Maria Toll
Leka för livet
- Entusiasm är det klister som får kunskapen att fastna, sa
professor Matti Bergström när han inledningstalade vid ett
seminarium om datorer och inlärning i Stockholm.
- Skolan hämmar
entusiasmen. Information och ordning sätts i första rummet. Men
med datorernas intåg i skolan öppnas nya möjligheter för
hängivenheten, leken och fantasin, menar professor Bergström.
Matti Bergström är en finländsk
hjärnforskare och läkare, som har ägnat en stor del av sitt liv åt
att studera hjärnans utveckling. I slutet på mars besökte han
Stockholm, bland annat för att medverka vid Conferators seminarium
Lära med dator.
Matti Bergström är kritisk till dagens skola.
- I skolan hämmas entusiasmen och gynnas kunskap och ordning
på ett sätt som hindrar individernas allsidiga utveckling,
säger han.
Hans uppfostringsfilosofi och pedagogiska idé grundar sig på
modern forskning om hjärnans kapacitet och utveckling.
Utgångspunkten för hans idéer är att om vi gör det mesta möjliga
av hela hjärnans förmåga, har vi gjort det bästa vi kan för barnens
väl och för vår gemensamma framtid.
Trädtoppspedagogik
Med utgångspunkt från de principer som styr hjärnan rekommenderar
Matti Bergström en omvänd pedagogik, den så kallade "Trädtopps-
pedagogiken". Den utgår från att barnets entusiasm är drivkraften
bakom lärandet.
- Om ett barn vill klättra i träd ser hon/han först trädets
topp. Om trädet är högt blir det spännande att klättra.
Spänningen och entusiasmen vägleder sedan barnet till målet
och de kunskaper som behövs för att nå till toppen kommer med
automatik tack vare den inneboende lusten och kreativitet.
- Det finns alltid en port till entusiasmen. Den behöver
inte stimuleras fram. Den ska bara släppas loss, säger han.
Datorerna ger nya möjligheter
Med datorernas intåg i skolvärlden ser Matti Bergström nya
möjligheter för entusiasmen och lekfullheten.
- Datorn är ett utmärkt verktyg för barns skaparglädje och
inlärning. I datorn får barnen tillgång till en virtuell
verklighet som i många stycken liknar deras egen fantasivärld.
I den virtuella verkligheten kan barnen föra in de moment
av fantasi och oordning som behövs för att hjärnan ska utvecklas
allsidigt och kunskapsnivån ska nå nya höjder. En förutsättning
är givetvis att leken och kreativiteten får fritt spelrum och
inte hämmas av givna former och normer.
Ordning och oordning
Fantasi och lek bör uppmuntras långt upp i skolåldern, menar
Matti Bergström. Det är av stor betydelse för barnens utveckling
vilket sammanhänger med hjärnans uppbyggnad och det sätt på vilket
vi använder den.
Hjärnans uppgift kan sägas vara att förmedla kontakten
mellan människans inre och yttre miljö. Den kan ses som bestående
av tre delar: stammen, barken och det limbiska systemet.
Barken förmedlar kontakten mellan hjärnan och den yttre miljön
och representerar ordning, logik och information. Stammen som
kommunicerar inåt, reglerar bland annat medvetenhet och entusiasm
och representerar oordning och kaos. I samspelet mellan denna den
vetenskapliga barken och den humana, mer primitiva stammen uppstår
Jaget. Jaget, som finns i det limbiska systemet, är ett resultat av
mötet mellan ordningen i barken och oordningen i stammen.
Matti Bergström menar att vår civilisation, våra pedagogiska
metoder och vårt sätt att uppfostra vår barn tar sikte på att
utveckla de delar av hjärnan som lär oss att behärska vår yttre
miljö. Behovet av att kommunicera med den inre miljön har fått
stå tillbaka. Konsekvensen av detta blir, enligt Matti Bergström,
att vi riskerar att utvecklas till, vad han kallar, värdeinvalider.
Värdeinvalider
Kännetecknande för värdeinvaliditet är avsaknad av helhetssyn och
oförmåga att prioritera och värdera. Värden uppkommer, enligt
professor Bergström, i en kamp mellan kaoset i stammen och ordning
i barken.
Matti Bergström menar att den hotfulla utvecklingen i vårt
samhälle kan bero på att vi har försummat att utveckla hjärnstammen
och vi har inte lärt oss hur vi skall utnyttja kunskapen. Förmågan
att se möjligheter, att göra urval, värdera och att se helheter är
kapaciteter i hjärnan som skolan måste utveckla. "Dessa humana
resurser kan anses avgörande för människans och mänsklighetens
framtid", skriver han i inledningen till sin bok Neuropedagogik -
En skola för hela hjärnan (se faktaruta).
Maria Toll
Maria Toll är frilans journalist.Matti Bergström höll det
refererade föredraget vid konferensen Lära med dator, arrangerad
av Conferator Marknadsanalys AB, tel 08-32 66 60, fax 08-32 10 55
Fakta
Neuropedagogik En skola för hela hjärna, Wahlström & Widstrand
förlag 1995.
I sin bok Neuropedagogik En skola för hela hjärna lämnar
Matti Bergström sin bild av hur skolan skulle kunna se ut för
att bli en bra skola för alla. Hans pedagogiska idé,
neuropedagogiken, baseras på modern forskning om hjärnas
kapacitet och utveckling. Boken beskriver en "möjlighetsskola"
som ger eleverna förutsättningar för en allsidig utveckling.
En skola som inte enbart inriktas på kunskapsinhämtning utan
där det också finns plats för fantasi, lek och skaparglädje.
"En annan orsak till att jag skriver denna bok är att jag
alltid, när jag möter ett barn, tycker mig se varje barns oändliga
möjligheter - det strålar ur deras ögon och beteende. Vi har ett
ansvar att inte leda dem vilse med våra uppfostringsåtgärder.
Att inte tvinga in dem på fel vägar genom den andliga och
fysiska uppfostringsmiljö vi i all välvilja erbjuder dem.",
skriver Matti Bergström i förordet till boken.
Maria Toll
|
Datorn i Utbildningen nr 2 1996. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
