta fusket försiggår som det alltid har gjort. Vid samtal med före detta elever har de berättat om hur de i vissa ämnen på traditionellt sätt skickat lappar med rätta svar till varandra under prov, hur de gjort kompisars prov och signerat med deras namn, lämnat svaren på mattetalen i papperskorgen i toaletten till en kompis, tjuvkikat på andras lösningar, skrivit av böcker etcetera. Ny teknik som sms och Internet innebär nya möjligheter för den gruppen men det är inte tekniken i sig som skapar fusk.

försäljarretorik
Som lärare i marknadsföring reagerar jag mot Urkunds sätt att sälja sin tjänst. Jag har fått ett antal mail som liknar gammal ”högtrycksförsäljning”. Överdrivna säljbudskap pumpas ut. I pressmeddelandet står det i rubriken: ”Internetfusket - ett omfattande problem som sprider sig explosionsartat i skolan.”

För mig liknar det mer en kvällstidningslöpsedel än ett seriöst säljbudskap. Man använder också liksom företag som säljer tuggummi och tvättmedel intygsreklam. I detta fall är det lärare på skolor som köpt tjänsten som berättar hur bra den är.

I pressmeddelandet använder man enligt mitt tycke en simpel retorik som: ”Fusk är mycket svårt att kontrollera med vanliga sökningar på Internet, och försök med förändrade pedagogiska metoder, som bland annat innebär tätare uppföljning av elevernas arbeten, är inte bara mycket tids- och arbetskrävande, utan innebär också en påtvingad anpassning till fuskets realitet.”

tjäna pengar
Urkund är på marknaden för att tjäna pengar och vill givetvis inte se att det finns andra förhållningsätt att se på fusk än kontroll. Men att föra fram att försök med ”förändrade” pedagogiska metoder och att tätare uppföljning av elevernas arbeten innebär något negativt är lågvattenargument.

Tätare uppföljning och mer kontinuerlig kontakt med eleverna i deras arbete är något som i stort sett alla elever och lärare önskar. Åsikten att denna ”förändrade” pedagogiska metod skulle innebära påtvingad anpassning till fuskets realitet är pinsam.

Lika pinsam som att lärare ska utgå från att elever fuskar och därmed sitta och slösa bort tid med att söka efter elevarbeten med eller utan Urkund istället för att ägna den tiden åt att handleda eleverna, förbereda genomgångar eller konstruera bra prov och inlämningsuppgifter. Att vi skulle behöva mer tid med eleverna och att många lärare har för stora grupper eller för många elever för att bra kunna följa elevernas process är en annan diskussion.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se