Lena Müller
Om sökande, kunskap och information
Boken Informationssökning med IT: i ett pedagogiskt sammanhang, vänder sig främst till lärare i grundskolan. Den är även avsedd som material för en studiecirkel.
Författaren säger sig vilja ta med läsaren på en "pedagogisk resa i tid och rum". Detta pompösa påstående känns onödigt och kan ge upphov en viss besvikelse. Vad som menas med resan är att tillgodogöra sig ett nytt synsätt på undervisningen i skolan, främst vid temaarbeten. Från att ha varit en förmedlare av kunskap ska läraren alltmer bli den som skapar "optimala inlärningstillfällen".
Det handlar alltså om att förändra sin roll som lärare. Eleverna ska lära sig genom egna undersökningar - temaarbeten. För de flesta lärare torde detta arbetssätt redan vara bekant, även för dem som inte har möjlighet att tillämpa det i större skala.
Författaren menar att IT-användning underlättar möjligheterna till temabundet arbete. Att lära sig att använda cd-rom och Internet i undervisningen ger eleverna betydligt större möjligheter att söka kunskaper än genom traditionella läromedel. På sikt leder detta till en förändrad kunskapssyn och annorlunda pedagogik, en pedagogik som inte används enbart för speciella temaarbeten.
Elev, en producent
Den första delen i boken behandlar skolans svårigheter att förändras, beroende på bland annat ramfaktorer, formella kunskapskrav, skoldagens sammansättning och betygssättningen.
Författaren förespråkar en ny syn på lärandet där eleven blir en aktiv producent i stället för att vara en passiv konsument (av kunskap).
IT-användning är ett hjälpmedel i denna förvandlingsprocess eftersom det kräver aktiva insatser från elevernas sida och erbjuder mångfalt större möjligheter till informationsinhämtning än traditionella läromedel.
Praktiska erfarenheter
Därefter presenteras en undersökningar som gjorts i skolklasser på mellanstadiet. Här fick klasserna använda uppslagsverk på cd-rom och Internetkällor för att genomföra temaarbeten. En utvärdering av projekten visar på de lärdomar och svårigheter som informationssökningen, sovring bland källor, språkhinder med mera ledde till. Dessutom får elever och lärare redogöra för sina känslor och attityder gentemot projekten.
Det visar sig att arbetsgången varit ganska traditionell. Eleverna har sammanställt och presenterat information från olika källor, som svar på frågor. Målet har varit "presentation av information". Något direkt problemlösande har det inte varit frågan om. Detta påpekar också författaren i sina slutkommentarer. Mycket tid har gått åt till praktiska frågor - inte minst tekniska. Många lärare kan säkert känna igen sig i de situationer som beskrivs.
Generella slutsatser
Författaren drar dock allt för generella slutsatser av det ringa material som ligger till grund för undersökningen. Det handlar bland annat om skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller datoranvändning och språkhantering.
Slutledningarna används sedan som diskussionspunkter i den avslutande studiehandledningen.
Bokens avslutande del är teoretisk och bygger på en mängd källor från bland annat forskning inom pedagogik och biblioteks- och informationsvetenskap.
Infosökning
Här tas begreppet "information literacy" upp. Begreppet står för förmågan att handskas med information, bedöma källors tillförlitlighet, kunna sovra med mera. Informationssökandet blir ett led i förmågan att skaffa sig kunskap och informationskunskap kan bli ett viktigt "ämne" i skolan, där bibliotekarier kan vara aktiva som "lärare".
... och problemlösning
Författaren använder sig av andra forskare för att beskriva en mer komplett strategi för "Information Problem-Solving". Det handlar i första hand inte om att presentera resultatet av sina "sökningar" i IT-baserade läromedel utan om att förvandla informationen till kunskap genom att lösa problem.
Efter en avslutande sammanfattning diskuteras lärarrollen; enligt författaren har den gamla rollen som "allvetare" ersatts av "vägvisarrollen". Dessutom tar han upp svårigheterna att få läroplanernas kunskapskrav att samverka med en undersökande pedagogik. Här behandlas också de delvis motsägande kraven från myndighetshåll - formella kunskapskrav och kraven på en "ny pedagogik".
Diskussion
Boken hade kanske vunnit på att vara enbart teoretiskt resonerande. De praktiska undersökningar som redogörs för verkar alltför "påklistrade" och stödjer inte de teoretiska resonemangen. Resultaten visar ju att man bedrivit traditionell undervisning (skaffa information och redogör för vad du funnit). Skillnaden är att man bara använt andra media.
Å andra sidan kanske de praktiska undersökningarna speglar just den svåra situation som lärare står inför i dag. Hur ska man skapa en pedagogisk verklighet som stämmer överens med både IT-utvecklingen, arbetslivets krav på flexibilitet plus självständigt problemlösande och samhällets krav på att eleverna ska tillgodogöra sig en hel del bas- och faktakunskaper samt betygsättas efter dessa?
Ännu saknas mer handfasta idéer om hur undervisning kan bedrivas för att svara mot alla nya krav. Den här boken bidrar inte till att fylla detta tomrum.
Trots dess svagheter kan den säkert ändå vara tankeväckande för många pedagoger, om de har överseende med att den i vissa stycken är ojämn, osammanhängande, ytlig och subjektiv.
Informationssökning med IT: i ett pedagogiskt sammanhang, Stefan Svedberg, Runa Förlag. Hässelby, 1997. 110 s. ISBN: 91-88298-32-9.
Lena Müller
Datorn i Utbildningen nr 2 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
